Bröstförstoring aug 2018 - Plastikakademin - Linköping Johan Thorfinn - Liljas

Hej!

Äntligen är det min tur att skriva en berättelse. Äntligen kan jag stolt titta på mig själv och inse att jag faktiskt har gjort det jag drömt om i 15 år!!

Jag hade tid 8:30 hos Johan på plastikakademin i Linköping. Jag åkte hemifrån 6:50 tillsammans med min kära mor som hade tagit ledigt för min skull. Innan hade jag självklart dushat kroppen med descutan (samt även kvällen innan).

Vi var på kliniken 8:15 och redan efter 5-10min kom en kvinna vid namn Helene och hämtade mig. Jag vinkade adjö åt mor och följe med Helene till ett rum att byta om i. Operationsrock, morgonrock, strumpor, tofflor och hårnät fick jag sätta på mig. Sedan satte sig jag och Helene och pratade lite om vad som komma skall. Jag fick även ta några tabletter och en sliskig kortisonvätska. Sedan fick jag gå in till Johan som tog kort på mig samt ritade upp vart snittet skulle läggas och skrev vad jag skulle ha för inplantat (335cc i båda). Han berättade även lite och jag fick ställa frågor om jag hade några (tror inte jag hade det) ;).
Sedan fick jag träffa narkosläkaren. En utländsk jättesnäll man som jag tyvärr inte la namnet på minnet. Han var jättegullig och och trevlig. Berättade klart och tydligt alla steg i förbedelsen för narkos osv. De satte kanyl i armen när jag låg på britsen och sköterskorna ställde frågor o var gulliga. När narkosläkaren hade berättat färdigt så sa han att han skulle trycka på 2 knappar och då skulle jag bli sömnig, vilket jag också blev och somnade :)

När jag vaknade hade jag väldigt ont. En skala 1 till 10 så låg jag nog på 8. Dock fick jag hjälp av Helene med något smörtlindrande så att det släppte efter ett tag. De hade väckt mig 10:30, men när jag enligt mig själv var vaken så var klockan 11:30 :)
Efter ett tag reste jag mig upp med hjälp av Helene. Gick väldigt smidigt måste jag säga. Fick sedan gå bort till några jättesköna fotöljer o sätta mig. Där sköljde en känslovåg över mig och jag började gråta. Varför vet jag inte.
Efter ett tag där började jag bli yr och illamående. Allt svartnade och jag svimmade en kort stund. De satte mig på dropp igen och jag fick en spruta i benet. Det tog flera timmar innan jag kände mig ok igen. Åt en liten miniyoghurt och drack en kopp kaffe, mer fick jag inte i mig på resten av dagen.

Vi åkte hem ca 15:30 efter att ha pratat med Johan som berättade att han var väldigt nöjd med OP. Hemresan innehöll illamående och kräkningar. Fy bubblan.

Första 2 dagarna har jag varit trött, men inte haft ont. Idag, 2 dagar efter OP så har jag klarat mig helt utan smärtlindring. Jag tar endast antibiotikan mot infektion.

Jag trodde jag skulle vara mer nervös än vad jag var. Kände ingen rädsla eller oro innan operationen.

Jag har tittat på mina bröst 2ggr efter operationen, och visst, de ser verkligen inte roliga ut nu men det visste man ju sedan innan. Nu får man ha is i magen och vänta ut resultatet.

Efter mina 2 barn är detta det bästa jag gjort!!