Bröstförstoring jan 2017 - Nordiska Kliniken - Stockholm Patrik Höijer - godisgodis

Innan jag ens hade bestämt mig för att göra bröstoperation så visste jag att jag ville göra det på Laser & estetik i Stockholm ifall jag skulle göra det (jag bor i annan stad). Hade fått en bra känsla av dom, vet att andra varit nöjda där osv.

Så var jag där på konsultation. Gick igenom olika implantat, vart jag ville ha snittet, storlek o allt såntdär. Så fick man se slutresultatet på 3Dbild på sin egen kropp! Patrik förklarade allt jätte lugnt och tydligt.

Han har även varit jättesnabb på att svara på mail efteråt, alla tider på dygnet.

Så på operationsdagen då..
Kom dit o fick byta om till morgonrock oså. Patrik (min kirurg) målade på mig och sen fick jag träffa narkosläkaren som berättade hur sövningen o allt skulle gå till.
Jag är mer än livrädd för nålar och allt som har med sjukhus att göra. Så när han kom till biten att berätta att det inte var genom gas jag skulle sövas, utan genom en infart i armen... Då blev jag svimfärdig, som jag alltid blir när man pratar om sånt haha.
Jaha, sen skulle vi gå iväg till operationssalen. Och det jag minns sen är att narkosläkaren försöker lyfta upp mig från golvet och säger åt mig att vi måste försöka gå vidare.
Då har jag ramlat ihop o svimmat på riktigt, haha! Jag reser mig halvt medvetandes och tar några steg till.
Och det jag minns sen är att han försöker lyfta upp mig från golvet igen, hehehe.
När vi väl kom fram och jag fick lägga mig ner på operationsbordet/sängen blev allt bra igen iallafall.
Fck infarten i armen :( och så säger han att han ska börja sputa in sömnmedlet och att det kommer svida lite. Det sved ganska mycket.
Men sen vaknade jag o allt var klart iallafall. Märkte inte ens när jag somnade. Så det var ju skönt.

Blev inskjutsad i ett uppvakningsrum där man får ligga och vila i en skön säng med duntäcke.

Jag hade förbokat tåg hem, och min sambo och son var på stan och väntade.

När jag vaknade till lite så kändes det som att jag hade sovit i säkert ett dygn och jag var helt säker på att tåget redan hade gått och blev orolig över hur länge dom egentligen hade väntat, men då hade det bara gått två timmar.

Fick in fika men hade ingen aptit alls. Dom frågade om jag ville ha mat ockå men nen tackade nej. Ville bara sova sova sova, allt snurrade bara när jag tittade, hade svårt att svälja och orkade inte vara med helt enkelt. Men det gjorde inte alls ont eftersom lokalbedövningen satt i.
Sköterskorna var jättegulliga och kom in o tittade till en, frågade hur man mådde, om man behövde något osv.

Operationen var kl 10, och kl 15 fick jag åka hem.
Men jag var fortfarande helt snurrig. En sköterska hjälpte mig att klä på mig. Patrik kom in och pratade om sista infon och jag fick se tuttarna men det minns jag knappt.

Fick hålla mig i väggen när jag gick därifrån och gå sakta.
Man är ju tvungen att vara fastande innan operation också så hade inte ätit sedan dagen innan så de gjorde väl inte att jag mådde bättre.

Fick sätta mig i trappen utanför så fick min sambo gå iväg och köpa mat, men fick bara i mig sallanden. Sen skulle vi ta oss därifrån till tågstation men det kändes väl som vi gick från stockholm till göteborg ungefär. Sov nästan hela tågresan hem. Och första dagarna efter op:n sov jag ca 2 gånger under dagen också.
 

Stödbhn satt åt jäkligt hårt första dagarna så att det var jätte jobbigt att andas, men dag 4 började den värsta svullnaden lägga sig så då började jag sakta men säkert känna mig bättre.

Dag 6 började det mesta släppa och kännas skönt, och dag 8 reste jag mig upp ur sängen själv och kunde köra bil (dock lite jobbigt med snäva svängar).

Tog all smärtlindring enligt rekommendationerna första och andra dagen, sedan endast en arcoxia på morgonen och alvedon under dagen i en vecka.

 

Har fått väldigt ont i ryggen. Har ganska klen rygg och det är inte jätte bekvämt att endast ligga på rygg och sova.

Jaja, hur som helst så har det ju lätt varit värt det :) Jag är så himla nöjd med resultatet, över förväntan! Och val av klinik är jag också helnöjd med, kan absolut rekommendera dom.

För mig har dom värsta grejerna varit infarten, att vakna upp när allt snurrade, och att det varit svårt att andas dom första dagarna.
Så, vet inte om jag missat nåt men vi säger så :D

 

Ska jag säga NÅT negativt så är det isåfall att på konsultationen så frågade jag ifall familjen kunde följa med och vara någonstans hos dom under tiden och fick till svar att det var inga problem.
Men sen visade det sig att dom isåfall skulle få sitta i väntrummet, som är knäpptyst och lite stelt lixom. Kritvitt tomt och stort med en receptionist på hörnet och sen inget mer typ. Där sitter man ju gärna inte i 5 timmar med en bebis som ska tjoa och äta och bajsa lixom haha!
Det var lite dåligt för jag fick uppfattningen att det fanns något "anhörig-rum" typ, ni fattar.
Men det var ju en ganska liten grej ändå för att vara det ända negativa av allt som skulle kunnat vart det :)