Body Jet / Vattenassisterad Fettsugning (kirurgi) mar 2014 - Art Clinic Göteborg - Mölndal Per Windh - Maria

Min operationsberättelse del 1

Jag har länge funderat på att fettsuga mina lår. Målet var att få en ”mindre” kvinnlig form och trivas med min rumpa och mina lår. Jag har alltid varit kurvig och faktiskt snyggt kurvig! Men jag tycker att höfterna har varit för breda och jag har hatat min kropp i jeans, så pass mycket att jag aldrig använder jeans, och när jag har figurnära byxor så har jag alltid någonting som går över rumpan.

Jag är snart 40 år och fick barn tidigt, så hela det är förbi. Jag gick upp väldigt mycket i vikt när jag var gravid, cirka 25 kilo och vägde då 86 kilo till mina 165 cm. Efter födseln, amningen och de första hundåren så vägde jag cirka 70 kilo. (typ 2001)

Från 2005-2006 så har jag tränat regelbundet, ibland extremt mycket och ibland ”lagom”. Jag har varit med i viktväktarna, gick då ner till 63 kilo. Mätte fortfarande 107 cm runt stuss och 62 cm runt låren. Jag hakade på Fitnettsfighten och tränade och åt extremt i 30 dagar. Fick mycket tydliga muskler på överkroppen, och fick supersnygga axlar och armar.

Jag fick också för mig att jag skulle testa en soppdiet, hoppade på Xtravaganza när jag var uppe på 70 kilo igen. Gick på soppor i 12 veckor, rasade lika många kilon. Och gissa stussmått och lårmått?! Precis! 107 cm runt stuss och 62 cm runt lår. HELT HOPPLÖST.

Så tankarna på att ta bort de där genetiska fettdepåerna har funnits länge. Den 26 februari var jag på konsultation hos per Windh på Art Clinic i Göteborg. Jag hade inte så stora förväntningar, ville inte att det skulle ”klicka” mellan mig och läkaren utan ville bara att han skulle visa en professionalism och att jag skulle känna mig trygg.

Han tittade, klämde och visade ungefär hur det skulle kunna bli. Väldigt vanligt område säger han att fettsuga och han trodde att han skulle kunna ta bort cirka 1 liter fett. Väl hemma så började jag fundera, några frågor fick jag besvarade dagen efter av operationskoordinatorn. Då bestämde jag för att boka in en tid direkt. Då hade de fått ett återbud (någon som var sjuk) redan veckan efter ! Alltså operation den 5 mars. Precis en vecka efter konsultationen.  Tankarna snurrade, förhastar jag mig? Hur länge har jag velat detta? Och är jag klar i mitt beslut? Ja, jag va klar – jag kunde lite bra få det gjort. Så jag bokade in operationen den 5 mars.

Fortsättning följer....

Min operationsberättelse del 2

Efter min bokning hann jag knappt bli nervös. Dagen efter så var jag tvungen att betala kalaset direkt på plats med mitt kort. Priset för ridbyxlår samt insida lår är/va 44 500 kr. Då ingår också 4 stycken LPG behandlingar efteråt. Jag betalade och fick med mig ett kuvert med papper (avtal, att tänka på…..mm)

Den här tvålen som man ska tvätta sig med i håret och på kroppen är hemsk, jag hade gjort vad som helst för att få använda lite ansiktskräm. Men, en operation är en operation.

Dagen D. Jag skulle vara där kl. 11 och jag fick skjuts dit av min man. När han skulle släppa av mig började jag bli riktigt nervös. Då va det verkligen på riktigt! Jag fick sitta en kort tid i väntrummet (var ju såklart för tidig) men fick sedan träffa en skötare som tog mig upp till ett rum där det också låg en annan tjej. Väl där fick jag byta om, svara på lite frågor, ta nåra tabletter. (Panodil, ngt mot illamående, och något mer) Jag fick en kanyl i armen som skulle användas till droppet samt till narkosen.

Jag småpratade lite med min rumskompis som skulle göra brösten, och helt plötsligt kom Per in och hälsade för att sedan ta mig till rummet där han fotograferade och ritade på mig. Det här är ju sådant som man bara sett på tv. Det kändes bra och jag upplevde att lokalerna var ”sköna”, rätt så familjära. Inga extremt sterila rum.

