Jag sövdes vid 12 och vaknade 20 över 2. Klarvaken på en gång och tittade ner under täcker och det första jag sa var: "-Jag är naken!!" Haha! Hade hört och läst om alla andra som opats och dom hade en sportbh på sej när dom vaknade men inte jag, jag var naken och var rätt förvånad över det. :D Sen frågade jag efter vatten för jag va sjukt jäkla törstig. Sköterskorna sa att jag skulle försöka vila en stund till innan jag fick vatten men jag va klarvaken och törstig. 10 minuter efter jag vaknade körde dom in mej på rummet och jag fick cola!!! Det kan ha varit den godaste vilan jag druckit i hela mitt liv! Fick mer smärtstillande genom nålen i handen också och 30 min efter uppvaknandet åt jag macka och drack kaffe. .D Mums!!!!

Jag var jättearg! Haha. Först hade jag väldigt ont och försökte ropa på nån, hörde och såg lite vagt att det stod tre sköterskor en bit bort. Men de hörde mig inte för jag fick ingen luft eller röst att ropa med! Sen började jag gråta lite tror jag och var jättearg som sagt. Sa att brösten var skitfula fast jag vägrade titta på dem. Frös som en hund. Haha kan bli lite sån när jag är för full eller på morgonen när man väcker mig, antar att det bor en liten surunge i mig ;)

Jag opererades 12.20 ... Minns att jag frågade narkosläkaren vad klockan var innan jag somnade. Gjorde både lyft och förstoring och vaknade upp runt 16.30 ... Det första jag frågade var vilken storlek jag fick då jag ville ha 500 eller 550 hp bakom muskeln... Och hade fått 550cc så gav tummen upp och somnade om ^^
Hade inte så ont under dagen/kvällen så glad över det .. Men imorse när jag vaknade så spände det något förjävligt :P
Kan inte ligga i min egen säng utan fått bosätta mig i soffan haha! Går upp med jämna mellanrum för att få röra på kroppen :)
Men är så glad att jag har gjort detta nu :)!!

Kände bara att jag vill dela med mig av min känsla vid uppvaknande efter narkos.
Jag har opererats i nakos 2ggr med 1års mellanrum (senaste var nu i fredags 9/2 2024) och jag har haft exakt samma känsla båda gånger; att jag tror att jag är sen till någonting, typ jobbet, och känner mig väldigt stressad över det🤪
Kan inte påstå att jag har ett stressigt jobb och jag är aldrig sen så vete fan varför det blivit sådär😅🤷🏽‍♀️
Men efter en stund fattar jag vad som pågår iaf!

Första gången jag opererade mig för 20+ år sen, minns jag att jag var orolig att de skulle bli för stora (var liten och vägde typ 44 kg..) Jag hade lagt in 250cc vilket inte blev stort. Men när jag vaknade klagade jag till sköterskan att de hade gjort ”skitstora bröst” på mig. Fick svaret att ”nej de är rätt små faktiskt”
Andra operation var uttag och vaknade i min säng på uppvaket och grät som en galning. Tjejen bredvid mig sa att jag gråtit sedan de rullade in mig efter operationen var klar. Sköterskan frågade om jag var ledsen men jag svarade att jag var glad att jag inte var död. Lite dramatisk.