Bröstförstoring jan 2017 - My Doctor inaktiv - Umeå Hans Calner - Linda78

Min hemska bröstförstoring...

111206 anländer jag till My doctor i Umeå för min bröstförstoring. Personalen på den lilla kliniken var super trevliga och tillmötesgående. Det är inte många som jobbar på kliniken max 5 pers.

I väntan på att en tidigare operation skulle bli färdig fick jag göra mig hemmastadd på rummet och byta kläder. Det slår mig nu att ingen ens frågat om jag duschat. Narkosläkaren kommer och sätter kanyl på min hand. Första kärlet sprack, likaså kärl nr två så det slutar med att jag har tre obehagliga portar i mina händer.

När Hand är färdig med operationen börjar han direkt med mig och han verkar lite stressad. Jag sövs och det går mycket bra. 

När jag vaknar upp har jag inte särskilt ont, fast jag är mycket påverkad av smärtlindring. Jag är fort uppe på benen och går på toa med lite assistans. Jag är extremt smärttålig i vanliga fall...tills smärtlindringen börjar ge vika. Den smärta jag hade är obeskrivlig ! Som många andra beskrivit kännd det som att blivit överkörd av en långtradare. Det är till och med svårt att andas. Sköteskorna är så söta och gör allt för att hjälpa mig men smärtan är nästa olidlig. Hans kommer in senare på kvällen och förklarar att operationen inte gått som planerat. Tydligen hade jag missbildade bröstmuskler som gjorde att han fått töja ut med ordentligt. Mina var tydligen ca 1 dm för korta och för smala. Ist för att ta ett mindre inplantat trycker han ändå in 400 ml i brösten. Han förklarar att det är därför jag har så ont.

Jag kräks så fruktansvärt mycket och även det känns såååå i tuttarna. Min mamma och jag skulle sova på hotell på natten så klockan 22 var det bara att försöka ta sig ur sängen och ta sig dit. Även den andra tjejen som opererat sig före var tvungen att ge sig av. De skulle tydligen renovera på natten. Det var ett jäkla liv på kvällen då Hans ( kirurgen ) stod i sina kirurg kläder med sticksåg och sågade upp dörröppningar. Kändes så jäkla oseriöst och man kan ju fråga sig hur sterilt det är?

Det visar sig sedan att en av sköterskorna har jobbat sedan klockan 08.00 på morgonen. När vi åkte hem vid klockan 22 var hon fortfarande kvar.

Första natten var ett helvete. Jag gjorde inget annat än att kräkas och gråta. Efter en vecka är smärtan fortfarande lika stor. Enda skillnaden är att jag slutat kräkas. Efter 1 1/2 vecka kan jag dra ner på morfinet. Frågan är om mina bröstmuskler kommer att läka ihop detta.. Jag ångrar verkligen hela operationen och skulle jag få en miljon för att göra om den skulle jag ändå avböja. De är som två stenhårda kojuver :(...Hoppas det blir bra i slutändan.