Vill bara tillägga här att jag gjorde min bröstförstoring på Plastikkirurggruppen och jag valde själv att göra mina bröst där efter rekomendationer av en kompis. Och jag har inte kunnat vara nöjdare med bemötande & omhändertagade!! Vet inte om man får välja kirurg när man får på remiss men OM du får, så välj Janne Olhsén! Han är bara bäst, väldigt förstående & otroligt kunnig!!! Vet att någon skrev här att man inte blir opererad av en "riktig plastikkirurg" om man får operationen betald via landstinget. Vill bara säga att det är rent jävla bull shit!! Sådana plastikkirurger om NÅGRA borde väl vara väl utvalda?! Daaaa
Jag hoppas det är dom jag får besöka och att man kanske kan få lite valfrihet när det gäller läkare och främst att mina planer blir av!
Läste din op-berättelse, satt typ ungefär med världens fånigaste leénde! :D
—
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Ok, det låter peppande! Wanipai, det du skriver låter logiskt och klokt :)
Barbarella92: Nä fast när man hör såna berättelser att folk inte kan gå till badhus o liknande så tänker jag att ingen kommer tro på mig att jag mår dåligt över det, jag kanske till och med bara överdriver och svammlar massor? Jag kan ju gå på såna ställen, även om jag nu mår dåligt över det. Man liksom står och försöker dölja dom men det är svårt. Eller så låssas man att allt är bra men innerst inne mår man inte som man försöker få det att verka..
Men man har ju sina perioder med upp och nedgångar.. Ibland är det ju lite bättre och man känner man kan leva, eller rättare sagt överleva.
Hur hemskt nu detta låter så har jag under vissa perioder önskat att man fått bröstcancer så man får operera bort dom. Men självklart vill man det ju inte innerst inne, vill inte vara utan bröst och jag vill defenetivt inte ha cancer! Men en gnagande känsla har varit ändå att livet kanske skulle bli bättre efter det? Helt sjukt, I know.. =/
Hoppas detta nu inte missuppfattas helt galet?
Men den som väntar på nått gott! (väntar alltid så länge) ;)
Ok, det låter peppande! Wanipai, det du skriver låter logiskt och klokt :)
Barbarella92: Nä fast när man hör såna berättelser att folk inte kan gå till badhus o liknande så tänker jag att ingen kommer tro på mig att jag mår dåligt över det, jag kanske till och med bara överdriver och svammlar massor? Jag kan ju gå på såna ställen, även om jag nu mår dåligt över det. Man liksom står och försöker dölja dom men det är svårt. Eller så låssas man att allt är bra men innerst inne mår man inte som man försöker få det att verka..
Men man har ju sina perioder med upp och nedgångar.. Ibland är det ju lite bättre och man känner man kan leva, eller rättare sagt överleva.
Hur hemskt nu detta låter så har jag under vissa perioder önskat att man fått bröstcancer så man får operera bort dom. Men självklart vill man det ju inte innerst inne, vill inte vara utan bröst och jag vill defenetivt inte ha cancer! Men en gnagande känsla har varit ändå att livet kanske skulle bli bättre efter det? Helt sjukt, I know.. =/
Hoppas detta nu inte missuppfattas helt galet?
Men den som väntar på nått gott! (väntar alltid så länge) ;)
Nej då, förminska aldrig att du mår dåligt över det, känner man som man gör är det ju definitivt inte svammel.
Jag tycker att eftersom vi lever i ett så modernt samhälle så varför ska man inte ta chansen att operera sig och förhöja sin livskvalité och må bra?
Nej det missuppfattas inte helt galet, jag och säkert många andra med samma problem har nog haft väldigt mörka tankar. När jag kände mig som mest ledsen för några veckor sen tänkte jag att om jag inte får en operation beviljad vill jag att dom skär bort dom helt, men som du säger det vill man ju inte innerst inne!
Och skriv på du! Du snor definitivt inte min tråd, trevligt med lite aktivitet i denna del av forumet bara, att få skriva av sig och snacka med andra som lider av samma problem, allt känns lite lättare då!
