Hej allihopa!
Här kommer min operationsberättelse. Fråga gärna om ni undrar om någonting!Opererades på Proformaclinic torsdagen den 16 juni.

Jag anlände till Proforma 7:45, receptionisten frågade om det var ok att dela rum, vilket jag tyckte lät bra, fick byta om till morgonrock och tofflor. Sen kom min rumskompis, supertrevlig tjej som var lika gammal som jag och skulle lägga in lika mycket fast bakom muskeln. efter ca 15 min kom Örjan in och ville rita på mig så vi gick iväg till ett annat rum, han frågade mig ÄNNU en gång varför jag ville ha implantaten framför muskeln och sa att han tyckte det var lite galet men att jag bestämde och det skulle bli bra i vilket fall. Det fick mig att bli ännu mer nervös men jag stod fast vid mitt beslut för magkänslan sa att det var rätt. Sen blev jag jätteyr och Örjan frågade om jag höll på att svimma varpå jag svarar - Hur visste du det? Haha, fick lägga mig ner och han fortsatte rita, han ritade även prickar i pannan för jag ville prova botox på rynkorna där samt höjja ena ögonbrynet lite.
Min rumskompis fick komma in på OP före mig så jag satt jättenervööös och väntade på min tur, tror klockan var ungefär 10:30 när narkosläkaren kom in och gav mig några tabletter mot smärta och en mot illamående. Narkosläkaren var hur gullig som hellst och lugnade mig, fick komma in i operationssalen och lägga mig på sängen med armarna utåt, sen gav hon mig en nål i armen och frågade om jag undrade något och sa att det skulle gå jättebra. Det var faktiskt en riktigt härlig känsla att bli sövd, var tokglad när jag vaknade och förvånad över hur bra jag mådde, fick komma in på rummet nästan med en gång å prata med min rumskompis =) Hon verkade ha mycket ondare än mig men båda mådde ganska bra. När det var dags att gå på toa blev jag tokyr i skallen, när jag kom tillbaks till sängen visste jag inte om jag skulle svimma eller spy och satt å mådde tok dåligt i 30 min, men förutom yrseln och illamåendet har det gått bra =)
Dagen gick fort, pratade med rumskompisen och sov om vartannat, hade inte särskillt ont.
Morgonen efter kom Örjan in och pratade med oss och sa att båda såg pigga ut, han trodde inte att jag skulle behöva ta några tradolan utan sa att jag skulle ta maxdosen av alvedon istället, vilket jag gjort och det har funkat utmärkt =)
Sen sa han däremot en sak som jag nojjat rejält över nu, han undrade om huden mellan tuttarna släppt något =O en biverkning jag ärligt talat helt missat!! så fick jag en bandagerulle att ha i klyftan och jag har märkt att huden sjunkit in lite sedan dess, men klyftan har ju blivit lika bred som bandagerullen med =/  ville ju ha liten klyfta så jag gjorde rullen liite mindre när jag kom hem, hoppas det funkar ändå. Har inte vågat inspektera brösten ännu, bara tittat ner i klyftan men det känns som att det kommer bli bra, lite orolig över klyftan bara..
Det var allt jag kommer på för närvarande, alla som jag mötte på kliniken var supergulliga så hittills har jag inget negativt att säga förutom att han kunde sagt detdär med att huden kunde släppa innan operationen när vi pratade biverkningar, men det är väl svårt att komma ihåg allt antar jag.
 

Kram på er!