Jag har inte mått något vidare idag. Fruktansvärda mardrömmar inatt! Helt galna, jag skämdes nästan när jag vaknade för att min hjärna kunnat frambringa sådana vidrigheter... Och var ledsen och konstig i morse. Ursäkta jobbig info men jag blev så himla trög i magen av morfinet jag fick vid operationen, lyckades äntligen gå på toaletten i förmiddags. Då blev livet lättare. Känner mig mer rörlig i kroppen idag, ömheten har minskat ordentligt.
Dräkten är trång och lite svår att stå ut med. Känns lite oöverstigligt med fyra veckor till i den.
Brösten är ganska ömma och gör lite ont när jag rör mig och ibland sticker det i dem. Svullnaden är kvar så man kan inte alls se vilken form de tänker få.
Det är lite tungt att tänka på att jag haft sönder min kropp såhär mycket tycker jag, liksom med flit. Just nu när det är ganska jobbigt (fast det blivit så mycket bättre bara sedan i förmiddags). Jag önskar att tiden ska gå fort och att jag ska vara läkt och stark och rörlig igen.
Är dock glad att det är gjort, känns omtumlande och lite overkligt. Jag ser fram emot att lära känna mina bröst.
—
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Minime..det är väl ca 2mån sen du opererade dig?
Då måste ju resultatet du har nu vara bestående??
Är du nöjd fortfarande?
Är så intresserad av att veta vilken metod som gjordes på dig..
Kommer du ihåg hur länge du hade värk o blånsder?
Jag känner mig sådär om jag ska vara ärlig. Allt detta har tärt mycket på mitt psyke och jag har mycket tankar att fettet gör att jag blir svullen för det förflyttas sig runt i kroppen. Konstiga tankar jag vet. Men jag blir jättesvullen även om det inte syns något i fötterna och smalbenen så att säga. Känns som jag knappt kan gå för det domnar så mycket. Kanske är stressen med jag vet inte. Så mina dagar är fyllda av tankar att bli sjuk och även ångest för att jag gjort mig sjuk. Har mycket huvudvärk och illamående också. Äter just nu inga mediciner. Slutade med antibiotikan igår. Jobbigt iaf att känna sådär. Kände ni med svullnad fastän det inte syntes? Väldigt obehagligt är det ?
Jobbigt! Jag känner mig inte orolig för framtiden, att något ska bli fel i min kropp, men det är inte helt behagligt att ha haft sönder sin kropp med flit. Det tycker jag är lite svårt att förhålla mig till just nu. Att det är så trasigt. Tänker att det blir bättre allteftersom det läker.
Hoppas det lugnar ner sig för dig Smulan88, allt blir ju säkert bra. Tänker på dig.
—
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Smulan..tror du du ksn lägga ut lite nya bilder så msn får se hur det blev direkt eft op?
Jag hoppas oxå stt du snart kommer må mycket bättre!!
Jag har ju ingen erfarenhet alls så svårt att peppa..döremit vet jag du såg såå framemot att få göra detta, så jag tror du måste fokusera på det och släppa allt annat...
Styrkekramar till dig!!
Hm men Raja..när du beskriver kroppen som trasig så känns det som du ändå har ganska ont..? Eller hur menar du...?
Förlåt alla frågor men jag velar så dant o försöker komms till ett beslut om det är värt eller ej...
Hm men Raja..när du beskriver kroppen som trasig så känns det som du ändå har ganska ont..? Eller hur menar du...?
Förlåt alla frågor men jag velar så dant o försöker komms till ett beslut om det är värt eller ej...
