Bröstförstoring jan 2017 - CK Johan Nordquist AB (Idag Bellakliniken, Helsingborg) Johan Nordquist - Mzie

Jag & min man kom till kliniken halv 11 & jag hade tid 11. Vi tog en kort promenad runt det fina grönområdet runt kliniken innan vi gick in. Jag hade varit skit nervös flera veckor men just denna dag var jag lugn som en filbunke, jag hade till & med känt dagen innan verklig kärlek för för mig själv, ett pirr i magen och en tår i ögat. Ja, detta är ett klokt beslut förstod jag då :)

Nu gäller det!!! Dagen D är här!!

Vi gick in & jag anmälde min ankomst! Fick sätta oss ned & vänta.. runt 10 över 11 fick jag komma in till sjuksköterskan Mia. Hon informerade mig om vad som kommer hända i all korthet... Det var mycket att ta in, men hon lugnade ned mig & sa att jag kommer få påminnelser sedan.

Min kille fick följa med till det rum som skulle bli mitt. Ett litet ca. 10kvm med en utsikt över havet:)

Eget badrum, säng & TV. Vitt och frescht! Under hela vistelsen fachinerade jag mig i den tavlan jag hade på väggen där, det var två får med baken vända mot mig *hehe* men med huvudna kikande fram mot mig. Fåren tittar på mig med en blyg & varm blick! Gillade den tavlan :)

Det var en annan syster som tog emot mig på rummet & berättade att jag kan börja med att duscha från halsen nedåt med en speciell tvål & sedan sätta på mig badrock & citadellstrumpor.

Jag gjorde det & duschade länge, tvålade in mig minst 3 ggr, försäkerhetens skull!

Kröp ned i sängen & väntade... pratade med min mer nervösa pojkvän :P

Sedan kom systern & gav mig smårtstillande & lugnande. Sedan efter ett tag fick jag komma med till operationssalen, där jag fick träffa narkossköterskan som var en äldre dam. Hon visade mig vad hon gjorde, satte nål i min hand & CPR på min ena axel & vid midjan (eftersom bröstområdet blir upptaget). Hon tog blodvärdet och blodtryck. Jag hade bra värden sa hon!

Operationssalen var också vitt & frescht med en utsikt över havet, men eftersom jag låg ned såg jag bara de vackra blomstrande träden utanför. Jag kåg otroligt bekvämt med en luftkudde under benen så jag inte kunde halka ned. Armarna var utstreckta åt sidorna & låg bekvämt i armstöd. Johan hade innan jag la mig ned ritat på mina bröst & kryssat för det bröst som jag inte ska ha det stora inlägget i.

Narkossköterskan sövde sedan ned mig, hon smekte min arm som domnade bort & sa med lugnande ord att det här brukar vara skönt... jag kände mig först lite rädd men sen lyssnade jag på hennes lugnande röst & sömnade snabbt.

Det kändes som jag aldrig ville vakna upp. Men jag började höra röster som ville jag skulle vakna. Jag rullades in tydligen in i mitt rum igen & min kille var där & väntade på mig. När jag väl kunde öppna (nästan) mina ögon av all min kraft undrade jag varför jag hade ett blåmärke på låret?! Jag var helt övertygad om detta men systern sa det bara var en skugga... hehe!

Sedan undrade jag hur länge op tog, 2 timmar sa hon.

Jag var stel & yrvaken men väldigt lugn.

Johan kom & tittade till mig, sa att operatioen hade gått bra & att jag är så fin! Hans ögon glittrade av stolthet & jag kände mig glad av att se honom.

Tydligen hade jag bröst nu! Kollade ned kände försikigt, vågade knapt röra! Men där satt de! :) Hela kvällen var jag helt slut, men jag skulle trotts allt gå på toa. Första gången jag gick kunde jag inte sluta kissa, kändes som jag hade tömt mig men pressade på lite till & då kom minst lika mycket igen! Yr som jag var fick jag hjälp av sköterskorna & min man med att komma i säng igen. Fick en macka & yoghurt att äta som tog mig säkert 1 timme att stoppa i mig.

Senare på kvällen gick vi ut på klinikens balkong med utsikt över havet. Det var en sån vacker kväll & vi såg hur solen gick ned över horisonten. jag beställde lite mer att äta, en micropaj med nyponsoppa. Min kille fick en macka :) Sköterskan tog kort på oss & tyckte vi var fina med våra skidjackor! "Det ser ut som ni är på skidresa i era jackor" Skojade hon & sa.

Somvanligt hade jag svårt att få i mig maten, & det började bli kallt så vi gick in & jag fortsatte med min paj inne på rummet. Sköterskan kom & kollade min jornal. Hon blev osäker & frågade "Har du inte fått några smärtlindrande efter op? Eller har systrarna glömt skriva?!" Nej, sa jag. Jag har inte behövt eftersom jag inte har så ont". Resten av vistelsen på kliniken blev jag kallade tapper. :)

Min man fick gå runt 11, han sov på P.E rumsuthyrning som låg mitt i Landskrona stad. Det var det billigaste vi hitta bara 150kr/natt! Ett helt ok vandrahem, inget vidare charmit på utsidan men frescht invändigt berätta han.

Jag hade svårt att somna den natten, kollade på TV, funderade på mina nya bröst & fick SMS av nära & kära. Runt 1 på natten somnade jag halvliggande & stel som jag var. Hade mest ont i min vänsterarm & saknade känsel i den handen. Men lyckades sova i 4 timmar.

När jag vaknade igen streckte jag mig efter ett glas vatten men fick då så ont att jag kallade på sköterskan. Fick smärtlindring, sedan vid 6 tiden kom frukosten. Jag åt lite & fick hjälp på toan. Gick bättre, lite yr men kunde gå utan stöd av henne.

Vid halv 8 kom min man tillbaka. Jag tog en liten promend runt på kliniken, sedan kom Johan & tittade till mig efter att ha fått hjälp med att få av min tortyr BH. Han skaffade fram en nya BH åt mig i stl 70E, ritade på banden hur högt upp de ska vara dragna & satte fast ett nytt bröstband över, det kändes som han drog bandet flera meter innan han spände fast det över brösten. Min man iaktog & lärde sig snabbt hur han skulle tortera mig hemma :P

..Långt upp på bröstet & nedanför knäppet bak ska bandet sitta, & sedan riktigt hårt.

Han var snabb & jag hade frågor att ställa, men han sa att jag fick ställa dem åt en annan person. Jag tyckte det var lite ohövdligt av honom & vi spekulöerade i om det kunde ha varit för min man var där. Så thats it? Ska han inte ens säga ordentligt hejdå till mig? Blev faktiskt lite sårad där. men men det kanske går till så där..

Sedan gick lite tid & vi fattade inte hur länge vi skulle vänta på denna andra person eller om det ens kommer en annan person hit?

Efter en halvtimme eller nått kom en annan sjuksyster som var jätte bra. Vi ställde alla våra funderingar till henne & fick svar på allt & medicinen jag ska äta under en tid.

Sedan var det bara att packa ihop & åka hem :)