Trygg plastikkirurgi börjar här - med berättelser från verkligheten

Hej! Det korta svaret är att det nästan alltid känns som att problemet sitter i ögonlocken – även när det i själva verket är brynen som sviker.

Många går omedvetet runt och spänner pannan från morgon till kväll för att hålla synfältet öppet. Det gör att ögonbrynen ser ut att sitta på en helt rimlig nivå, medan överskottet trycks ihop nere på ögonlocket. Man söker för att huden hänger över fransarna, men orsaken till problemet sitter en våning upp.

Testa så här framför spegeln:

Sätt ett finger stadigt mot ögonbrynet och tryck fast det mot benkanten under. Slappna sedan av helt i pannan – det kan kräva lite koncentration om du är van vid att gå och spänna den oavbrutet.

Titta rakt fram:

• Hänger det fortfarande ner ett tydligt hudveck över fransarna trots att brynet är låst? Då är det ett äkta hudöverskott på ögonlocket, och en vanlig övre ögonlocksplastik är helt rätt åtgärd.

• Vill hela brynet rasa ner mot ögat så fort du släpper spänningen i pannan? Då är grundproblemet ett hängande bryn, och det är där man behöver lägga fokus.

Varför ska man inte bara operera ögonlocket ändå?

Om man skär bort hud på ögonlocket när brynet egentligen sitter för lågt riskerar man att göra uttrycket sämre:

1. Blicken blir sammanbiten: Avståndet mellan ögonbryn och fransar kortas av ytterligare. Istället för ett piggt och öppet uttryck riskerar man att se bister och trängd ut.

2. Tjock hud dras ner mot ögat: Huden på ögonbrynet är betydligt kraftigare och har mer talgkörtlar än den tunna ögonlockshuden. Tar man bort för mycket ögonlock tvingas den tjocka brynhuden ner mot fransraden som en tung kant.

3. Tröttheten och spänningshuvudvärken försvinner inte: Eftersom brynet fortfarande hänger måste pannmuskeln fortsätta arbeta för att hålla blicken fri.

När vi undersöker detta på en konsultation tittar vi alltid på var brynet landar i vila utan mimik. Ibland räcker det alldeles utmärkt med enbart en ögonlocksplastik, ibland är ett brynlyft rätt väg att gå, och ibland kombinerar man ingreppen för att ge ett piggt resultat som ser naturligt ut.

Med vänlig hälsning

Hej! Det korta och ärliga svaret är ja – om huden redan har tappat sin spänst finns det en stor risk att den upplevs både lösare och mer skrynklig efter en ren fettsugning.

Fettet fungerar i praktiken som fyllningen i en kudde. Tar man bort volymen under en hud som inte längre orkar dra ihop sig blir resultatet ofta en känsla av ”pyspunka” – huden veckar sig och hänger mer, särskilt när man sätter sig ner eller böjer sig framåt.

Efter graviditeter är det framför allt två faktorer som avgör utfallet:

För det första har huden varit kraftigt uttänjd. Finns det bristningar innebär det att hudens djupare elastiska fibrer har gett vika, och den typen av hud har mycket begränsad förmåga att krympa spontant. När vi undersöker detta känner vi på hudens återfjädring (hur snabbt den studsar tillbaka när man nyper) och ber patienten luta sig framåt, vilket direkt avslöjar hur mycket överskottshud som egentligen döljer sig bakom gravitationen när man står upprätt.

För det andra handlar det putande utseendet sällan bara om fett, utan om delade bukmuskler (rektusdiastas). Har musklerna glidit isär orkar bukväggen inte hålla emot bukinnehållet, och det buktar ut oavsett hur lite fett man har.

Det är helt förståeligt att man vill undvika det längre ärret som en bukplastik innebär. För patienter med måttlig hudslapphet kan man idag kombinera fettsugningen med Renuvion. Det är en teknik där vi för in en kanyl med heliumplasma och radiofrekvens i underhuden. Värmeenergin får de underliggande bindvävsstråken att dra ihop sig och stimulerar kollagenet, vilket ger en betydligt bättre uppstramning än vad fettsugning ensamt klarar av. Renuvion kan förbättra en lätt till måttlig hudslapphet, men kan inte trolla bort centimetrar av faktiskt hudöverskott eller reparera en uttänjd muskelvägg.

Har du ett tydligt hudveck som hänger över byxlinningen när du sitter, mycket bristningar eller delade muskler, är en bukplastik i regel det enda som ger ett platt, harmoniskt och hållbart resultat. Vid en modern bukplastik kombinerar vi ofta ingreppet med fettsugning av midja och flanker för att skapa form, samtidigt som bukväggen sys ihop och överskottshuden faktiskt tas bort.

Att välja fettsugning när man egentligen behöver en bukplastik blir nästan alltid en dyr halvmesyr som man ångrar. Det bästa är att boka en fysisk konsultation där en plastikkirurg får känna på vävnadens elasticitet, bedöma bukmusklerna och ge ett rakt svar på vad som faktiskt krävs för att du ska bli nöjd med resultatet.

Med vänlig hälsning

Hej! Det korta rådet kring timing är att ha lite is i magen: även om ett år på östrogen är en bra bit på vägen, rekommenderar vi i regel att man väntar tills man stått på stabil hormonbehandling i minst 18 till 24 månader innan man gör en bröstförstoring.

Bröstutvecklingen fortsätter ofta i upp till två till tre år. Varje millimeter egen körtelvävnad och fett som hinner växa till av hormonerna är guld värd under operationen – ju mer egen mjukdelstäckning du har över bröstkorgen, desto naturligare blir resultatet och desto bättre döljs implantatets kanter.

När det gäller bröstkorgens anatomi och valet av implantat finns det tre viktiga skillnader att ta hänsyn till:

1. Bröstvårtornas placering

Hos transkvinnor sitter bröstvårtorna oftast längre ut åt sidorna (mer lateralt på bröstkorgen) och pekar lite mer utåt än hos ciskvinnor. Detta är helt centralt vid planeringen. Om man försöker tvinga in implantaten för långt in mot mitten för att jaga en tät klyfta, riskerar bröstvårtorna att hamna långt ut på sidan av implantatets kurvatur och peka snett utåt. Målet är alltid att centrera implantatets kupol harmoniskt bakom din egen bröstvårta.

2. Bröstkorgens bredd och implantatets bas

En bredare bröstkorg kräver i regel ett implantat med en bredare basdiameter snarare än att bara välja ett implantat som putar mycket rakt ut (hög projektion). Väljer man ett för smalt implantat ser det lätt ut som två separata bollar med ett onaturligt stort tomrum emellan. Ett bredare implantat fyller ut bröstkorgens bredd på ett mer proportionerligt och mjukt sätt.

3. Mjukdelstäckning och placering under muskeln

Huden och bröstmuskeln är ofta betydligt stramare från start, samtidigt som det subkutana fettet på övre delen av bröstkorgen är tunnare. Därför lägger vi nästan alltid implantatet under den stora bröstmuskeln för att ge en mjukare övergång i urringningen och minimera risken för synliga implantatkanter. Ibland kombinerar vi även implantatet med eget fett (hybridförstoring) medialt för att mjuka upp övergången mot bröstbenet.

Att du har gått på östrogen i ett år betyder att det är en utmärkt tidpunkt att boka in en konsultation för att mäta din bröstkorg, gå igenom din anatomi och prova ut storlekar i lugn och ro, även om själva ingreppet med fördel kan planeras in lite längre fram.

Lycka till!