Det är ömt från knäna upp till bröstens ovankant och någon har kört runt under min hud på en stor del av min kropp och jag tycker det är ganska obehagligt. Små blåmärken här och där, och ett jättestort mörklila på höger lår (som var inblandat i min mardröm inatt). Åtta uthål med tejp, två hål under rumpan (för bedövning?) utan tejp med stygnen synliga. Stora kompresser under brösten. Hela jag inpackad i ett paket. Idag gör brösten rätt ont. Som att de är irriterade, fryser till. Så ja, jag känner mig trasig. Och ganska gnällig. : )
—
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Raja jag lan relatera till obehagskänslorna (om jag förstår dig rätt). Jag skulle aldrig kunna självskada, tanken på att ha sönder min kropp på något sätt är verkligen äcklig. Och tanken på fettsugning och att lossa hud som aldrig i helvete varit avsedd att lossas är fruuuuktansvärt motbjudande!
Men tänker att jag nog hellre tar en månads obehag än ännu fler år av att känna mig så pass obekväm i min kropp att jag inte åker och badar med barnen, byter om i omklädningsrum osv.
—
34 år 169cm 59kg Intresseradav: Fettransplantation och Bukplastik. Före: Ganska tomma A-kupor och skrynklig hud på magen. Före barnen hade jag 75B. Önskar: C-kupa (tror jag) och en mage jag vågar visa i omklädningsrummet. Efter: Vet inte resultat än.
Raja jag lan relatera till obehagskänslorna (om jag förstår dig rätt). Jag skulle aldrig kunna självskada, tanken på att ha sönder min kropp på något sätt är verkligen äcklig. Och tanken på fettsugning och att lossa hud som aldrig i helvete varit avsedd att lossas är fruuuuktansvärt motbjudande!
Men tänker att jag nog hellre tar en månads obehag än ännu fler år av att känna mig så pass obekväm i min kropp att jag inte åker och badar med barnen, byter om i omklädningsrum osv.
Ja, jag tänker också att det snart är läkt och jag är hel igen. Jag är väldigt smal och är ju nu snarast större pga svullnaden, förutom att mina ridbyxlår (två små bullar) är borta. Känns så konstigt. Inte för att jag gärna vill ha dem kvar, jag visste ju att de skulle tas bort, men det är som att de är bortSKURNA från mig. Känner så väl den ändrade formen genom gördeln. Ja, det tar nog ett tag att landa i detta. Jag försöker ha tålamod. Jag hoppas och tror att om bara några veckor är jag nöjd att jag valde att göra det (det är jag nu också) och njuter av att äntligen känna mig kvinnlig med mina nya bröst.
—
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Raja så nyfiken på att se ditt resultat oxå.
Går väl ej ta bilder när gördel oså är på men efter dusch kanske?
Apropå gördeln el vad det hette .
Man får väk 1 gratis iaf?
Vet du hur mkt det kostar om man vill ha 2?
Antar man ej lämnar tillbaka?
Raja jag lan relatera till obehagskänslorna (om jag förstår dig rätt). Jag skulle aldrig kunna självskada, tanken på att ha sönder min kropp på något sätt är verkligen äcklig. Och tanken på fettsugning och att lossa hud som aldrig i helvete varit avsedd att lossas är fruuuuktansvärt motbjudande!
Men tänker att jag nog hellre tar en månads obehag än ännu fler år av att känna mig så pass obekväm i min kropp att jag inte åker och badar med barnen, byter om i omklädningsrum osv.
Ja, jag tänker också att det snart är läkt och jag är hel igen. Jag är väldigt smal och är ju nu snarast större pga svullnaden, förutom att mina ridbyxlår (två små bullar) är borta. Känns så konstigt. Inte för att jag gärna vill ha dem kvar, jag visste ju att de skulle tas bort, men det är som att de är bortSKURNA från mig. Känner så väl den ändrade formen genom gördeln. Ja, det tar nog ett tag att landa i detta. Jag försöker ha tålamod. Jag hoppas och tror att om bara några veckor är jag nöjd att jag valde att göra det (det är jag nu också) och njuter av att äntligen känna mig kvinnlig med mina nya bröst.
