Hej! Jag har precis blivit opad och haft den där diskussionen med min kirurg. På konsultationen sa han att han skulle lägga delvis bakom för jag var så tunn upptill och det skulle bli kosmetiskt snyggast på mig. Sen har jag ammat 2 barn, och med framför bröst blir det lättare att hänga efter en tid, så då ville han att muskeln skulle hålla upp allt bättre. MEN sen på operationsdagen klämde och kände han en massa och sa att för att minimera risken för DB så ville han ändra placering till nästan helt framför. Så han har bara lagt en liten del av muskeln högst upp på implantatskanten för att den inte ska synas. Så jag vet faktiskt inte vad min placering ska kallas. Delvis framför (haha, det hör man inte så ofta).. Men vad jag förstått är det lite av den här kirurgens signalement "bakom några muskeltrådar". Han är iaf otroligt duktig och gör väldigt vackra bröst. Jag är supernöjd!
—
Kvinna 27 år, 2 barn, 156 cm, 49 kg.
Opad på plastikakademin av Gunnar Kratz. 400cc, hög profil, coh 2, texturerade. Framför, eller delvis bakom, eller vad man vill kalla det (lite muskeltrådar över en liten del av implantatet högst upp).
Rosenknopp, håller med dig fullständigt! Tycker det är synd att du fick gå igenom allt detta men härligt att dem är bra nu!
Malin, jag tycker också det är konstigt och han har bara gjort mig mer förvirrad uch!!
Imbra, roligt att du är nöjd! Tyvärr så kan man inte se i förväg om allt kommer gå bra men det hoppas jag!
Men tjejer, tycker ni att jag ska opas trots risken för dB? Jag kommer ju inte att göra bakom så risken är inte lika stor? Men jag tvekar, för vill man verkligen ge sig in på något som innebär risken, men om jag inte gör så kommer jag inte sluta tänka på det. Skulle operera för 3 år sen men ångrade mig på grund av rädslan för komplikationer, men har inte kunnat sluta tänka på det, och må dåligt.
Jag velade liksom du i måååånga år. Bokade till o med operation för 3-4 år sedan men avbokade eftersom jag fick kalla fötter. Som sagt DB vid framför är högst ovanligt men klart kan ju inte säga att du är helt riskfri. Bäst tror jag du frågar Örjan vilken chans du har att få detta med en framförplacering. OM du mot all förmodan skulle få det ändå så är det nog bara lyft som gäller. Men jag tror att det i princip är minimal chans att få DB. Svårt som sagt att säga men jag vet faktiskt inte någon hittills som haft DB med en framför men det ska visst finnas dem som har fått det
Jo jag mailade honom och frågade hur stor risk jag har för tänkte inte så mycket under konsultationen utan det blev stopp i mitt huvud. Men han har inte svarat och det har gått några dagar. Vill bara veta! Om han säger att jag troligtvis kommer få det så är det ingen ide att riskera, men är det som vilken risk som helst som man inte kan veta så är det lite annorlunda. Som sagt alla ingrepp kan ha komplikationer.
Men så du menar att ett lyft tar bort dB? Det visste jag inte..
Jo det kan ta bort DB . Eller ja det var vad min kirurg ville göra på mig egentligen men jag orkade uppriktigt inte med känslan av att fortsätta ha dem bakom och alltid känna av implantaten för minsta lilla. Dessutom hade jag muskelpåverkan i form av MFD på det ena bröstet medan de andra åkte ut mot armhålan. Båda brösten "studsade" för minsta lilla och jag kunde känna NÄR muskeln klämde åt implantatet hur sjukt det än låter Av någon anledning så vill ju tydligen många kirurger att man så länge som möjligt skall ha implantaten bakom muskeln och min kirurg tyckte att framför placeringen skulle vara absolut sista lösningen!! (Jag tyckte tvärtom att lyftet borde vara sista lösningen kanske främst då jag i egen vävnad hade en A kupa innan förstoringen)
Eftersom jag förmodligen totalt psykade ihjäl min stackars kirurg med 100 mail om dagen och var alldeles förtvivlad så vet jag inte om det var anledningen till att jag 3,5 månad senare fick min korr. Har hört att det vanligtvis krävs 6 månader men jag ville bara få ut dem ur min kropp! För det var outhärdligt framförallt de 2 första månaderna. När jag förstod att det inte hjälper hur mycket jag en ältade och försökte rätta till problemen på mig själv eller bad kirurgen plocka ut eländet på mig så bestämde jag mig helt enkelt för att försöka låtsats som om de inte fanns. Så den sista månaden innan korr var jag istället apatisk. Jag reagerade nog överdrivet skulle jag vilja påstå för jag vet inte att andra verkar bli lika "galna" som vad jag blev. Jag tror faktiskt att jag faktiskt hade haft svårt att smälta det hela även om det hade gått bra, att det då gick fel dessutom gjorde att det blev till något som tog över fullständigt.
