Till Frufroberg.

Stödstrumpor är nog flera orsaker till. Jag är 51 och risken för blodpropp ökar med åldern. Kliniker gör olika och stödstrumpor minskar ju risken ytterligare.
Drängen är inte sköna de e en sak som är säker det stramar och läcker lite men är inte direkt smärtsamt. När jag ställer mig och sätter mig så stramar det och gör lite ont i en minut eller så och sen känns de inte. Den delen som är inne i kroppen känner jag inte alls utan det är bara precis där de går in som det gör ont när jag rör på mig.

Till Marone.

Håller med dig det är när man har problem som man behöver skriva av sig. Själv kände jag att jag saknade bilder på hur det såg ut före. Före bilder var ofta få och tagna typ av misstag eller via spegel så jag bestämde mig att försöka ge till de som kommer efter mig det jag önskat att jag kunde hittat.
Så jag tog hjälp av min make och dotter att ta tydliga bilder och kommer fortsätta med det tills jag anser att det inte längre sker förbättringar.
Roligt med följare dock.

Mats kom in till mig strax efter 2 och fråga om jag undra över något vilket jag inte gjorde. Han rita på mig och jag visade igen vad jag själv ville få fettsuget och han markerade de ställena. Snittet sa jag att jag ville ha så kroppen blev snyggast i baddräkt så därav den glada munnen snittet. Själv la han till lite streck precis i lårets övre utsida där det fanns en pytteliten valk. Därefter en stunds väntan. Fick gå in till operationsrummet klä av mig naken ock lägga mig ner. Britsen var riktigt skön och när jag kommentera det sa sköterskan att de har en speciell för minska tryckskador. Armarna placerades på stöd rakt ut så teamet skulle få plats runt min buk. Narkosläkaren gav mig extra syre sa att man mår bra av det. På fötterna fick jag ett slags tygskor som omväxlande med hjälp av luft kramade foten och på sätt ökar blodflödet tillbaka och risken för propp minskas. Sedan sa de nu är det dags att sova och nästa minne jag har är att jag blir ompysslad av en sjuksköterska på mitt rum. Klockan är 21:30 så jag ber henne att med min mobil skicka ett text till det jag förberett att allt är bra.

klockan var nog en bra bit efter 3 innan jag till slut hämtades för att gå in till operationsrummet. Där inne fick jag klä av mig naken och lägga mig på britsen. Britsen var rejält mjuk o skön inte alls som det kännts på andra ställen så jag sa till sköterskan. - vilken mjuk o skön brits ni har. -ja visst har vi svarade hon, den är speciell för att inte orsaka tryckskador. på fötterna fick jag en speciell sorts mjuka strumpskor som kramade med hjälp av tryckluft mina fötter. vänster kram vila höger kram vila o så vidare. fick förklarat att det gör stor skillnad för att hålla blodgenomströmmningen igång. kändes som behaglig massage och varmt och skönt dessutom. Armarna mina placerades rakt ut så att de skulle kunna stå nära min buk och jobba. Narkosläkaren gav mig syre som tydligen var bra att få lite extra av innan man sövs och därefter så var det dags att sova och jag minns inget mer.

vaknade på mitt rum och kände mig groggy men helt ok. Flöt in o ut ett tag medans jag kände att jag blev ompysslad. Eftersom det akuta innan min operation tagit tid så fick jag uppvaket i mitt rum med en sköterska som tog hand om bara mig så lite enmanslyx typ. När jag var så pass vaken att jag kunde prata fråga jag vad klockan var och oj jössus den var 21:30, stackars mina anhöriga som vänta på ett jag mår bra text. jag bad henne ta min telefon och skriva i grupptexten som jag fixat presis innan att jag var klar allt var bra och jag textar mer imorgon, sen kunde jag glida in o ur sömn igen. Nästa gång jag vakna lite mer fick jag frågan om jag hade ont och det hade jag men inte i magen , där hade jag ju långtidsverkande lokalbedövning utan ontet var i armen där det tagits blodtryck typ tusen gånger. sköterskan ville ge mig mer smärtstilande men det gick inte för kanylen funkade inte som den skulle så det blev till att sticka om. När hon drog upp ärmen på andra armen för o kika var hon skulle sticka så satt en kanyl på den sidan med och den fungerade utmärkt. jag fick mer smärtstillande för armens skull och sedan så somna jag för natten. vaknade dock massor av gånger då åksjukeplåstret som jag hade bakom örat gör en törstig. tror jag drack var 20 min den natten.

Dag 1
Vaknade tidigt och kände att nu har jag sovit klart. Klockan var 05.30 och jag hade det bra. Inget ont inge hungrig och vatten hade jag mot den hemska törsten så det var ok de med. Besluta mig för att bara låta tiden gå medans jag lyssna på en ljudbok med slutna ögon. Vid 6:30 knacka de på dörren och en sjuksköterska kom in o sa. Jag hörde att du var vaken hur mår du och vill du ha frukost. Juice fullkornsmörgås med ost o grönsaker samt te smakade underbart gott. Därefter satte dagens jobb igång dvs att få mig på fötterna. Katetern som fanns för kissandet togs bort, blodprov togs (HB för att se så jag inte behöver en blodtransfusion ) samt dränagets påsar byttes ut. Sköterskan förklara hur jag bäst ställer mig upp o sen gjorde jag det helt självt med väldigt lite besvär o nästan ingen smärta. Gick på toa kissade borstade tänderna o sen tillbaka till sängen. Då jag vet hur viktigt det är att röra på sig lite men ofta satte jag mobilen att ringa 90 minuter senare för att gå upp igen. Hela den dagen var jag uppe med 60-90 min vila emellan. Varje gång ställde jag mig upp först och tog min blåsflaska och blåste 10 gånger. Blåsflaskan har vatten i sig samt ett sugrör och man blåser ut all luft ur lungorna så att den byts ut mot ny luft. Denna blåsning minskar risken att man får lunginflammation så även hemma gör jag den ca varje timma och tänker göra så i en vecka. Efter jag blåst går jag och kissar och sedan går jag korridoren 1 eller 2 vändor o sen är det vila igen.

Dag 1
Min vänstra hand. Under natten hade jag vid ett flertal tillfällen klagat på att min vänstra hand var helt bortdomnad som om jag legat på den samt lätt svullen men nattsköterskan ville inte dra kanylen ifall den skulle behövas. Så fort en ny sköterska kom på morgonen så klaga jag om handen igen och hon tog bort kanylen inom 5 minuter och berätta att när hon låg inne länge vid sin graviditet så orsakade droppet vid ett par tillfällen att hennes hand domna bort. Det kändes jättebra att bli av med kanylen men trots högläge för handen var inte handen normal förrän idag dag 3. Känns skönt att äntligen ha känsel 100 % i handen igen. Det måste dock inte vara kanylen som orsakat det eller dropppet det kan också vara läget med armen rakt ut under den långa operationen.

Marone wrote:

Jag är själv lite orolig för sömnen efter op då det för mig är jätteviktigt att få sova bra för att jag ska må bra. Hur har sömnen fungerat för dig dessa dagar efter op? Låter ju som om din smärta är hanterbar, härligt!

sömnen har funkat fint. de medeciner man får mot smörtan gör en dåsig och då jag inte hade ont så var det inte svårt att sova heller. Första natten hemma sov jag bra tog dock en stark värktablett för att det hjälper med sömn också  men tror inte jag vill göra det igen för jag vaknade vid 5 och hade huvudvärk och mådde illa och det är vanliga biverkningar från den tabletten.