Bröstförstoring aug 2013 - Stockholm Medical Skincare Center - Stockholm Björn Osbjer - Pollyanna

Tänkte dela med mig av min operationsberättelse, eftersom den blev lite speciell och inte riktigt som jag tänkt mig. Jag hade operationstid kl. 14, och skulle vara på plats 13.30, men åkte in redan vid tiotiden på förmiddagen för att se på när en annan tjej jag fått kontakt med här på POF, som opererat sig tre dagar tidigare, skulle ta av sitt bandage. Till råga på allt hade jag fått ryggskott dagen innan, och lyckades få en akuttid hos min naprapat kl. 12 - i sista stund alltså. Jag hade hela veckan innan dessutom legat sjuk i en rejäl förkylning med kraftig hosta, och det var verkligen på repet att jag hann bli frisk till operationen. Jag satt alltså på bussen in till kliniken vid tiotiden och tänkte att det vore väl typiskt om nåt mer knas hände innan operationen. Jag hade på känn att det var mer på kommande. Mycket riktigt - de ringde mig från kliniken och sa att narkosläkaren blivit sjuk och gav mig valet att antingen skjuta upp operationen eller göra den utan narkos med bara lokalbedövning. Först kände jag att jag bara ville gråta. Jag hade planerat i månader för det här, och att skjuta upp det kändes i princip omöjligt (med tre småbarn och krävande jobb). Jag bad om att få fundera en stund och ringde en nära vän som tidigare gjort en bukplastik (dock under narkos). Till saken hör att den här kliniken ofta gör bröstoperationer utan narkos, så det är inget ovant för dem. Jag bestämde mig för att göra det och kände mig ganska trygg med beslutet, men visst var jag orolig! Jag träffade min POF-vän och fick se hennes fina bröst och även prata med läkaren, som fick mig att känna mig tryggare. Han är mycket erfaren och duktig och har gjort åtskilliga operationer utan narkos tidigare. "Det går bra när man vet hur man ska göra", sa han. Jag kastade mig in i en taxi till naprapaten, som fick min onda rygg att kännas bättre och tog sen en taxi tillbaka till kliniken igen. Sen var det bara att sätta igång med cocktailen av lugnande (sjuksköterskan lovade mig att droga mig ordentligt, vilket kändes bra då jag tål substanser ganska väl och kräver större doser än de flesta för att bli påverkad). Han varnade mig för att de skulle lägga ett tiotal sprutor med bedövning på varje bröst, och att det skulle göra rejält ont, som knivar som vreds om, men att det var momentärt och skulle vara över på tio minuter. Det gjorde mig rätt orolig. Det visade sig att det inte alls var så farligt, bara som att få tio sprutor i snabb takt, och jag var rätt borta av lugnande medel vid det laget. Jag hade som ett papper framför ansiktet så jag inte såg något och sjuksköterskan var vid huvudändan och pratade med mig hela tiden. Tiden gick snabbt då jag var så pass drogad - det kändes inte som 1,5 timme, vilket det tog. Det tar längre tid utan narkos, då man måste vänta på att lokalbedövningen på alla olika ställen verkar. Men allt gick jättebra, det var vid något tillfälle det kändes lite, men det var inget farligt. De gav mig mycket droger (tålig som sagt) och de trodde jag skulle somna, både under tiden och efteråt, men det gjorde jag inte. Men jag var rejält borta! Jag snackade dock en del, typiskt mig, men det varnade jag dem för innan, det är så typiskt mig att mala på som en kvarn. Och ganska direkt efter att det var över började det göra rejält ont. Jag fick då morfin och fick vila ett tag. Vid det laget hade min nära vän kommit dit för att hämta mig och vi tog en taxi hem. Jag fick räkor att äta som smakade alldeles ljuvligt och somnade på soffan. Återhämtningen har gått väldigt snabbt, och det sa också kliniken var en fördel med att opereras utan narkos - snabbare återhämtning. Jag slutade helt med smärtstillande efter mindre än tre dagar - har inte ens behövt ta Alvedon. Jag kan lyfta på armarna, det känns inte så ont i musklerna när jag spänner dem (även om jag förstås undviker det). Jag är fortfarande lite tröttare än vanligt efter fem dagar, men mår så pass bra att jag ska jobba imorgon.

Det känns bra att dela med mig av en berättelse där allt inte gick som förväntat, men att allt kan gå jättebra ändå. Och att det går mycket bra att genomgå en operation utan narkos och bara med lokalbedövning och må jättebra! Alla på kliniken var super och jag kände mig så trygg och i goda händer. För den som är nyfiken så kommer jag lägga upp bilder snart!