Tack de orden värmde!! Jag hoppas du får svar av din kirurg snart och att du inte blir allt för skrämd av det jag skriver för det är som sagt mer ovanligt att man får dessa problemen vad jag har förstått. Kan säga att jag efter min korr inte har några problem än så länge men det återstår väl att se vad tiden ger. Oavsett är jag "komplikationsfri" från början denna gång åtminstone
Men jag förstår dig verkligen, vår kropp är något som är med oss hela tiden och vi kan inte undvika den, så har vi något fel på kroppen så är det de enda vi tänker på, jag har varit där. Att du gjorde en operation som kostar massor och sedan total misslyckas är nog något vi alla fruktar. Dina ord skrämmer mig inte, att inte veta är det som skrämmer mig. Jag hoppas också min kirurg svarar snart :)
Tänk inte på komplikationer nu när dem är bra, och säg till komplikationerna att dra till skogen :)
Det ska jag genast göra och detsamma gäller dig Men jag förstår dig precis där för det var det jag upplevde som jobbigast, att inte veta VAD som var fel från en början när jag ändå förstod att något faktiskt VAR fel!! Oavsett så får vi hoppas på det bästa båda två!
Om du verkligen vill opereras och inte kan sluta tänka på det så hade jag kört på. Mn får inte glömma att komplikationer alltid kan hända oavsett utgångsläge. Bara man är medveten om det och vet att kirurgen kan fixa det så är det oftast ingen fara. Är ju bra örjan är öppen o säger du har risk för db, för då kan du välja det alternativet aom minskar risken så mkt som möjligt. Viktigt du fyller ut din egen vävnad, med en hög profil och framför, då är risken nog liten än om du lagt de bakom.
Jag har fått en hel del problem med brösten jag aldrig trodde jag skulle få, men ångrar inte min op en sekund.
—
25 år
168 cm / väger ca 54kg.
Mått: första op: 15 september 2010 på Citadellkliniken av Jörg Bohn.
La i 390cc hög profil Perthese Sensitive genom armhålan delvis bakom muskeln.
Hej! Jag har precis blivit opad och haft den där diskussionen med min kirurg. På konsultationen sa han att han skulle lägga delvis bakom för jag var så tunn upptill och det skulle bli kosmetiskt snyggast på mig. Sen har jag ammat 2 barn, och med framför bröst blir det lättare att hänga efter en tid, så då ville han att muskeln skulle hålla upp allt bättre. MEN sen på operationsdagen klämde och kände han en massa och sa att för att minimera risken för DB så ville han ändra placering till nästan helt framför. Så han har bara lagt en liten del av muskeln högst upp på implantatskanten för att den inte ska synas. Så jag vet faktiskt inte vad min placering ska kallas. Delvis framför (haha, det hör man inte så ofta).. Men vad jag förstått är det lite av den här kirurgens signalement "bakom några muskeltrådar". Han är iaf otroligt duktig och gör väldigt vackra bröst. Jag är supernöjd!
Kvinna 27 år, 2 barn, 156 cm, 49 kg.
Opad på plastikakademin av Gunnar Kratz. 400cc, hög profil, coh 2, texturerade. Framför, eller delvis bakom, eller vad man vill kalla det (lite muskeltrådar över en liten del av implantatet högst upp).
Rosenknopp, håller med dig fullständigt! Tycker det är synd att du fick gå igenom allt detta men härligt att dem är bra nu!
Malin, jag tycker också det är konstigt och han har bara gjort mig mer förvirrad uch!!
Imbra, roligt att du är nöjd! Tyvärr så kan man inte se i förväg om allt kommer gå bra men det hoppas jag!
Men tjejer, tycker ni att jag ska opas trots risken för dB? Jag kommer ju inte att göra bakom så risken är inte lika stor? Men jag tvekar, för vill man verkligen ge sig in på något som innebär risken, men om jag inte gör så kommer jag inte sluta tänka på det. Skulle operera för 3 år sen men ångrade mig på grund av rädslan för komplikationer, men har inte kunnat sluta tänka på det, och må dåligt.
