Har bara berättat för några som jag liksom inte kommer undan med...fast bara sagt att jag vill fixa magmusklerna. Ingen som reagerat då jag har 6 barn och även tränar varje dag. Har haft en del skador relaterade till " magmusklerna " som haft en delning.

Jag har bara berättat för min man. Resterande tror jag opererat navelbråck. Jag tycker att man ska göra som man känner. Att berätta att man plastikopererat sig för andra i sin omgivning osv kan skapa avundsjuka som leder till syrliga kommentarer osv som sedan kan göra att man ifrågasätter sig själv. Jag har tidigare gjort en bröst op och då berättade jag. Eftwr den erfarenheten så har jag insett att varför ska jag berätta? Jag har bara mått bra efter min första operation och är säker på att jag kommer göra det nu med när jag väl läkt. Så varför ska jag låta någon ta den glädjen ifrån mig med dålig energi. För tyvärr så finns det allt för mkt avundsjuka och missunnsamhet där ute.

Jag har berättat för alla! Jag känner noll skam eller behov att tysta vad jag gjort! Tvärtom så väcker det en viktig diskussion till liv kring stigmat att bära, föda barn, och sedan bara acceptera att man inte kan träna, röra sig eller bara leva utan smärta.

Jag har också berättat för alla :) men innan berättade jag bara för de som jag visste skulle peppa mig och ge mig massa positivt stöd och som inte skulle försöka bromsa mig. Nu i efterhand kan jag berätta för alla och vissa har blivit riktigt peppade då de själva gått i samma tankar så det känns härligt att kunna sprida lite positivitet kring ett annars väldigt delat/skamfyllt ämne.
Alla har rätt att må bra i sin kropp! Ingen annan har rätt att ifrågasätta ens val!
De som inte mått dåligt i sin kropp pga delade magmuskler/bristningar/överflödig hud etc kan inte relatera och har därför ingen rätt att komma med sina åsikter tycker jag. De kommer bara med de dummaste kommentarerna som att "det är väl bara att träna" eller "man ska älska sin kropp som den är" "det är medias fel" jo jo...

Jag ska operera mig om ca 3 veckor och jag vet inte hur jag kommer göra. Har berättat för vissa men kommer nog inte berätta för alla. Inte för att jag skäms utan för att jag helt enkelt inte tycker att alla har att göra med vad jag gör med min kropp.