Gynekomasti - korrigering

Hej och tack för en bra fråga. Det här är något som många män funderar över, särskilt när bröstet inte minskar trots träning och låg fettmängd i övrigt.

Det går att få en viss uppfattning själv, men inte att avgöra helt säkert i spegeln. Om man är relativt slank men ändå har en fast, tydligt avgränsad vävnad som putar bakom vårtgården talar det mer för en större andel körtelvävnad. Fett brukar kännas mjukare och vara mer jämnt fördelat över bröstkorgen. De flesta har dock en blandning av båda.

Valet av metod beror därför på hur mycket som är fett, körtelvävnad och eventuellt hudöverskott. Fettsugning är ofta ett första steg. När man pratar om ”fettsugning” så är det viktigt att man som patient förstår att det har hänt mycket på teknologifronten de senaste åren, och att man därför tar reda på vad just den klinik man vänder sig till använder för metoder.

Fettsugningen kan nämligen kombineras med tekniker som underlättar fettsugningen och sedan hjälper huden att dra ihop sig vilket vi ofta gör genom att först mjuka upp vävnaderna med VASER (ultraltraljud) och efter fettsugningen göra en huduppstramming med QuantumRF (radiofrekvens). Om en fast körtelvävnad trots detta finns kvar bakom vårtgården kan den ofta tas bort genom ett mindre snitt i kanten av vårtgården. Vid ett stort hudöverskott kan man dock behöva göra ett mer omfattande ingrepp.

En undersökning hos en plastikkirurg är ofta vad som krävs för att få en så bra uppfattning som möjligt och välja den mest lämpliga metoden. Vi använder också på vissa patienter ultraljud för som ett komplement om det är svårt med en vanlig undersökning ”med händerna”.

VIKTIGT: Om förändringen är nytillkommen, ensidig eller förenad med en knöl, smärta eller vätska från bröstvårtan bör man först kontakta vårdcentralen för medicinsk bedömning.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Det du beskriver är en vanlig situation vid kvarstående gynekomasti efter puberteten, och för många handlar det minst lika mycket om livskvalitet som om själva bröstets storlek.

Inför en operation kan man behöva kontrollera hormonprover så att det inte finns någon bakomliggande sjukdom som orsakar gynekomastin. Den klinik som utför fettsugningen brukar kunna hjälpa till med hänvisning till t ex vårdcentralen för provtagning. Om förändringen är ensidig, nytillkommen, ömmande eller om det finns sekretion från bröstvårtan bör det bedömas medicinskt innan man planerar kirurgi, och då kan det vara bra att man som patient börjar med att vända sig till sin vårdcentral för att få hjälp innan man går till en plastikkirurg. Nästa steg är att bedöma hur mycket som är körtel, hur mycket som är fett, och hur huden kommer att dra ihop sig.

Om det mest är fett kan fettsugning ibland räcka. Om det finns tydlig körtelvävnad bakom bröstvårtan behövs ofta också ett kirurgiskt avlägsnande av körteln. I många fall kombinerar man därför fettsugning för att jämna ut konturen med ett snitt i kanten av vårtgården för att ta bort den fasta körtelvävnaden. Precis som vid annan fettsugning så är ofta uppmjukning av fettet med t ex VASER en fördel, och i vissa fall kan även efterföljande huduppstramning med radiofrekvens (Quantum) eller J-plasma (Renuvion) vara aktuell. Detta avgörs från fall till fall och är också beroende av vilken teknologi kliniken som utför ingreppet har tillgång till.

Exakt hur operationen utförs avgörs av storleken. Vid mycket omfattande gynekomasti med stort överskott av hud så kan det behöva göras ett större ingrepp som leder till större ärr. Detta är dock ovanligt och oftast endast nödvändigt för patienter som har genomgått massiv viktnedgång eller liknande förändringar.

Ärr kan aldrig bli osynliga men vid "vanliga" gynekomastioperationer som genomförs med fettsugning +/- borttagning av körtelvävnad via ett litet snitt i vårtgården så brukar ärren oftast bli relativt diskreta. Det vanligaste är ett ärr i övergången mellan vårtgården och omgivande hud, där det ofta syns ganska lite när det läkt. Om fettsugning görs tillkommer ibland små ärr vid sidan av bröstkorgen. Hur synliga ärren blir beror bland annat på hudtyp, läkning och hur omfattande ingreppet är.

Riskerna vid ingreppet är inte stora men man behöver känna till dem innan man bestämmer sig. De är beroende på omfattningen och individuella faktorer, men till exempel så är infektion, blödning/svullnad, sidoskillnad, ojämnheter, s k disc deformity (när det blir en grop bakom vårtgården där körteln har suttit) mm saker som plastikkirurgen som utför ingreppet bör informera om.

Efter operationen brukar man bära en kompressionsväst under de första veckorna. Lättare aktivitet och promenader går vanligtvis tidigt, medan gymträning får trappas upp successivt. Många kan börja med lättare kondition efter cirka 2 veckor, men tyngre styrketräning och särskilt bröstträning brukar man oftast vänta med i ungefär 4–6 veckor. Observera att detta beror på faktorer såsom hur omfattande ingreppet är och hur läkningen går.

Slutligen så är det viktigt att ha rätt förväntningar på vad man kan uppnå med en gynekomastioperation. Ingreppet syftar till att minska konturen, inte ta bort all vävnad helt och hållet. I princip har alla män någon form av bröstvävnad även om man är magerlagd, och att vara helt platt på bröstkorgen påverkar ofta helhetsintrycket på ett negativt sätt.

Utifrån din beskrivning och de besvär som du beskriver så brukar det dock vara ett ingrepp som leder till en klar förbättring av både utseende och livskvalitet.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping