Magnus Hober

Jag har i flera år lekt med tanken på att utföra en bröstförstoring, i perioder nästan varit besatt. Men det har alltid känts hopplöst och gett mig ångest. Det var inte förrän jag gick ut gymnasiet och fick ett heltidsjobb som jag förstod varför - för det hade aldrig varit något som kunnat bli verklighet. Det är ju ingen billig sak.. 49 000 fick jag ge. Men helt plötsligt så var det ändå något mycket möjligt. Jag bestämde mig för att börja kolla närmre på saken!

Jag hade tid kl.8.00 och kom väl ungefär dit 10 min tidigare. Jag blev mottagen av sjuksköterska som visade mig och min kille runt. Fick ett rum och det tog inte manga minuter innan Dr Hober kommer in i rummet och börjar rita p mig. Han sa att vi ses snart och att det kommer att bli bra det här. Efter ngra minuter till kommer narkosläkaren in och ger mig smärtstillande i en mugg, sen fick jag säga hej d till killen och sa gick vi in i op salen.

Mitt intresse för större bröst har alltid legat i mig. Men det var inte förrän 2008 jag skulle kunna tänka mig att på riktigt operera mig till större bröst. Det var då jag helt plötsligt fick modet och kände att jag bara lever en gång. Dessutom hade tillräckligt med pengar för att utföra det! Jag tänkte igenom noga vilka för- och nackdelar som fanns med en sådan operation. Dessutom såg jag till att vara riktigt påläst om de olika implantaten som finns ute i marknaden, om jag ska ha dem placerade under eller över muskeln och såklart vilken klinik jag skulle välja.