Hallå =)

Antagligen så kommer du nog behöva göra ett ankarlyft, låter det som på din beskrivning.....

Det ingreppet inkluderar både uppflyttning och förminskning av bröstvårtorna.

Jag har gjort ett lyft+vårtgårdsförminskning+lagt in implantat. Hade gått ner nästan 40kg innan op.

Var inte påläst över huvud taget när jag gick på konsultationen så jag visste INGET om vad jag ville ha. Bara hur jag ville att slutresultatet skulle bli! Men med en (enligt mig iallafall) lyhörd och duktig kirurg så blev det så som jag hade tänkt =)

Hej igen.

Jag förklarade att jag vill ha fasta "höga" men ändå naturliga bröst. Inte för stora men absolut inte för små. Man kan även ha bilder med sig om man vill....

Har alltid haft "stora" bröst innan, innan barnen(gick upp i vikt)+ sen viktnedgång. Hade redan i 5:e klass stl 75b och har sedan haft allt mellan 75c och 85e/f, beroende på vikt. Så efter viktnedgången så var det två tomma hängande påsar kvar Alla har väl hört uttrycket sten i påse.....fast hos mig så fanns det ingen sten utan bara påsen

Han både förminskade och flyttade upp bröstvårtorna på mig. De tar ju även bort överflödig hud. Min läkningsprocess var låååång..... Jag fick en bakteriell infektion i ena bröstet efter 2 månader så då fick de göra om det bröstet. Så jag kände mig väl inte färdigläkt förens efter ca 5 månader. Kände mig nog hyffsat bra innan infektionen kom så hade det inte varit för den så....

Jag betalade 59 000kr. Behövde inte betala något extra för om op eller övrig eftervård.

Anledningen till att jag tror att du behöver göra ett ankarlyft är din beskrivning: mycket lös hud och blivit mycket mer, ehm, pösiga. Bröstvårtorna sitter dessutom långt ner

Kämpa på med viktnedgången. Helt plötsligt så inser man att man har nått sitt mål

Leolisa wrote:

Okej men det låter intressant, kul att du vill dela med dig! 

 

Lite fler frågor då: 

Hade du bilder med dig?

Är du nöjd?

Var det värt pengarna och att må så dåligt?

Sparade du pengar och hur lång tid tog det i så fall?

Hur lång tid innan operationen blev av hade du bestämt dig för att göra en operation?

 

 Frågorna väller fram haha!

 

Men vad tycker du om att bara göra ankarlyft? Är inte det onödigt med tanke på att det kan bli häng osv. i framtiden med det då de utvecklas som vanligt? Då är det väl bäst att göra som du gjorde och göra en förstoring på samma gång? 

Hade inga bilder med mig utan jag litade på att de skulle lotsa mig fram till rätt beslut. Naivt kanske men de jobbar ju ändå med sånt här hela dagarna. Och jag är nöjd med slutresultatet så uppenbarligen så var det rätt att lyssna och lämna över valet av placering, put osv.

Nu får vi hoppas att du slipper allt strul som jag har haft. För det som gjorde ondast var när jag fick infektion och fick opereras om. 3dl vätska i bröstfickan i 5 dagar kändes.....och en infektion gör ju en mer hängig som grädde på moset. Men vad jag har förstått så händer det väldigt sällan att det blir så stora komplikationer.

Sen så är det klart att det gjorde ont efter första operationen också men den smärtan var mer lätthanterlig och lättare att så ut med,orden som ringde i öronen....snygga tuttar....snygga tuttar underlättade nog en hel del

Var väl inte mest förberedd innan utan jag fick en impuls att NU....nu skall jag göra det. Hade bestämt mig ett halvår (hösten 10) tidigare men då krockade gubben en av bilarna så då fick pengarna gå till en ny bil.

Hade sen en ganska pissig vår då jag var sjuk i några veckor och inte kunde träna och deppade ihop över min kropp. Så jag låg hemma på fredagen och bestämde mig för att jag skulle göra det. Gubben och jag pratade om det en del under helgen (pengar, sjukskrivning, är det säkert osv) och på måndagen så ringde jag och bokade tid. Fick en tid på tisdagen och opererades 2 -3 vecka senare, kommer inte ihåg exakt.

Tömmde sparkontot för att bekosta op. Men jag visste att vi båda hade möjlighet att jobba över mycket efter min op så att vi snabbt kunde bygga upp bufferten igen. En månad med mycket övertid+snålt leverne så har vi möjlighet att spara ca 20 000. Så pengarna känns ovissentliga jämförelsevis med att slippa må psykiskt dåligt....vilket jag gjorde med mina 80årings bröst...

Sen som du säger.....brösten åldras ju precis som innan så man får nog snällt ställa sig in på att lyfta igen om 10-20 år igen. MEN det är det värt!!!!

Kram kram

Problemet är ju att huden åldras och tappar elastitet. Så häng kommer det nog bli igen oavsett om man lägger i implantat eller inte.

Det är väl svårt att avgöra om vårat häng beror på "dålig hudkvalitet" eller om det bara hänger på viktuppgång och sedan viktnedgång. Så förhoppningsvis så tar det många år innan man behöver göra om dem igen.

På mig så tror jag att graviditeterna och ammningen (totalt 19mån) har spelat en ganska stor roll också.