Bröstlyft nov 2013 - Strandkliniken - Stockholm Oya Kocabalkan - tutt

Äntligen är det gjort!

 

Nu är förhoppningsvis mina taxöron ett minne blott. 

Jag hade tid för operation idag måndag 11/11 klockan 12:30, så helgen har gått åt till att förbereda och göra undan sånt som kan vara bra att ha gjort. I lördags storstädade jag och sambon här hemma, skurade badrum, rensade avlopp, dammsög, dammade överallt, tvättade osv osv. Sånt som jag inte kommer att kunna göra förrän om ett par veckor! På söndagen försökte jag plugga lite men det gick dåligt... Var SÅ nervös, jag som varit cool-lugn innan.  Jag bytte sängkläder i sängen och tog en dusch innan jag la mig.

 

Såå kom dagen D. Jag sov gott hela natten och hade faktiskt svårt att ta mig upp imorse, haha. Trodde att jag skulle vara så nervig att jag var vaken innan alarmet ringde men icke då!

Jag åt frukost, drack kaffe och läste lite på nätet. Sen tog jag en till dusch och klädde på rena myskläder och så kom min mamma och hämtade mig med bilen. På vägen till Stockholm hann jag bli skapligt nervös.. Skönt att ha mamsen med sig som lugnade mina nerver och fick mig att skratta.

 

Vi var framme en kvart innan det var dags. Men jag fick sitta och vänta en liten stund.. Cirka 12:45 fick jag lämna mina grejer vid "min" säng som var täckt med draperier. Jag fick ta av mig allt utom trosor och strumpor och fick en morgonrock att ha på mig. Sen fick jag en kopp med piller, lite alvedon och någon form av morfin. Sen fick jag gå ut och sätta mig hos mamma igen. Nu hade nervositeten lagt sig och jag och mamma satt och fnissade och kikade i skvallertidningar. Jag tror morfintabletten gjorde sitt. 

 

Sen blev jag hämtad igen av en sjuksköterska som smörjde mina tuttar med embla-kräm som är en bedövningssalva så att lokalbedövningssprutorna inte skulle kännas. Sen packade hon in mig i gladpack (haha, så att inte krämen skulle kladda av sig) och jag fick ta på mig igen och än en gång gå ut och sätta mig hos mamma. Tiden gick relativt fort även om det blev en del väntande.

 

Till slut så blev det min tur! Jag sa hejdå till mamma som skulle ut och promenera lite och titta i affärer och gick in i op-salen. Där tvättade en sjuksköterska av embla-krämen och Dr. Oya kom och ritade på mig och tog före bilderna på mina tuttar. Jag måste bara ge credd till alla underbara sköterskor på kliniken! Vi skrattade och skojade både sköterskorna och Oya. Riktigt härlig stämning och jag kände mig väl omhändertagen!

 

Sen var det bara att hoppa upp på bordet.. Jag blev ombedd att blunda och inte prata medan de tvättade av bröstkorgen. Efter det täckte de med operationsdukar och jag fick en för ansiktet så att jag inte såg själva operationsområdet. Då fick jag äntligen titta och prata igen, haha. Anledningen var såklart att medlet var starkt och kunde irritera ögonen och om jag pratade hade det kommit bakterier där de steriliserat - saliv och sånt som hoppar ut när man pratar. 

 

Sen fick jag en grej på fingret som mätte puls och syreupptagning (97% i normalt tillstånd, woho) och sen var det dags för sprutorna. De stack lite och var lite obehagligt men gick helt fint. Sen var det dags! Det var Oya tillsammans med en sköterska som opererade och en annan sköterska som var vid mitt huvud men alla pratade med mig och det var faktiskt ganska trevligt. Det obehagligaste var i början när de avlägsnade huden men absolut uthärdligt! Den var kanske två gånger jag kände lite obehag sen när de sydde så kändes det inte alls! Och allt var över på en 30 minuter eller nåt! Helt fantastiskt!! Jag var så överraskad att det gick så fort och när de höll på att plocka ner dukarna så sa jag: "jag fattar inte att folk faktiskt sövs för sånt här".. MEN visst gör jag det! För alla passar det inte att vara vaken under en operation men det var faktiskt inte så farligt som man tror! Och sköterskorna och Oya var så goa! Jag låg liksom och skrattade under operationen för en av sköterskorna berättade en rolig historia som hon varit med om.

 

Sen fick jag krypa ner i min säng och vila mig lite. Fick vatten men ville inte ha något att äta just då. Jag ringde mamma och messade min sambo. Surfade lite på mobilen och sen fick jag te och smörgåsar av en mysig sköterska. Det var fler personer i salen som hade ont och jämrade sig lite. Jag var tacksam över att jag mådde bra.. Gick och kissade, åt lite mer och bara tog det lugnt. En timme senare kom mamma tillbaka till kliniken, jag fick lite instruktioner om hur jag skulle sköta såren efteråt, ett schema för smärtstillande och en tid för återbesök nästa måndag. Sen var det bara att åka hem!

 

Nu sitter jag här i soffan och myser.. Det sticker och bränner i stygnen och jag känner mig skapligt öm men helt okej. Tycker bandaget luktar lite illa, typ som blod eller något medel. Ingen stark lukt alls men man är ju orolig över allt nu efteråt, haha. Men det är nog normalt. Jag är så glad! Nu hoppas jag på bra läkning!!!