Jag velade liksom du i måååånga år. Bokade till o med operation för 3-4 år sedan men avbokade eftersom jag fick kalla fötter. Som sagt DB vid framför är högst ovanligt men klart kan ju inte säga att du är helt riskfri. Bäst tror jag du frågar Örjan vilken chans du har att få detta med en framförplacering. OM du mot all förmodan skulle få det ändå så är det nog bara lyft som gäller. Men jag tror att det i princip är minimal chans att få DB. Svårt som sagt att säga men jag vet faktiskt inte någon hittills som haft DB med en framför men det ska visst finnas dem som har fått det
Jo jag mailade honom och frågade hur stor risk jag har för tänkte inte så mycket under konsultationen utan det blev stopp i mitt huvud. Men han har inte svarat och det har gått några dagar. Vill bara veta! Om han säger att jag troligtvis kommer få det så är det ingen ide att riskera, men är det som vilken risk som helst som man inte kan veta så är det lite annorlunda. Som sagt alla ingrepp kan ha komplikationer.
Men så du menar att ett lyft tar bort dB? Det visste jag inte..
Jo det kan ta bort DB . Eller ja det var vad min kirurg ville göra på mig egentligen men jag orkade uppriktigt inte med känslan av att fortsätta ha dem bakom och alltid känna av implantaten för minsta lilla. Dessutom hade jag muskelpåverkan i form av MFD på det ena bröstet medan de andra åkte ut mot armhålan. Båda brösten "studsade" för minsta lilla och jag kunde känna NÄR muskeln klämde åt implantatet hur sjukt det än låter
Av någon anledning så vill ju tydligen många kirurger att man så länge som möjligt skall ha implantaten bakom muskeln och min kirurg tyckte att framför placeringen skulle vara absolut sista lösningen!! (Jag tyckte tvärtom att lyftet borde vara sista lösningen kanske främst då jag i egen vävnad hade en A kupa innan förstoringen)
Du anar inte hur mycket det du sagt hjälpt mig och underlättat mina tankar, bättre att ta till sig av personer som själva gått igenom det.
Uch vad jobbigt det låter att besväras på detta sätt som du gjorde..
Hur länge fick du gå runt med besvären?
Eftersom jag förmodligen totalt psykade ihjäl min stackars kirurg med 100 mail om dagen och var alldeles förtvivlad så vet jag inte om det var anledningen till att jag 3,5 månad senare fick min korr.
Har hört att det vanligtvis krävs 6 månader men jag ville bara få ut dem ur min kropp! För det var outhärdligt framförallt de 2 första månaderna. När jag förstod att det inte hjälper hur mycket jag en ältade och försökte rätta till problemen på mig själv eller bad kirurgen plocka ut eländet på mig så bestämde jag mig helt enkelt för att försöka låtsats som om de inte fanns. Så den sista månaden innan korr var jag istället apatisk. Jag reagerade nog överdrivet skulle jag vilja påstå för jag vet inte att andra verkar bli lika "galna" som vad jag blev. Jag tror faktiskt att jag faktiskt hade haft svårt att smälta det hela även om det hade gått bra, att det då gick fel dessutom gjorde att det blev till något som tog över fullständigt.
Tack de orden värmde!! Jag hoppas du får svar av din kirurg snart och att du inte blir allt för skrämd av det jag skriver för det är som sagt mer ovanligt att man får dessa problemen vad jag har förstått. Kan säga att jag efter min korr inte har några problem än så länge men det återstår väl att se vad tiden ger. Oavsett är jag "komplikationsfri" från början denna gång åtminstone
Men jag förstår dig verkligen, vår kropp är något som är med oss hela tiden och vi kan inte undvika den, så har vi något fel på kroppen så är det de enda vi tänker på, jag har varit där. Att du gjorde en operation som kostar massor och sedan total misslyckas är nog något vi alla fruktar. Dina ord skrämmer mig inte, att inte veta är det som skrämmer mig. Jag hoppas också min kirurg svarar snart :)
Tänk inte på komplikationer nu när dem är bra, och säg till komplikationerna att dra till skogen :)
Det ska jag genast göra och detsamma gäller dig
Men jag förstår dig precis där för det var det jag upplevde som jobbigast, att inte veta VAD som var fel från en början när jag ändå förstod att något faktiskt VAR fel!! Oavsett så får vi hoppas på det bästa båda två!
Om du verkligen vill opereras och inte kan sluta tänka på det så hade jag kört på. Mn får inte glömma att komplikationer alltid kan hända oavsett utgångsläge. Bara man är medveten om det och vet att kirurgen kan fixa det så är det oftast ingen fara. Är ju bra örjan är öppen o säger du har risk för db, för då kan du välja det alternativet aom minskar risken så mkt som möjligt. Viktigt du fyller ut din egen vävnad, med en hög profil och framför, då är risken nog liten än om du lagt de bakom.
Jag har fått en hel del problem med brösten jag aldrig trodde jag skulle få, men ångrar inte min op en sekund.
25 år
168 cm / väger ca 54kg.
Mått:
första op: 15 september 2010 på Citadellkliniken av Jörg Bohn.
La i 390cc hög profil Perthese Sensitive genom armhålan delvis bakom muskeln.
Fick Muscle Flex