—
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Ok, det låter peppande! Wanipai, det du skriver låter logiskt och klokt :)
Barbarella92: Nä fast när man hör såna berättelser att folk inte kan gå till badhus o liknande så tänker jag att ingen kommer tro på mig att jag mår dåligt över det, jag kanske till och med bara överdriver och svammlar massor? Jag kan ju gå på såna ställen, även om jag nu mår dåligt över det. Man liksom står och försöker dölja dom men det är svårt. Eller så låssas man att allt är bra men innerst inne mår man inte som man försöker få det att verka..
Men man har ju sina perioder med upp och nedgångar.. Ibland är det ju lite bättre och man känner man kan leva, eller rättare sagt överleva.
Hur hemskt nu detta låter så har jag under vissa perioder önskat att man fått bröstcancer så man får operera bort dom. Men självklart vill man det ju inte innerst inne, vill inte vara utan bröst och jag vill defenetivt inte ha cancer! Men en gnagande känsla har varit ändå att livet kanske skulle bli bättre efter det? Helt sjukt, I know.. =/
Hoppas detta nu inte missuppfattas helt galet?
Men den som väntar på nått gott! (väntar alltid så länge) ;)
Nej då, förminska aldrig att du mår dåligt över det, känner man som man gör är det ju definitivt inte svammel.
Jag tycker att eftersom vi lever i ett så modernt samhälle så varför ska man inte ta chansen att operera sig och förhöja sin livskvalité och må bra?
Nej det missuppfattas inte helt galet, jag och säkert många andra med samma problem har nog haft väldigt mörka tankar. När jag kände mig som mest ledsen för några veckor sen tänkte jag att om jag inte får en operation beviljad vill jag att dom skär bort dom helt, men som du säger det vill man ju inte innerst inne!
Och skriv på du! Du snor definitivt inte min tråd, trevligt med lite aktivitet i denna del av forumet bara, att få skriva av sig och snacka med andra som lider av samma problem, allt känns lite lättare då!
Känns så skönt att kunna prata med någon som vet hur det är! Min kille tycker bara jag överdriver och jag har inte berättat för någon annan. Tack, känns lite bättre :)
Har tänkt så mycket förut och känns så mycket skam, för det första hur man ser ut men även för att man vill göra en bröst op. Man vill inte uppfattas som bimbo :P Men efter jag varit och kollat runt massor på denna sida så känns det inte så, känns bättre och man behöver inte se så plastig ut som porrskådisar ofta ser ut i sina sillisar ;)
Känns så skönt att kunna prata med någon som vet hur det är! Min kille tycker bara jag överdriver och jag har inte berättat för någon annan. Tack, känns lite bättre :)
Har tänkt så mycket förut och känns så mycket skam, för det första hur man ser ut men även för att man vill göra en bröst op. Man vill inte uppfattas som bimbo :P Men efter jag varit och kollat runt massor på denna sida så känns det inte så, känns bättre och man behöver inte se så plastig ut som porrskådisar ofta ser ut i sina sillisar ;)
Sitter i samma sits typ, bara min kille som vet, ingen annan, eller jo dom på vårdcentralen. Killen är väldigt stöttande och jag har visat han vad tubulära bröst innebär och bilder på andras, har du gjort det med din kille? Han är dock rädd att ifall jag skulle få implantat att jag kommer få så mycket uppmärksamhet från andra killar.
Det är många som opererar sig men man ser inte det på alla, för alla gör ju inte så jättestora. Det beror helt och hållet på ens kropp också, jag tror definitivt att t.ex jag skulle bära upp stora implantat bra iochmed att jag har lite extra kött på kroppen, utan att det hade sett bimbo ut! Sen kan jag nästan tycka att det är snyggare med plast i tuttarna än utan, men sån är jag!
—
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Han har sett och klämt på mina bröst och jag har förklarat hur jag känner osv, han stöttar väl min tankegång men tycker det är helt onödigt då han inte ser problemet alls.
Han tycker dom är perfekta medans jag avskyr dom.. Är väldigt nyligt jag berättade hur jag vill göra så han har väl bara inte hunnit svälja att jag vill göra en OP.
Haha ja nu kommer din kille få uppvakta dig extra mycket frammöver, (skämt o sido;) )
Nä men det är klart, skaffar man några som passar till kroppen så är det inte säkert man ser så mycket, om ens något. Jag är mer den som föredrar bröst som ser lite mer naturliga ut :)
Tänkte väl uppdatera lite då, inget har egentligen hänt, var på vc den 14/15e feb som jag redan skrivit remissen skulle skickas den 20e feb alltså var det en månad sen för 2 dagar sedan. Jag hade nästan glömt men blev påmind, jag börjar bli lite otålig jag undrar verkligen hur lång tid det kommer ta innan jag hör något sorts livstecken så att säga. I värsta fall har dom glömt att skicka en remiss då blir jag inte glad!
