Bröstförstoring jan 2017 - KKAB - Kosmetisk Kirurgi AB - Falköping Ivan Letterfors - anonym

Gick upp vid 06.30 och duschade en andra gång med descutan. Huden blev inte torr och håret inte svinto, som många annars råkar ut för. Skönt! Tog sedan på mig myskläder, fönade håret och packade ner de sista sakerna i väskan. Sen traskade jag iväg till kliniken, som ligger här i Falköping där jag bor.

Kom fram till KKAB strax efter 07.30 (Skulle vara där innan 07.45). Fick sitta ner en stund innan nattsköterskan håkan kom och hämtade mig. Han visade mig till rummet där jag fick fylla i en hälsodeklaration och byta om till t-shirt, morgonrock och tofflor.

(Man hade eget rum, där det fanns tv)

Där fick jag vänta i ungefär en timma. Paniken började komma krypandes och jag undrade vad sjutton jag hade gett mig in på? Skulle jag skära i min friska hud och lägga ner nästan 40 tusen på att få större bröst. Tankarna snurrade runt i huvudet, men efter att ha läst en stund i en tidning lugnade jag mig lite..

Sen kom en sköterska och tog med mig till ett rum. Minns knappt vad hon sa, (då jag var i lite av en dimma hela operationsdagen). Vet i alla fall att jag skulle få vänta en stund innan Ivan (Kirurgen) skulle komma och prata med mig. Efter en stund39

kom han och vi började diskutera storlek. Han var snäll och lyhörd, men jag hade hoppats på att han hade lite mer svar på tal om vad han egentligen tyckte. Jag sa att jag hade lite olika stora bröst och undrade om olika storlek på implantaten, men han tyckte först inte att det var någon skillnad på dem.. efter en stund ändrade han sig och vi bestämde att det skulle skilja 25 cc. Det blev 325 och 350. (nu i efterhand hade jag önskat att jag tagit 350/375.. men Ivan menade på att det inte blivit någon märkbar skillnad på det lilla i vilket fall.

När jag träffat Ivan fick jag gå och betala operationen.. Tjiiitjiiing, så var man plötsligt 40 papp fattigare! Men förhoppningsvis är det värt det :-)

Sen fick jag gå tillbaka till mitt rum där jag fick lite smärtlindring i förebyggande syfte och även lugnande så jag kunde sova några timmar utan att oroa mig. Tittade även lite på film (Sex and the City 2). De hade ett helt skåp fullt med massa filmer =)

Då och då kom det in några underbara sköterskor och pratade och peppade mig. Annette och Anki har jag för mig att de hette.

Vid 3-tiden var det ääntligen min tur. Var nog sist ut. Hämtades av en jättesnäll narkosläkare. Han tog med mig till operationsbritsen där han bäddade in mig i ett varmt täcke och började prata om sitt barnbarn som var lite större än min dotter. Plötsligt sov jag och vaknade upp på uppvaket vid cirka 17.00. Då hade jag ett tryck över bröstet och var helt groggy och snurrig. Sov lite till och helt plötsligt låg jag i mitt rum. Var såå trött, men nattsköterskan Håkan hade kommit tillbaka och var väldigt bestämd med att jag inte fick sova. Jag var tvungen att stretcha var 10e minut. Det hjälpte verkligen mot smärtan och stelheten.. men jag kunde verkligen inte hålla mig vaken, så ställde klockan på snooz för stretching var tionde minut, haha! :-)

När klockan var tio fick jag äntligen sova, men under hela natten vaknade jag med en halvtimme-timmes mellanrum och var tvungen att gå upp och kissa hela tiden.. hade ju fått 3 liter dropp under dagen. De första gångerna var jag tvungen att att få hjälp upp från sängen och in till toan (som låg i korridoren utanför). Det gjorde ont att resa på sig och det var väldigt snurrigt när jag gick.. men till slut klarade jag att gå själv. Dagen efter vaknade jag vid 20 över 5.. satte på tvn och tog det lite lugnt.. vid 7 dukade håkan fram frukost.. trodde aldrig jag skulle kunna äta något, men fick i mig båda yoghurt och macka. Satt sedan och pratade en stund med några andra tjejer som skulle opas och sen bar det in till rummet igen för att få lite info inför hemfärden.

Har mått oförskämt bra hela tiden och aldrig haft speciellt ont. Det känns som desto mer man strecthar och rör på sig desto bättre blir det. Sen har jag väl haft tur =)