Annons
26 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
2011, september 18 - 17:30
ImUgly (ej verifierad)
Bild för anonym

idae skrev:
förstår hur du känner :( men hur vet du att din kille ljuger och att han tittar på andra tjejer med silikon ?:(

har hittat miljoner bilder , nyligen sparade på hans dator :(

2011, september 18 - 17:32
ImUgly (ej verifierad)
Bild för anonym

Störreboobs skrev:

Jag har 0 kr i inkomst, tog ett lån från medical finance med min pappa som medlåntagare. Jag tog lån på 25.000 :-och betalar tillbaka 1101:-/månad i två år. Kolla upp de, kan du inte jobba in lite svarta pengar per månad och betala av ett sådant lån?:)

Jag får inte ta ett lån själv och mina föräldrar går inte heller in och hjälper ..
Jag hittar verkligen inget jobb och ännu mindre svart jobb .

2011, september 18 - 19:56
La Gringa
Bild för La Gringa
 Offline
Senast sedd: 5 år 2 månader sedan
Silver
Medlem: 2011-09-09 04:14

Jag förstår precis hur du känner dig, jag har själv (fortfarande) tubulära bröst som jag har skämts för ända sedan jag började utveckla bröst och insåg att mina såg underliga och fula ut i jämförelse med alla andras. I flera år har jag gått omkring och känt mig ful och aldrig riktigt förstått varför mina bröst såg så underliga ut och varför jag aldrig kunde hitta en behå som passade - vare sig jag köpe större eller mindre storlek hjälpte inte då axelbanden ständigt var för långa även i det kortaste läget och brösten jämt envisades med att vila hoppa ut ur behån.

Jag har som sagt alltid känt att något var fel med mina bröst men jag förstod inte att mina bröst aldrig utvecklades normalt, utan istället skämdes jag som att det på något sätt och vis var mitt fel och att det var någonting som jag helt enkelt måste leva med resten av livet då jag aldrig ens tänkt tanken på att jag kunde operera mig. När jag var 18 år försökt jag prata om mitt missnöje med mina bröst med min expojkvän vars svar var att jag antagligen, precis som en av hans exflickvänner, bara behövde träna upp bröstmuskeln för att rätta till slappheten. Hans svar kändes som ett slag rätt i ansiktet då det för mig framstod som han påstod att jag helt enkelt var lat som inte tränade och att det var onödigt att jaga upp sig för en sån liten sak.

Det är så lätt hänt att man försöker efter lång tid ta till sig det mod som behövs för att prata med någon om sitt missnöje för att endast mötas av total oförståelse och avsaknad av stöd. Det är viktigt att man vid dessa tillfällen ser till att inte nedslås av motgången utan att istället försöka vara så rättfram som möjligt och förklara exakt vad man känner för den person man tyr sig till (för att vara helt ärlig så är det ju oftast så att man av skam håller tillbaka lite första gången man berättar för nån om sina bröst), eller helt enkelt inse att det inte var rätt person att prata med och därför försöka ty sig till nån annan som kommer at förstå ditt problem. För tro mig, det finns många därute (föräldrar, pojkvänner, kirurger, psykologer) som kommer att förstå dig och kunna ge dig den hjälp du behöver.

För ca ett år sedan tog jag äntligen mod till mig och berättade för min pojkvän hur jag kände och blev förvånad över hur otroligt öppen och förstående han var inför mina problem. Han fick mig för första gången i mitt liv att inse att det var ett problem som kunde fixas så länge jag var villig att söka efter de rätta lösningarna. Det var han som föreslog att jag kunde uppsöka en kirurg för konsultation och hjälpte mig även att finna en lämplig kirurg genom att fråga runt bland sina vänninor som hade genomgått operationer (själv kände jag ingen som opererat sig och visste varken in eller ut över var och hur man skulle börja processen). Processen har varit långsam (jag har endast nu lyckats boka in ett datum för operation) då jag inte vetat hur jag skulle betala operationen och eftersom jag vill vara säker på att jag gör rätt val vad gäller implantat, placering och kirurg. Men jag har låtit det ta den tid som det har tagit eftersom jag insett att om jag har levt med de här brösten i ca 12 år så kan jag uthärda ett tag till. Och förvånandsvärt nog så skäms jag inte alls för mina bröst nu som jag gjorde för ett år sedan. Efter att ha pratat med min pojkvän och efter att ha träffat en mycket förstående kirurg som konstaterade att mina bröst var defekta, så är det som att en tyngd har lyfts från mina axlar och jag inser nu att det inte är värt att skämmas för någonting som jag inte har någon inverkan över. Det är inte mitt fel att mina bröst ser ut som två säckiga påsar, det är helt enkelt så jag föddes.