Ja jag kan förstå din känsla... För mig blir det nog lättare, mitt huvudingrepp är ju magen, som blev förstörd under graviditeterna. Det är alltså inte min "grundform" som kommer ändras, utan något jag ser som en skada.
Jag hoppas att ni som redan är opererade, och vi som är på gång, landar i kroppen ganska snabbt!
Jag tänker också att vi som hänger i FT-trådar här på forumet kanske är såna personer som har högre risk att övertänka och känna att det i grunden är "fel" att skönhetsoperera sig (att utsätta sig för risk i "onödan" menar jag då). Annars kanske vi hade slängt in implantat för längesedan, när vi var yngre och inte hade något vidare konsekvenstänk? Bara en reflektion.
—
34 år 169cm 59kg Intresseradav: Fettransplantation och Bukplastik. Före: Ganska tomma A-kupor och skrynklig hud på magen. Före barnen hade jag 75B. Önskar: C-kupa (tror jag) och en mage jag vågar visa i omklädningsrummet. Efter: Vet inte resultat än.
Jag har inte mått något vidare idag. Fruktansvärda mardrömmar inatt! Helt galna, jag skämdes nästan när jag vaknade för att min hjärna kunnat frambringa sådana vidrigheter... Och var ledsen och konstig i morse. Ursäkta jobbig info men jag blev så himla trög i magen av morfinet jag fick vid operationen, lyckades äntligen gå på toaletten i förmiddags. Då blev livet lättare. Känner mig mer rörlig i kroppen idag, ömheten har minskat ordentligt.
Dräkten är trång och lite svår att stå ut med. Känns lite oöverstigligt med fyra veckor till i den.
Brösten är ganska ömma och gör lite ont när jag rör mig och ibland sticker det i dem. Svullnaden är kvar så man kan inte alls se vilken form de tänker få.
Det är lite tungt att tänka på att jag haft sönder min kropp såhär mycket tycker jag, liksom med flit. Just nu när det är ganska jobbigt (fast det blivit så mycket bättre bara sedan i förmiddags). Jag önskar att tiden ska gå fort och att jag ska vara läkt och stark och rörlig igen.
Är dock glad att det är gjort, känns omtumlande och lite overkligt. Jag ser fram emot att lära känna mina bröst.
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Minime..det är väl ca 2mån sen du opererade dig?
Då måste ju resultatet du har nu vara bestående??
Är du nöjd fortfarande?
Är så intresserad av att veta vilken metod som gjordes på dig..
Kommer du ihåg hur länge du hade värk o blånsder?
2 barnsmor.
Jobbigt! Jag känner mig inte orolig för framtiden, att något ska bli fel i min kropp, men det är inte helt behagligt att ha haft sönder sin kropp med flit. Det tycker jag är lite svårt att förhålla mig till just nu. Att det är så trasigt. Tänker att det blir bättre allteftersom det läker.
Hoppas det lugnar ner sig för dig Smulan88, allt blir ju säkert bra. Tänker på dig.
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Smulan..tror du du ksn lägga ut lite nya bilder så msn får se hur det blev direkt eft op?
Jag hoppas oxå stt du snart kommer må mycket bättre!!
Jag har ju ingen erfarenhet alls så svårt att peppa..döremit vet jag du såg såå framemot att få göra detta, så jag tror du måste fokusera på det och släppa allt annat...
Styrkekramar till dig!!
2 barnsmor.
Hm men Raja..när du beskriver kroppen som trasig så känns det som du ändå har ganska ont..? Eller hur menar du...?
Förlåt alla frågor men jag velar så dant o försöker komms till ett beslut om det är värt eller ej...
2 barnsmor.
