Hej! Varför ska du göra det i lokalbedövning? Jag gjorde ett minilyft i lokalbedövning men tyckte att det var väldigt obehagligt :(

truppen wrote:

Hej! Kul att nån annan gjort i lokalbedövning, men trist att du tyckte de va obehagligt :/ Vill du berätta mer? Jag vill göra i lokalbedövning för att ja aldrig blivit sövd, och tycker det känns jätte obehagligt att bli de :/

Jag tyckte nog att det var obehagligt pga att man ändå kände att dom var vid bröstet och "pillade". När de skrapade bort huden och så vidare.. Sedan hör man ju allt och du kan ju prata med kirurgen osv... Det var lite konstig känsla att ligga där med fastspända armar och prata med kirurgen.. "jaha, vad gör ni nu" "ja, nu ska vi sy ihop ditt bröst".. Jag gjorde det i lokalbedövning för att det var det enda som skulle göras. (nytt minilyft på ena bröstet). Men jag var så nervös och skakis under den halvtimmen som dom höll på att jag hellre önskat att jag varit sövd. 

Inför min första operation så var jag sjukt nojjig över narkosen och hela operationen. Hade heller aldrig blivit sövd innan, men jag måste säga att det gick jättebra. Man får ju även lugnande tabletter innan. När jag skulle sövas hann jag knppat räkna till 3, sen minns jag inget mer. När jag vaknade så var jag bara väldigt trött och i efterhand så var det bara skönt att bli sövd!

Du gör ju självklart som du vill, men jag måste bara säga att det var så skönt att bli sövd! Du slipper oroa dig över vad som händer under ingreppet och det känns ingenting. 

truppen wrote:

Ja de förstå jag kan kännas obehagligt, läste en annan som gjort i lokalbedövning att hon fått lugnande före och att hon tillochmed hade somnat under ingreppet? Är väll olika för allt givetvis! :) Få se vad som sägs under konsultation den 19/8! Vill heller inte göra nått stort lyft, hur går mini lyft till?

Oj! vad skönt. jag fick ingenting innan ingreppet trots att jag bad om lugnande. men dom var så otroligt stressade eftersom en annan operation drog ut på tiden så min tid blev 2 timmar försenad. Satt där och väntade och var supernojjig och nervös. 

Alltså, det finns tre olika lyft, som jag känner till. Den här videon visar tre olika metoder https://www.youtube.com/watch?v=BF86prHWi90

Jag har gjort minilyft/benelli/donut eller vad man nu vill kalla det, dock rekommenderar jag det inte. Det är inte speciellt hållbart. Så har man mycket häng skulle jag säga ankarlyft som håller längst.

Gör så :) Ja, de syns, men kanske är för att jag har dålig hudkvalité. Jag har inte heller varit jättenoga med tejpen då min hud blev väldigt irriterad av tejpen. Mina ärr är jättefula men jag bryr mig inte jättemkt då de ska rättas till vid nästa operation.

Jag känner såhär över ärren:

När jag blev medlem här, för snart två år sedan, sökte jag massa info om lyft och ärr osv. Var livrädd för ankarärret då jag tyckte att det var så jäkla jobbigt att behöva göra ett ankarlyft vid 20-års ålder. Kändes som att jag skulle byta ut ett problem mot ett annat (att hata mina hängbröst mot att hata mina ärr). Men nu, 1,5 år efter min första operation så känner jag att jag hellre har fina bröst som inte hänger, med ärr. Än hängbröst utan ärr. 

Går man till en kirurg som gör fina ärr så tycker jag inte att det gör speciellt mycket med ärr. Finns massvis med olika metder nu för att få fina ärr. Tejp i alla dess former, olika salvor (dermatrix & cicatrix osv..). Skulle ärren ändå bli fula(eller synliga) så finns det också olika laserbehandlingar för att få dem mindre synliga.

Man får nog helt enkelt välja om man har lite häng; Vill jag ha kvar hänget utan ärr eller vill jag få bort hänget och leva med ärr? Det är inte ett lätt beslut. Minns själv hur nojig jag var med ärr. Men nu bryr jag mig inte. Det är ändå min kropp och skulle någon säga något negativt om mina (framtida) ankarärr så kommer jag bara tänka att "det är tur att dom inte sitter på dig då". :)

Klokt sagt minis!

Truppen & sarahbernhardt:

Det är ett svårt val. men jag väljer hellre ärren. vet inte om ni kan se mina bilder. men om ni går in och kollar på min sida ser ni hur resultatet blev med enbart minilyft = fortfarande häng. Jag skulle gjort ankarlyft från första början!

Jaa, jag var tillbaka på jobb efter 2 veckor ungefär. Träna minns jag inte när jag började igen. Kunde knappt gå den första veckan för att jag hade så ont. Började nog med powerwalks efter 4-5 veckor. Sex hade jag efter typ 2-3 dagar.. Hehe, men vi var väldigt försiktiga och körde inte fullt ut.. Utan mer lugnt och mysigt. Ville inte riskera att något skulle hända, och hade ju ändå rätt ont. Men nöden har ingen lag :)

Sedan märker man av när man kan ha sex. Jag känner att: gör det som inte gör ont ungefär :) när det gäller träning så kan man lyda kirurgen/klinikens rekommendationer. Min klinik sa att jag kunde börja träna efter 3 veckor ngefär. Jag kan fortfarande inte göra bröstövningar utan att det gör så ont att jag gråter. Men annan träning går bra, som vanligt :) Jobb är ju individuellt. Har du ett jobb med mycket tunga lyft så bör man vara hemma längre. Har man ett stillasittande jobb så kanske man kan jobba efter någon vecka :) det hade nog jag klarat trots smärtan.