Bröstförstoring med eget fett jan 2017 - Art Clinic Göteborg - Mölndal Per Windh - SkonaHelena

Jag har funderat i flera år på att göra något åt mina "amningsbröst" men känt mig osäker på vilken metod jag ska använda. Jag eftersträvade ett så naturligt resultat som möjligt, både vad gäller utseende och känsla. Jag ville, att brösten skulle se ut som de gjort om jag "inte ammat".

Därför gick det rätt snabbt när jag pratade med Per på Art Clinic och han bedömt att jag var en lämplig kandidat för fett-transplantation.

 

Jag är lång och hyfsat slank och vältränad, 175 cm och 65 kg, men Per hittade mina ”fettdepåer”; på utsida höft, insida höft samt precis nedanför midjan på ryggen. Det kallas för att ”skörda” fett. Fettet renas sedan och sprutas in i brösten. Ungefär 60-80 % av det som ”skördas” kan sprutas in. Och av det som sprutas in ”överlever” ca 50 %.  Ett ”minimalinvasivt” ingrepp vilket innebär att operationen inte innebär ett så stor ingrepp, jämfört med traditionell bröstförstoring då man ju för in främmande substans i kroppen. Tyvärr får man göra ett rätt långt träningsuppehåll.

Operationsdagen, onsdag, 2012-11-21

När jag kom till Art Clinic strax före nio på onsdagsmorgonen så fick jag vänta till ca 9.20 innan jag blev visad till mitt rum / säng. Det fanns tre sängar i rummet. En tjej låg redan färdigopererad, förstod senare att hon måste anlänt precis innan jag kom. Jag fick byta om till sjukhuskläder, nattlinne, sockar och morgonrock. Trosorna fick vara kvar på.  Sedan kom en narkossköterska och gav mig smärtlindring, vägde in mig på 65,2 kg, kopplade in dropp och berättade om vad som skulle hända. Efter ytterligare en stund kom narkosläkaren och gick även han igenom vad som skulle hända och frågade mig om mina tidigare erfarenheter av att vara sövd. Han var påläst redan innan, kändes skönt. Till sist träffade jag opererande läkare, Per, som ”ritade” ut var ha skulle fettsuga någonstans och även var på brösten han skulle spruta in. Han fotograferade mig också. Sedan toalettbesök och strax därpå kom narkosläkaren och hämtade mig. Operationsbåren var väldigt skön att lägga sig på och man kopplade på allsköns övervakningsapparatur. Kändes tryggt och lugnt, var inte särskilt nervös alls faktiskt.

 

Vaknade i min säng igen efter operationen. Hade superfrossa! Det skulle hålla i en halvtimma men jag fick ett jättevarmt varmluftstäcke och frossan släppte redan efter tio minuter. Hade ont, fick morfin i droppkanylen. Då släppte det mesta av smärtan i höfterna men brösten värkte fortfarande. Då fick jag ”flytande ipren” i kanylen igen och efter typ tjugo minuter släppte all smärta. Skulle vilja säga att smärtan gick från 6-7 till 1-2. Underbart! Smärtlindring och service och supervänlig personal gjorde vistelsen till en rätt härlig sådan.

 

Per kom in och pratade med mig efter operationen men jag minns inte så mycket av det. Missade nog att fråga en del. TROR att han sa att han sprutade in 3 dl i ena bröstet och 2,5 i det andra.  Ville ha vetat hur mycket han ”skördade” (senare fick jag reda på att man sugit ut totalt 3 liter varav mycket givetvis är blod och slaggprodukter). 

 

Iaf, timmarna gick och jag piggnade till mer och mer. Tror att det var ett skiftbyte av personal typ halv tre-tre. Efter det så blev jag lite ”bortglömd” så jag fick själv be om mat. Två underbart goda fullkornsmackor med ost och skinka, stooor kopp kaffe och äpplejuice. Åh så gott! Och så en kopp kaffe till och en lite bit choklad. Mådde inte illa alls, härligt.

 

Efter maten så kände jag mig pigg. Tog på mig mina kläder, ringde min man ett antal gånger. Ringde nog kl 14 första gången, då var jag rätt groggy tyckte han. Så lite bättre när vi hördes strax före 15 och när jag ringde typ 15.45 så lät jag mycket piggare! Han hämtade mig ca 16.30. Vi åkte till apoteket som ligger precis bredvid kliniken och där hämtade han min medicin. 

 

Skönt att komma hem men kände mig rätt pigg ändå. Lite fokus fick jag ha för att få koll på alla mediciner. Trött men nyfiken på vad som dolde sig under bandagen… hade ju en rätt tight svart gördel på mig på ben och rumpa och upp i midjan (ja med hål i grenen… hrm). Och kraftigt inlindande bröst, fetvadd och intejpad i gasbinda. Tjuvkikade lite men vågade inte öppna och titta. Men det lilla jag såg, verkade bra…

 

Dagen efter, torsdag

Ställde klockan på ringning kl 24, då skulle jag få ta nattens dos av smärtstillande. Jobbigt att bara få sova på rygg. Hoppades att den starkaste tabletten, som jag bara fått med mig en enda av, skulle göra att jag somnade. Men icke. Mina bästa timmar sömn var 2.30-5.00. Jag vaknade vid fem av att jag hade ont i ländryggen. Kom senare på att det troligen beror på att jag ju blivit fettsugen där och att ligga på rygg belastar området…

 

Gick upp med familjen tio i sju. Vägde mig, 69,5kg. Förstår ju att det beror på svullnaden i kroppen. Jag var förvånansvärt pigg direkt. Satte på en maskin tvätt och plockade lite. Var skönt att tvätta sig (nej ingen dusch än!), smörja in sig. Jag hade preppat mig med att träna ordentligt och solade även i tisdags. Ons kväll tog jag lite bus för att få ytterligare färg så att man ska känna sig fräschare. Får ju inte duscha förrän på lördag! Men imorgon blir det nog en hårtvätt iaf.

 

2012-12-04

Idag, nästan två veckor senare, är det hopp om livet! Användandet av Hirudoid-salva har gjort underverk på de otäcka blåmärkena på benen och peppar peppar så verkar detta bli bra. Insticksärren är redan nu mininmala. Har totalt åtta stycken. Två av dem är helt osynliga redan. Effekten på brösten har dämpats, delvis pga svullnad som gått ner och sen har säkert en del insprutat fett försvunnit också. Hoppas att det som är kvar nu, stannar! Låren ser fina ut, jag ska börja med LPG-behandlingar nu på fredag. Har börjat träna myyyyycket försiktigt, det känns att benen inte är i form ännu.