—
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Jag hade ringt och frågat om jag var du:) så får du veta hur lång tid det kan ta och få reda på om den blivit skickad eller inte,så att man slipper fundera på om den kommit iväg eller inte:)
—
36år
171cm
69kg
Opererades 2011 på Citadellkliniken av Johan Nordquist
400cc bakom muskeln
Jag känner verkligen samma sak i bemötandet hos vårdcentralen som du gjorde. Hon verkade för det första jätteokunnig angående det jag ville. Jag har asymetriska bröst och var där för remiss också. Hon kände å klämde på alla vis, och hade dessutom med sig en lärling som också skulle känna och klämma. Jag höll bokstavligen på att DÖ inombords. Jag visar mig bara för min kille och helst inte alls utan BH. Det var som att hon inte alls tog mig seriöst. "Jag ser att dom är asymetriska. Men Du tänker mer på det själv än vad andra gör, tror jag". För det första så skiter jag väl i vad andra tycker, det handlar ju om vad JAG tycker. Där hade jag suttit och berättat (som känns nog konstigt, jag pratar ju inte med någon om det) och sagt hur jobbigt det är för mig hela tiden, och sen säger hon så. Och sen säger hon att det inte finns några direkta krav, men att "det är väldigt svårt att få, så tyvärr". Men ingen motivering till varför jag inte skulle få det eller någonting. Och sen fick jag bara gå, jag grät hela vägen hem. Jag funderar på att gå till en annan vårdcentral och höra igen. Eftersom att dom är väldigt olika storlekar, nästan 2 storlekar. Fan, vad det känns pissigt när dom inte ens kan förklara och vara proffsiga. Det handlar ju om en själv och hur man mår, inte om att visa upp sillisar för alla andra..
Jag hoppas det är dom jag får besöka och att man kanske kan få lite valfrihet när det gäller läkare och främst att mina planer blir av!
Läste din op-berättelse, satt typ ungefär med världens fånigaste leénde! :D
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Ok, det låter peppande! Wanipai, det du skriver låter logiskt och klokt :)
Barbarella92: Nä fast när man hör såna berättelser att folk inte kan gå till badhus o liknande så tänker jag att ingen kommer tro på mig att jag mår dåligt över det, jag kanske till och med bara överdriver och svammlar massor? Jag kan ju gå på såna ställen, även om jag nu mår dåligt över det. Man liksom står och försöker dölja dom men det är svårt. Eller så låssas man att allt är bra men innerst inne mår man inte som man försöker få det att verka..
Men man har ju sina perioder med upp och nedgångar.. Ibland är det ju lite bättre och man känner man kan leva, eller rättare sagt överleva.
Hur hemskt nu detta låter så har jag under vissa perioder önskat att man fått bröstcancer så man får operera bort dom. Men självklart vill man det ju inte innerst inne, vill inte vara utan bröst och jag vill defenetivt inte ha cancer! Men en gnagande känsla har varit ändå att livet kanske skulle bli bättre efter det? Helt sjukt, I know.. =/
Hoppas detta nu inte missuppfattas helt galet?
Men den som väntar på nått gott! (väntar alltid så länge) ;)
Sorry förresten att jag snodde din tråd!
Nej då, förminska aldrig att du mår dåligt över det, känner man som man gör är det ju definitivt inte svammel.
Jag tycker att eftersom vi lever i ett så modernt samhälle så varför ska man inte ta chansen att operera sig och förhöja sin livskvalité och må bra?
Nej det missuppfattas inte helt galet, jag och säkert många andra med samma problem har nog haft väldigt mörka tankar. När jag kände mig som mest ledsen för några veckor sen tänkte jag att om jag inte får en operation beviljad vill jag att dom skär bort dom helt, men som du säger det vill man ju inte innerst inne!
Och skriv på du! Du snor definitivt inte min tråd, trevligt med lite aktivitet i denna del av forumet bara, att få skriva av sig och snacka med andra som lider av samma problem, allt känns lite lättare då!
