Hade ont när jag vaknade från narkosen, grät då. Men vet inte om det bara var för att det gjorde ont, var nog rätt snurrig då också. 

 

Nu kan det göra lite ont om jag rör på mig men när jag ligger stilla känns det bra. Ingen outhärdlig smärta, det stramar mer. Så smärtan är inget att oroa sig för :) Så äter man ju tabletter med.

 

Narkosen mådde jag inte dåligt av, utan det var nog morfinet jag fick på spruta och dropp samt i pillerform som magen inte gillade. Men jag fick lägga mig i min säng i ett rum där jag bytte om till de sjukt sexiga sjukhuskläderna, sedan fick jag dropp och lugnande och så kollade dom blodtryck och blodvärde på mig också. Lossing kom in och målade lite och pratade med mig. Sen låg jag där en stund, var inte så nervös, rullades in till operastionsvadelningen vid 14:00 och låg där en stund till. Fick hälsa på narkosläkaren och frågade om jag fick prata med Lossing innan men han var inne på en annan operation så narkosläkaren hälsade honom att han inte skulle vara rädd för att ta för mycket. Sen fick jag gå in i operationssalen och lägga mig på britsen där inne, hälsade på narkossköterskan, de satte klisterlappar på mig (tror jag det var) och kollade puls och blodtryck, sen hade jag plötsligt masken över munnen och fick andas in, tänkte att det smakade konstigt och sedan minns jag inget mer. Kommer ihåg att jag drömde lite innan jag vaknade på uppvaket, då hade jag som sagt ont (tror jag i alla fall, allt var rätt så snurrigt i två timmar framåt). Vaknade vid halv fem och var i rummet vid halv sju tror jag. Men minns inte så mycket från de två timmarna. 

 

På rummet låg en äldre kvinna (runt 60 år tror jag) och även en tjej som jag kände sedan tidigare (vi visste inte om detta innan, väldigt konstigt att vi opades samma dag och allt). Vi alla tre hade gjort samma op med samma läkare. Sedan låg man där inne och kikade på tv och tryckte på larmet om man ville något, mådde ju som sagt ganska dåligt under kvällen och natten. Men har inte kännt något sånt nu när jag är hemma, nu är jag bara trött och har lite ont. 

 

Jag hade nog lite ställt in mig på att jag skulle vilja kunna köpa 70b-c men inser att det nog är ganska små bröst man ska ha då. Och nu när jag ser mig i spegeln med helheten så känns det jättebra. Lossing sa att jag skulle få "Sveriges vanligaste bh-storlek, 75c", så brösten motsvarar den kupan, men jag kommer nog få ha 70d, eller 65e. Men som sagt, känns jättebra när jag ser mig i spegeln och nu är jag bara glad att det är gjort och har bestämt mig för att inte tänka mer på bh-storleken, nu slipper jag ju att ha ont i ryggen och kan säkert köpa bh på lindex och twilfit i alla fall. 

 

Var tydliga med kirurgen vad ni har tänkt er i storlek, sen går det inte att ta bort för mycket heller för då blir inte brösten snygga, och tar man bort för lite är det ju ingen idé heller. 

 

Lägger nog upp lite bilder senare, kan skriva här när jag gjort det :)

Ni som opererat er, jag känner krypande, rinnande osv i brösten då och då, antar att det är ett bra tecken? :)