Mariahmia wrote:

Tack snälla, kände mig just lite generad, hihi. Men jag är nöjd och glad över min mage och tycker den är fin.
På kortet från sidan så syns det att jag fortfarande tycker stt det är lite läskigt och obehagligt att stå helt rakt. Men det kommer väl.
Skönt att inte vara mer svullen trots två dagars träning innan.
Grym träningsvärk dock, haha

Förstår dig :) hade själv oerhörd ångest innan jag tog mod till mig att lägga upp mina förebilder men nu känner jag att det bara är bra att man delar med sig, kan ju hjälpa ngn annan :) känner inte samma ångest nu efter operationen :) men har inte gett bilderna till min pojkvän (bara visat), DET hade känts väldigt pinsamt, han skulle lätt kunna visa dem för andra för han är så öppen av sig och har berättat för i princip alla (även nya kollegor på jobbet som inte står honom så nära än) att jag opererat mig, men härinne är man ju anonym så det är skillnad.
Du ska inte känna dig generad, din kropp är ju supersnygg och en inspiration till andra :)
Hur känns det i magen nu efter träningen? Var du vältränad innan?
Min svullnad har gått ned lite till idag, lite ovanför naveln och 4 cm runt snittet :D så nu när jag vet att din svullnad var borta efter dryga 7 veckor känner jag mig mer hoppfull :D kände mig mkt mer rörlig igår och svullnade inte upp som jag gjort innan trots att jag röjde runt :P

KarolinaP, men du är väl gullig du, och klok!! Tack!
Nja, inte supervältränad. Tränade ganska mycket och har ridit på ganska hög nivå hela livet.
Därav också viljan och längtan efter operation. Att trots att jag tränade och var aktiv så hade jag en kropp som inte passade ihop.
Vältränade armar, axlar, ben å rumpa.. å så en tjock valkig mage på det.
Å det är också därför jag är så nöjd nu. Äntligen en kropp som hör ihop.
Men nej, jag är ingen fitnes tjej, haha

Idag har jag tränat igen och det går förvånansvärt bra. Magen känns ok och musklerna gör inte ont alls.
Jag är lite svullen nu på kvällen och jag rycker jag är bredare över rumpan än vanligt, men det är ändå väldigt lite.
Men jag längtar efter att kunna ha jeans på mig. Jag är fortfarande väldigt öm fram på magen. Hoppas det ger sig snart.

Vad avundsjuk jag blir på dig Mariahmia att du är igång och tränar :) själv är jag så himla nojig, hur försiktig är du med att böja dig framåt och plocka upp ngt från golvet tex? Känner igen mig i det du skriver om att magen inte stämmer överens med resten av kroppen :/ har tränat efter varje graviditet, kommit i form och hållt bra vikt men utan resultat på magen :(( hoppas du kan ha jeans på dig snart :)

Hej Smulan93, samma hände mig ca en vecka efter op :/ vänstra benet halkade av kuddarna jag hade under när jag sov och jag hade sovit med raklångt ben i flera timmar :( hade sååå ont i snittet efter det och var stel....men tror inte det blev några bestående skador.
På Kliniken sa de att man skulle sova med ett hoprullat täcke under benen, förstod varför när detta hände mig, hade jag haft ett hoprullat täcke ist för kuddar så hade inte benet kunnat halka av! Vad jag har förstått är anledningen till att man ska ha ngt under benen för att öka cirkulationen, sover man med utsträckta ben försämras cirkulationen och då försämras även läkningen....därför ska man heller inte sova på magen av samma anledning.
Enligt kliniken kan jag börja sova på mage efter vecka 9.
Efter ca 2,5 veckor sov jag utan upphöjdt huvud och endast med avlång kudde under knäna. Sedan vecka tre har jag sovit enbart på sidorna med böjda knän, varvat och så,ibland med en kudde mellan benen, sover inte med kudde under benen längre och med vanlig huvudkudde.

Tack KarolinaP, men tiden går superfort. Du är snart där.
Jag böjer mig ner hur som helst, och har gjort det sen typ vecka tre kanske.
Däremot har jag inte lyft så tungt från golvet förrän nu.
Igår tränade jag lite hårdare än de andra dagarna och det har känts lite idag. Lite mer svullen och lite svårare att ha ”magstöd”.
Men det känns ändå bra att vara igång och röra sig.

Mariahmia wrote:

Tack KarolinaP, men tiden går superfort. Du är snart där.
Jag böjer mig ner hur som helst, och har gjort det sen typ vecka tre kanske.
Däremot har jag inte lyft så tungt från golvet förrän nu.
Igår tränade jag lite hårdare än de andra dagarna och det har känts lite idag. Lite mer svullen och lite svårare att ha ”magstöd”.
Men det känns ändå bra att vara igång och röra sig.

Vad skönt att veta :) jag tror inte jag har överansträngt mig. Det låter bra att du varit så pass aktiv vid vecka 3
och att allt är bra med din läkning :D
Hur känns det att inte ha "magstöd" som du skriver? Själv känner jag mig lite öm och mör inuti magen om jag ansträngt mig. Konstig känsla.

Det jag fick till mig va att om det gör ont, då är det för mycket. Och inger jag gör känns som att det gör ont. Obehagligt och lite ”mör” inuti, min inte ont. Till och med nysa är ju easy peasy nu, haha.
Jo men magstöd... om man ligger ner, typ i sängen. Gärna på morgonen, när nan inte är så svullen, så kan man ju träna på att känna sina magmuskler lite. Typ hålla in magen, å spänna ut den lite. Det va ju typ omöjligt de första veckorna men sen går det lite mer för varje vecka.
Absolut inte anstränga dem i form av att böja ihop magen i någon sit-up eller så, utan typ mer sånt som man gör i mamma-mage appen. Hålla in, hålla in nedre delen, hålla in övre musklerna. Börja ”få koll på dem igen.
Det funkar på morgonen, och det kan funka lite mitt på dagen också, men svårare framåt eftermiddan, för då är musklerna typ trötta känns det som och jag får också väldigt svårt med hållningen då. Då ör det vila lite som gäller eller så åker gördeln på, eller någon stabil shapeingtrosa.

Jag tänker att jag ska träna mer på att hitta det där magstödet när jag står och går också. Så kanske hållningen blir bättre. Jag gar fortfarande väldigt svårt stt hålla mig upprätt. Jag kommer upp och det går bra, men det är svårt att stanna uppe, rakt.
Känns som mina magmuskler åkt på semester å glömt köpa returbiljett, liksom haha

Hoppas du förstod vad jag menade med magstöd nu, trots luddig förklaring.

Smulan93
Tyvärr har jag ingen koll på det där med stygn som släpper, men har inte oroat mig så mycket för det.. jag tänker mig att det är något man borde känna i så fall, då borde man ju ha ont tänker jag... men som sagt. Ingen koll på det.

Ok, måste bara berätta en sak... för jag är så himla glad....
8 veckor exakt idag och det firade jag med att jeansen kom på!!
Kände mig sååå snygg och stolt och glad.
Tänk att det som kändes helt omöjligt för en vecka sen, va helt genomförbart idag. Så, så fort går det, helt underbart ju
Kram på er!