När vi var klara där så sa Per att det är snart dags. Jag gick tillbaka till rummet och möttes av narkossköterskan. Hon va supergullig och ställde lite frågor, och så fick jag gå och kissa för att sedan följa med henne. Under hela den här tiden (förutom vid fotograferingen) så hade jag mina trosor på mig, en särk och en skön morgonrock på mig. Jag fick själv klättra upp på operationsbordet och där va det fler sköterskor som var supergulliga. Under en tjock värmefilt fick jag ta av mig mina trosor och fälla ut mina armar. De tog blodtryck och sedan sa de att det var dags att sova. Jag vet inte exakt vad klockan va, men kanske kring 11:30-12.

När jag sedan vaknar upp är klockan runt 15. Jag frös från och till, men det gick över. Jag var väldigt svag och ville bara hem. Men förstod att det inte var  läge att ens sätta sig upp. Vid 16 var jag kissnödigt och behövde hjälp för att gå på toaletten. Hade dropp då som de kopplade bort. På väg från toaletten så började allt snurra och jag började svettas.
Efter ett tag så kom de med fika och klockan började närma sig 17. Jag halvsatt lite i sängen. Jag försökte till och från att resa mig och det gick sådär. Sköterskorna bestämde sig för att de skulle tråckla på mig tightsen när jag låg ner. Sedan fick jag Coca cola, det gjorde susen och jag kände mig direkt piggare. Klev upp, klädde på mig lite, för at sedan behöva lägga mig ner igen. Snurrig och svettig. Såhär höll det på ett tag. Men vid 20 blev jag hämtad och jag fick ta mig ner för trapporna med lite hjälp. Väl ute i bilen så kändes det så skönt att luta sig tillbaka och veta att jag var på väg hem. 

Jag var extremt yr första dygnet. Det läckte också massor med vätska, och det såg ut som BLOD. Jag är glad att jag inte är rädd för blod. För det var mängder, MEN eftersom det var vätska också så såg det ut som mer blod än vad det var. När jag resten mig upp hemma så fick jag ha handdukar kring vaderna för att det inte skulle droppa på golvet. Det här var obehagligt, men det står i dokumenten att det kan läcka. Jag glömde berätta att när jag vaknade upp så kom Per in och pratade lite om operationen, då nämnde han att jag kommer att ha ont och att det kommer att vätska sig. Han berättade då också att de tagit 3,1 liter fett. Och omsatt 4,7 liter. Jag vet inte riktigt vad det innebär, men förstår ju att han har tagit 3 gånger mer än vad han från början pratade om. Han sa att nu får vi hålla tummarna att huden kan dra ihop sig på ett bra sätt.

Första två nätterna efter operationen så sov jag riktigt dåligt, hade svårt att hitta någon bra ställning och det var svårt att röra mig, MEN jag hade inte ont. Tog mina Panodil som han hade rekommenderat.

Idag är det tredje dagen efter operationen, jag har precis duschat (en pärs) och tvättat mina tights för att sätta på mig dom igen. Är rätt slut. I duschen fick jag sätta mig ner för att inte svimma. Tror att blodet jobbar runt i låren och missar att jag har fler kroppsdelar som är i behov av blod.

Jag är extremt blå på hela låren, rumpan och delar av magen. Jag är väldigt öm och svullen, lårens mått är nog större än innan. Men över höfter och rumpa så märker jag redan skillnad. Höfterna har jag inte alls ont i och knappt i rumpan heller. Bara i låren, och då nästan bara på utsidan.

Några här inne har pratat om att det känns som ordentlig träningsvärk. Jag tycker det känns som att när fötterna eller något ben har somnat och man måste gå på det. Stumt, stickigt (tusen nålar). Det är jobbigast att resa sig från sitt/liggläge och de första stegen, sedan går det rätt bra. Jag har ännu inte varit ute ännu, det ska jag göra ikväll när mörkret faller på. Tanken är att jag ska jobba om två dagar. 

Tips till er som funderar på att göra detta, och kanske så omfattande (över 3 liter fett).

• GÖR DET FÖR DIN SKULL!
• Ta ledigt någon vecka efter
• Ha hjälp hemma
• Duscha inte ensam hemma
• Ha enkla maträtter hemma. (Maten är en del av tillfrisknandet) Tro inte att du INTE ska äta, om det är någongång du ska äta ordentligt så är det NU. Jag var inte dirket hungrig men såg till att jag fick i mig mejerivaror, protein, kolhydrater mm. 
• Drick massor med vatten, ha gärna Resorb hemma också (det drack jag första två dygnen) 

Lycka till därute!