Som många andra medlemmar har påpekat tidigare så tror jag det är viktigt att du inte hakar upp dig alldeles för mycket på dina bröst, sist och slutligen så är de bara en liten del av den du är. Jag säger inte att du inte ska försöka hitta lösningar för att kunna fixa till dina bröst om det är det du vill, men jag tror det är viktigt att du först inser att det inte är något som du behöver skämmas över och att du låter det ta den tid det tar då det trots allt inte finns nån tidsbegränsning för när du måste operera dem. Vill du fixa till dem så kommer du att hitta en lösning så småning om och medans du väntar så mår du bara sämre av att stressa upp dig över det hela och få panik över hur dina bröst ser ut. Använd istället den här tiden (och det här forumet) konstruktivt till att informera dig om dina alternativ (implantat, placering, kirurg, komplikationer, etc.) för att du sedan kan ta ett välinformerat (och snabbt) beslut när du väl lyckats hitta ett sätt att betala för din operation. 

Lycka till!

Annons
2011, september 18 - 20:21
guldskor
Bild för guldskor
 Offline
Senast sedd: 9 månader 3 veckor sedan
Silver
Medlem: 2010-10-26 22:30

La gringa: jag sitter med tårar i ögonen och känner igen mig sååå i din historia.
Min kille har alltid gillat stora bröst men älskade även mina missformade bröst och när vi pratade så sa fick han mig att ta tag i saken att sluta må dÅligt och faktiskt boka en konsultation där jag fick reda på att mina bröst var missbildade. Och det är inte mitt fel att jag föddes såhär! Jag ska inte skämmas! Varken för mina bröst jag hade innan eller för att jag opererat mina bröst. Jag är stolt med mig själv och det tycker jag vi alla ska vara! Vi kan inte hjälpa hur vi är födda.

26 år
konsultation Peter Cosmo citadellkliniken
21 mars 2011 operation
ankarlyft + vårtgårdsplastik + förstoring
580 uhp textuerade bakom muskeln
13,5 cm i bröstbredd
tubulära bröst höger 250 cc vänster 350 cc
Op 2. Korr 24 april 2011
Nytt bröstl

2011, september 18 - 20:55
La Gringa
Bild för La Gringa
 Offline
Senast sedd: 5 år 2 månader sedan
Silver
Medlem: 2011-09-09 04:14

guldskor skrev:
La gringa: jag sitter med tårar i ögonen och känner igen mig sååå i din historia. Min kille har alltid gillat stora bröst men älskade även mina missformade bröst och när vi pratade så sa fick han mig att ta tag i saken att sluta må dÅligt och faktiskt boka en konsultation där jag fick reda på att mina bröst var missbildade. Och det är inte mitt fel att jag föddes såhär! Jag ska inte skämmas! Varken för mina bröst jag hade innan eller för att jag opererat mina bröst. Jag är stolt med mig själv och det tycker jag vi alla ska vara! Vi kan inte hjälpa hur vi är födda.

 

Det är så fint att det finns forum som detta där man kan "prata" med andra personer som har varit med om samma sak och som känt samma frustration och förtvivlan över sina bröst. Och ännu mer fantastiskt är det när man lär känna människor, till exempel ens egen pojkvän, som är så förstående och stöttande.

Jag hade aldrig ens övervägt möjligheten att operera mig innan jag träffade min pojkvän eftersom att jag kände att de brösten jag hade var min "nitlott" här i livet, och därtill att jag växte upp i en familj som är väldigt mycket för det "naturliga" (min mamma använder aldrig smink och mina föräldrar är totalt emot allt vad gäller piercing, tatuering och andra modifikationer av kroppen). Så jag hade liksom växt upp med idén att en bröstoperation var tabu och någonting som bara ytliga personer gjorde eftersom jag aldrig en pratat med någon som gjort en plastikoperation. Min pojkvän däremot känner många tjejer som opererat sig och tyckte därför att det var självklart att jag skulle operera mig om det skulle få mig att må bättre.

