Näsplastik apr 2016 - Astoriakliniken - Stockholm Per-Olle "P-O" Haraldsson - carasprincess

Nu är det äntligen dags för mig att skriva min egna operationsberättelse. Jag gör detta dels för att jag älskade att läsa andras berättelser innan min egen operation och tyckte att de hjälpte mig jätte mycket och dels för att det knappt fanns några bra/dåliga omdömen om den klinik jag opererade mig hos, och nu vill jag gärna tipsa er andra. 

Jag hade aldrig tidigare brytt mig särskilt mycket om min näsa och hur den såg ut, jag tänkte inte på det alls, tills jag började i 6an (det är även under den perioden man går in i pubertiteten och allt på kroppen förändras). En kille som gick i min dåvarande klass sa att jag hade en stor näsa och sen dess kunde jag inte sluta tänka på det. Jag ville aldrig att någon skulle kolla på mig från profil, ville inte att någon skulle fota mig så heller, hatade att se min egen ansiktsskugga och min största osäkerhet var att träffa nya personer som man tidigare bara pratat med på sociala medier. 

När jag senare gick i 3an på gymnasiet följde mamma med mig på en konslutation hos Improva kliniken. Jag gick hem utan att ha bokat en tid för operation då läkaren där sa att det inte fanns något fel på min näsa, att en näsoperation inte är en förminskningsoperation.

Jag tappade hoppet och gav upp helt om idén att operera min näsa. Fram tills att en vän till mig opererade sig på Astoriakliniken. Ett och ett halvt år senare efter min konsultation på Improva bokade jag en tid för en konsultation på Astoriakliniken, hos dr P-O Haraldsson, och denna gång följde min pappa med mig. 

Första intrycket av själva kliniken var inte den bästa, det såg ut som ett litet vardagssrum eller hos någon frisörsalong, men jag anatar att det är för att man ska känna sig mer hemma, vilket jag gjorde.

P-O kollade på min näsa, tog på den, fotade och antecknade i sin bok. Han förstod direkt vad jag var ute efter och utan att jag behövt säga något så visade han den photoshoppade bilden han hade gjort på min näsa och den var perfekt. Jag bokade en tid för operation som var en månad efter min konsultation och skulle betala 36 000 kr då kliniken erbjuder studentrabatt. 

Denna gång gick jag hem med ett stort leende på läpparna. Jag fick med mig de photoshoppade bilderna samt ett informationsblad om förberedelserna innan operation. 

Tiden flög verkligen, och jag hade längtat varje dag. Dagen innan OP-dagen tvättade jag hela kroppen med Descutan, även om det stod att jag inte behövde, men jag ville vara på den säkra sidan. Jag gjorde samma sak på OP-dagen innan jag och mamma åkte till kliniken. Jag hade redan läst på och förberätt mig väl inför operationen, jag visste vad som väntade mig, men jag var ändå lite nervös. En supersnäll sköterska kom in och gav mig några smärtstillande som jag skulle ta innan OP och sedan var det dags. Jag kramade om mamma och klev in i operationssalen där jag fick en blå "klänning" och en mössa på huvudet. Jag la mig på operationsbordet och fick en nål i armen. Jag valde att operera mig med lokalbedövning så jag var vaken under operationen men kände inget annat än ett lugn genom hela kroppen. Två sköterskor samt P-O var med under operationen och de var jätte trevliga. Operationen tog 1h och 20 min men det kändes som max 30 min. När jag var klar hjälpte en av sköterskorna mig ner och berättade att allt hade gått jätte bra, att näsan blivit precis som på bilden. Hon ledde mig in till ett vilorum där jag fick ligga ner på en säng och där mamma väntade. Jag kunde prata som vanligt och kände mig ovanligt bra för att precis ha opererats. Efter några minuter bad sköterskan mig att ställa mig upp och gå runt lite i rummet, vilket jag sedan gör. Från ingenstans börjar jag må jätte illa och svetten börjar rinna som vattenfall genom hela min kropp samtidigt som jag blir likblek i ansiktet. Mamma blev livrädd men sköterskan sa att det var normalt då jag svalt lite blod under operationen och att det är min kropp som reagerar så när det har kommit ner till magsäcken. Hon ber mig att lägga mig ner igen och då blir det genast bättre. Jag får en festis att dricka och efter ca 2 timmar hämtar min pappa oss och vi åker hem. 

De två första dagarna efter operationen var de allra jobbigaste då jag inte kunde andas genom näsan pga tamponaderna jag hade där i, så i två dagar var jag tvungen att andas med öppen mun. Jag tog alvedon här och där, mest pga min huvudvärk för jag hade inte ont någon annanstans. Jag kunde tugga maten bra men jag kände ingen smak alls så allt jag åt blev ganska tråkigt. När 48h hade gått efter operation fick jag ta ut tamponaderna ur näsan vilket mamma gjorde åt mig. Det var nog det obehagligaste någonsin. Det gjorde inte ont, men jag var rädd för att det skulle göra det, och det kändes som att mamma drog ut hur mycket som helst och det tog aldrig slut. Tamponaderna var nog ca 50cm långa. Men när de var ute kunde jag äntligen andas bättre, men jag var (och är fortfarande) täppt, det beror nog på att jag har torkat blod och annat i näsan som jag inte vågar peta bort.  Idag är det tisdag och jag opererades i fredags. Jag mår mycket bättre för varje dag som går, och det bästa med allt är att jag varken har fått näsblod eller blåmärken som de flesta brukar få efter en näs-op. Min näsa är fortfarande svullen, även under mina ögon, men hitills ser allt jätte bra ut. På fredag denna vecka ska jag ta av gipset :D 

Men vad gäller kliniken och dr P-O Haraldsson, GO FOR IT! Jag är glad att jag opererade mig där, och trots attt det bara har gått några dagar och näsan fortfarande är svullen, så är jag nöjd! Uppdaterar senare när gipset är av :) 

UPPDATERING!!!!: Gipset åkte av igår! Det gjorde inte ett dugg ont MEN tejpen som var under gipset hade verkligen klistrat fast sig på min hud så det stack till lite i ögonen när det skulle av, annars gick allt jätte bra. Jag var super nervös över att se mig själv i spegeln och jag kunde verkligen höra hur mitt hjärta dunkade. När jag väl tittade mig i spegeln kunde jag inte sluta le, min näsa har blivit så fin! Det är en liten mini version av min gamla näsa men mycket rakare och finare. Jag är så himla nöjd. En sak som har hänt under läkningstiden är att min hud har blivit så sjukt dålig. Jag flagnar och vissa perioder är den jätte oljig och i andra är den jätte torr.. Hoppas att det blir bättre när jag kommer in i mina vanliga rutiner igen.