Det är ömt från knäna upp till bröstens ovankant och någon har kört runt under min hud på en stor del av min kropp och jag tycker det är ganska obehagligt. Små blåmärken här och där, och ett jättestort mörklila på höger lår (som var inblandat i min mardröm inatt). Åtta uthål med tejp, två hål under rumpan (för bedövning?) utan tejp med stygnen synliga. Stora kompresser under brösten. Hela jag inpackad i ett paket. Idag gör brösten rätt ont. Som att de är irriterade, fryser till. Så ja, jag känner mig trasig. Och ganska gnällig. : )
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
250-280 alltså, hoppas jag också kan få så pass!
Raja jag lan relatera till obehagskänslorna (om jag förstår dig rätt). Jag skulle aldrig kunna självskada, tanken på att ha sönder min kropp på något sätt är verkligen äcklig. Och tanken på fettsugning och att lossa hud som aldrig i helvete varit avsedd att lossas är fruuuuktansvärt motbjudande!
Men tänker att jag nog hellre tar en månads obehag än ännu fler år av att känna mig så pass obekväm i min kropp att jag inte åker och badar med barnen, byter om i omklädningsrum osv.
34 år 169cm 59kg
Intresserad av: Fettransplantation och Bukplastik.
Före: Ganska tomma A-kupor och skrynklig hud på magen. Före barnen hade jag 75B.
Önskar: C-kupa (tror jag) och en mage jag vågar visa i omklädningsrummet.
Efter: Vet inte resultat än.
Ja, jag tänker också att det snart är läkt och jag är hel igen. Jag är väldigt smal och är ju nu snarast större pga svullnaden, förutom att mina ridbyxlår (två små bullar) är borta. Känns så konstigt. Inte för att jag gärna vill ha dem kvar, jag visste ju att de skulle tas bort, men det är som att de är bortSKURNA från mig. Känner så väl den ändrade formen genom gördeln. Ja, det tar nog ett tag att landa i detta. Jag försöker ha tålamod. Jag hoppas och tror att om bara några veckor är jag nöjd att jag valde att göra det (det är jag nu också) och njuter av att äntligen känna mig kvinnlig med mina nya bröst.
45 år
4 barn
163 cm
50 kg
Knappt A-kupa innan op.
Fettransplantation till bröst, Nordiska Kliniken, dr Kjelsberg, december 2019.
Mina bröst har alltid varit små men har efter totalt fyra års amning blivit ännu mindre.
Jag har ett dubbelt förhållande till mina bröst. Dels älskar jag dem högt, de är sköna och mjuka. Och dels är jag ibland nästan orimligt sorgsen över att de är så små: i vissa kläder ser det så ynkligt ut, alla behåar skrynklar, jag känner mig platt och okvinnlig. Jag kan ibland drunkna av avundsjuka när jag ser en schysst klyfta.
Raja så nyfiken på att se ditt resultat oxå.
Går väl ej ta bilder när gördel oså är på men efter dusch kanske?
Apropå gördeln el vad det hette .
Man får väk 1 gratis iaf?
Vet du hur mkt det kostar om man vill ha 2?
Antar man ej lämnar tillbaka?
2 barnsmor.
Ja jag kan förstå din känsla... För mig blir det nog lättare, mitt huvudingrepp är ju magen, som blev förstörd under graviditeterna. Det är alltså inte min "grundform" som kommer ändras, utan något jag ser som en skada.
Jag hoppas att ni som redan är opererade, och vi som är på gång, landar i kroppen ganska snabbt!
Jag tänker också att vi som hänger i FT-trådar här på forumet kanske är såna personer som har högre risk att övertänka och känna att det i grunden är "fel" att skönhetsoperera sig (att utsätta sig för risk i "onödan" menar jag då). Annars kanske vi hade slängt in implantat för längesedan, när vi var yngre och inte hade något vidare konsekvenstänk? Bara en reflektion.
34 år 169cm 59kg
Intresserad av: Fettransplantation och Bukplastik.
Före: Ganska tomma A-kupor och skrynklig hud på magen. Före barnen hade jag 75B.
Önskar: C-kupa (tror jag) och en mage jag vågar visa i omklädningsrummet.
Efter: Vet inte resultat än.