Idag skäms jag inte för mina tubulära bröst och har inte samma problem att prata om dem med andra som jag hade tidigare, men jag har fortfarande problem med idén att andra människor (i min umgängeskrets t.ex.) ska få reda på att jag planerar att operera brösten och få fel uppfattning om det hela, att de kommer att se mig som en ytlig "tuttlisa". Jag vet inte varför, men jag har fortfarande problem att likställa t.ex. en bröstförstoring med korrigering av tubulära bröst då jag känner de inte är samma sak eftersom operationen jag ska genomgå är en korrigering av missbildning. Jag tycker att det är hemskt att jag fortfarande tänker så och skäms lite för det då jag tycker att alla har rätt att genomgå en bröstoperation och har lika giltiga orsaker till varför de vill göra det. Det gläder mig att du är stolt och jag hoppas att även jag en dag ska känna mig stolt och modig nog att stå upp för det faktum att jag valt att operera brösten!

2011, september 18 - 21:07
Maggan87 (ej verifierad)
Bild för anonym

Guldskor och la gringa: Vad fint det e att läsa era inlägg. Alla e vi olika mer elr mindre.

 

Annons
2011, september 18 - 21:15
Kissemissen
Bild för Kissemissen
 Offline
Senast sedd: 5 år 3 månader sedan
Silver
Medlem: 2011-07-22 08:54

Jag tycker du ska vänta med en bröstop tills du är minst 20. Jag opererade mig nu när jag är 24, och är glad att jag inte gjorde det tidigare. Eller jag bestämde mig för ca 2 år sen och hade råd först nu, och innan dess var jag inte mogen för att ta en sånt beslut. Iofs är alla olika, men tycker man ska ha lite mer kött på benen än en 18åring.

 

Lycka till!

Ålder: 29 år, Längd: 165cm, Vikt: ca: 56kg
Intresserad av: Hakimplantat
Gjort: Bröstförstoring
Innan op: B-kupa
Efter op: D-kupa
Implantat: 300 CC, framför muskeln, hög profil, coh 1
Klinik/Läkare: Proforma- Carl-Johan Gustavsson
Konsultation: 8

2011, september 18 - 21:54
guldskor
Bild för guldskor
 Offline
Senast sedd: 9 månader 3 veckor sedan
Silver
Medlem: 2010-10-26 22:30

La gringa: jag känner lite att jag vill nå ut till andra som har haft och har samma jobbiga missbildning som jag hade. Jag har därför pratat öppet om min missbildning mot mina kvinliga vänner för att försöka få dom att föstå varför jag väljer att op mig och även ge dom som kanske har samma missbildning som mig att förstå att det är just en missbildning. Har Dock inte hört någon säga bland mina vänner att de har samma som jag hade innan men kanske har de i sin tur vänner i sin omgivning som har en missbildning. Då kanske de är lite mer öppna till varför de genomgår sin op.
Jag känner personligen att min op är mer "nödvändig" för att jag ska kunna leva ett normalt liv som att hitta en bh som passar eller en bikini som inte gör att när jag ligger på sidan så faller ena tutten ut.
Jag kan nu äntligen bada naken, basta utan att maniskt hålla handduken runt brösten samt ha ett tajt linne utan att brösten bara försvinner vilket de gjorde då dom var så förbannat mjuka!! Äntligen kan jag köpa tubtoppar som sitter på plats använda tröjor utan bh där tubarna bara hänger runt under.
För mig har detta varit ett stort steg att kunna vara lite mer som alla andra fast nu då med större bröst än dem ;)

26 år
konsultation Peter Cosmo citadellkliniken
21 mars 2011 operation
ankarlyft + vårtgårdsplastik + förstoring
580 uhp textuerade bakom muskeln
13,5 cm i bröstbredd
tubulära bröst höger 250 cc vänster 350 cc
Op 2. Korr 24 april 2011
Nytt bröstl

2011, september 19 - 00:43
idae (ej verifierad)
Bild för anonym

de har ja varit med om och ja vet hur de känns men ja skulle vilja maila med dig så de kan du göra om du vill ja vill att du ska veta en sak du e inte ful och nu tänker du att ja bara vill va snäll men tro mig alla har NÅT fint och även om du hatar dom så har inte alla din smak. Din kille va sa han om bilderna då?du ska kräva att han inte har dom när ni e ihop fattar inte hur han kan ha dom ! min kille skyllde på grupptryck ,så moget va ja blev ledsen som fan och ville bara dra därifrån och dölja dom för all framtid !DE känns för jävligt men du e inte ensam ja slår vad om att du inte e ful din kille måste ju tycka du e söt annars skulle han inte va ihop med dig utan bara ha dig som kompis

Annons
2011, september 20 - 15:04
ImUgly (ej verifierad)
Bild för anonym

jag är inte 18 utan 19 , snart 20 .
alla är vi olika och olika mognad och jag är mogen för vilket beslut som helst ..

tack för kommentaren .