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Känns så skönt att kunna prata med någon som vet hur det är! Min kille tycker bara jag överdriver och jag har inte berättat för någon annan. Tack, känns lite bättre :)
Har tänkt så mycket förut och känns så mycket skam, för det första hur man ser ut men även för att man vill göra en bröst op. Man vill inte uppfattas som bimbo :P Men efter jag varit och kollat runt massor på denna sida så känns det inte så, känns bättre och man behöver inte se så plastig ut som porrskådisar ofta ser ut i sina sillisar ;)
Sitter i samma sits typ, bara min kille som vet, ingen annan, eller jo dom på vårdcentralen. Killen är väldigt stöttande och jag har visat han vad tubulära bröst innebär och bilder på andras, har du gjort det med din kille? Han är dock rädd att ifall jag skulle få implantat att jag kommer få så mycket uppmärksamhet från andra killar.
Det är många som opererar sig men man ser inte det på alla, för alla gör ju inte så jättestora. Det beror helt och hållet på ens kropp också, jag tror definitivt att t.ex jag skulle bära upp stora implantat bra iochmed att jag har lite extra kött på kroppen, utan att det hade sett bimbo ut! Sen kan jag nästan tycka att det är snyggare med plast i tuttarna än utan, men sån är jag!
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Han har sett och klämt på mina bröst och jag har förklarat hur jag känner osv, han stöttar väl min tankegång men tycker det är helt onödigt då han inte ser problemet alls.
Han tycker dom är perfekta medans jag avskyr dom.. Är väldigt nyligt jag berättade hur jag vill göra så han har väl bara inte hunnit svälja att jag vill göra en OP.
Haha ja nu kommer din kille få uppvakta dig extra mycket frammöver, (skämt o sido;) )
Nä men det är klart, skaffar man några som passar till kroppen så är det inte säkert man ser så mycket, om ens något. Jag är mer den som föredrar bröst som ser lite mer naturliga ut :)
Tänkte väl uppdatera lite då, inget har egentligen hänt, var på vc den 14/15e feb som jag redan skrivit remissen skulle skickas den 20e feb alltså var det en månad sen för 2 dagar sedan. Jag hade nästan glömt men blev påmind, jag börjar bli lite otålig jag undrar verkligen hur lång tid det kommer ta innan jag hör något sorts livstecken så att säga. I värsta fall har dom glömt att skicka en remiss då blir jag inte glad!
Ålder: 24 år, Längd: 168cm, Vikt: ca: 62kg
OP Nov -16 L&E Patrik Höijer Motiva Round HP 450cc + ankarlyft.
Jag hade ringt och frågat om jag var du:) så får du veta hur lång tid det kan ta och få reda på om den blivit skickad eller inte,så att man slipper fundera på om den kommit iväg eller inte:)
36år
171cm
69kg
Opererades 2011 på Citadellkliniken av Johan Nordquist
400cc bakom muskeln
Jag känner verkligen samma sak i bemötandet hos vårdcentralen som du gjorde. Hon verkade för det första jätteokunnig angående det jag ville. Jag har asymetriska bröst och var där för remiss också. Hon kände å klämde på alla vis, och hade dessutom med sig en lärling som också skulle känna och klämma. Jag höll bokstavligen på att DÖ inombords. Jag visar mig bara för min kille och helst inte alls utan BH. Det var som att hon inte alls tog mig seriöst. "Jag ser att dom är asymetriska. Men Du tänker mer på det själv än vad andra gör, tror jag". För det första så skiter jag väl i vad andra tycker, det handlar ju om vad JAG tycker. Där hade jag suttit och berättat (som känns nog konstigt, jag pratar ju inte med någon om det) och sagt hur jobbigt det är för mig hela tiden, och sen säger hon så. Och sen säger hon att det inte finns några direkta krav, men att "det är väldigt svårt att få, så tyvärr". Men ingen motivering till varför jag inte skulle få det eller någonting. Och sen fick jag bara gå, jag grät hela vägen hem. Jag funderar på att gå till en annan vårdcentral och höra igen. Eftersom att dom är väldigt olika storlekar, nästan 2 storlekar. Fan, vad det känns pissigt när dom inte ens kan förklara och vara proffsiga. Det handlar ju om en själv och hur man mår, inte om att visa upp sillisar för alla andra..