Annons

Att sövas med narkos

Många som ska opereras oroar sig mycket för själva narkosen. Att bli sövd och förlora kontrollen över vad som sker upplevs som ett orosmoment. Men på hela tiden som vi har haft POF har vi sett otaliga oroade, men ingen som verkligen haft en skräckupplevelse av sövningen. Många har däremot efter genomgången operation talat om att själva sövningen var alltifrån en baggis till ganska lustigt. Det är också av intresse att veta att narkosen har utvecklats mycket och om du har hört någon som varit med om något otäckt, så var det med stor sannolikhet för ganska länge sen.
 
Du kommer förmodligen att vara med om följande:
När sköterskan tog hand om dig då du kom till kliniken, fick du en s k infart/venflo (en liten gummikateter/ mycket tunn gummislang), insatt med hjälp av en spruta, vanligen i antingen handryggen eller armvecket för att sen inte behöva bli stucken mer (om du ogillar det ena stället, kan du oftast be att få det andra. Är du orolig över sticket, kan du köpa t ex Emlasalva på apoteket, eller fråga din klinik om de rent av erbjuder det – den bedövar hudytan). All medicin och smärtlindring som ska ges intravenöst kan sen ges snabbt och enkelt via den här lilla gummikatetern. Just smärtlindring är ofta mycket snabbverkande den vägen; det kan vara tryggt att veta, om det skulle behövas när man vaknar.
 
Före operationen kommer du att prata med narkosläkaren. Du bör givetvis nämna för honom om du är rädd för sövningen, för du är inte den första oroliga patient han (eller hon!) har sövt, och han har säkert många lugnande besked att ge dig. Under förutsättning att du har följt klinikens instruktioner angående sista tid för mat resp klara drycker, och inte tar andra mediciner eller naturläkemedel än dem du fått ok på, finns det ingen anledning till att det inte skulle gå bra.
 
När du kommer till operationssalen, får du lägga dig på ett operationsbord, som ofta har någon form av uppvärmning för att du inte ska bli kall under operationen. Du kommer som regel att ligga med utsträckta armar på armstöd under operationen, och fast du kanske måste ta av dig den klinikrock du fått, visar man stor respekt för din integritet. Även om du ska operera brösten, väntar man normalt med att täcka av dig tills du sover. På vissa kliniker får du lägga dig på operationsbordet själv, på andra rullas du in i operationssalen liggande på britsen. Där står ett team redo att ta hand om dig, oftast både en narkossköterska och en narkosläkare. Personalen talar hela tiden om för dig vad som händer, och du kommer inte att tappa medvetandet utan att bli förvarnad.
 
De kommer att övervaka hur du mår under hela operationen. Det är anledningen till att du bl a inte ska ha nagellack; genom en klämma på ditt finger kan de kontrollera att du får tillräckligt med syre. Hjärtslagen övervakas också, och du får för detta ändamål 3-5 små elektrodplattor fasttejpade på överkroppen, ev medan du ännu är vaken.
Man får också plattor för diatermin, en teknik som med ström via en "penna" enkelt och snabbt stänger till små blödande kärl under operationen. Det är p g a den som du inte ska ha metallpiercing, för om strömmen tar vägen om dina metallsmycken skulle de kunna bli så varma att du faktiskt får brännskador.
 
Du får medel mot illamående genom din infart, och du kan uppleva att du blir torr i munnen.
Du får ofta också andas syrgas genom en mask som hålls ovanför din mun och näsa, just innan eller medan du sövs. Det känns inget speciellt alls, kan lukta lite kanske.
Sen får du en dos smärtstillande och/eller avslappnande medel, som du inte somnar av, men blir lite lullig. Du kan uppleva att ljud och röster förvrängs en aning (t ex får ojämn ljudnivå eller ekar lite), och du kan känna dig lite frånvarande, ungefär som när man har hög feber eller är totalt utmattad, men du är fortfarande med och kan svara på tilltal.
Strax därefter säger de att du snart kommer att somna och ber dig att dra några djupa andetag. Då brukar det inte ta många sekunder tills du sover. Medlet kan svida lite svagt när det rinner in i blodådran, och man kan uppleva att man får liksom träningsvärk i nacke och axlar, men det är inte en kraftig känsla och som sagt somnar man ett fåtal sekunder senare. Medlet du sövs av kommer oftast genom din infart, inte genom masken. Däremot kan man upprätthålla sövningen genom en gasblandning i masken. Ibland får man ett mjukt gummirör i halsen, men det sätts in och tas ut medan man är sövd, så det märker man inte. Man kan däremot ha lite ont i halsen efteråt, ungefär som vid en förkylning. Det behöver alltså inte betyda att man är på väg att få en halsinfektion.
 
Jag (Marina) har sövts ett femtontal gånger, och min insomningsupplevelse brukar vara att det börjar susa i öronen, huvudet känns plötsligt tungt och liksom sjunker djupare i kudden och sen sover jag tills jag vaknar i mitt rum. Man kan också hinna känna en karaktäristisk smak i munnen, som jag tycker är ganska äcklig – den kan man känna lite till och från under dygnet närmast efter narkosen - och den kommer från konserveringsmedlet i narkosen.
 
När du vaknar är det förstås inte säkert att du har ditt livs behagligaste stund, men det har du förmodligen inte räknat med heller. Men om du har fått rätt dos smärtlindring, ska det ändå vara okej. Räkna med att vara trött, lite omtöcknad, och senare ha svårt att minnas vad som sagts ett kort tag efter det att du återfått medvetandet, (och kanske säger du själv något förvirrat). Men det är vanligt att vakna med känslan av att man sovit en väldigt kort stund och bli lite förvånad över att det är ”klart”.
 
Det kan hända att man trots förebyggande medel mår illa, speciellt om man har tänjt på gränserna för vad som tillåtits i fråga om mat och dryck. Om man skulle ha mycket ont, kan även smärtan i sig orsaka illamående, men man ska inte tveka att säga till, så att man får tillräcklig smärtlindring och medel mot illamående. Det är normalt sett inte farligt att kräkas men det kan göra ont om man just opererat bröst eller mage.
Man kan vid uppvaket också drabbas av frossa, så man ligger och skakar, vilket förstås inte är så trevligt när man är öm, men då brukar man kunna få en uppvärmd filt så att det lägger sig.
 
Jag upplever att sinnena är en aning förvrängda, eller ska man säga känsliga; ljud upplevs som lite högre, lukter som skarpare och smaker som starkare. Många säger att mackan de får efter uppvaknandet är det godaste de ätit, och faktum är att jag tror det kan hänga ihop. Men det är min personliga slutsats, utan egentliga vetenskapliga bevis.
 
Hur snabbt effekten av narkosen släpper är individuellt. Till en del beror det också på hur länge man varit sövd. Vissa vill upp och är hungriga efter en halvtimme, medan andra ligger och slumrar till om och om igen i flera timmar. Ingetdera är farligt. Personalen är van och kan avgöra när du är pigg nog att få fika.
 
Som statistik kan nämnas att det går ett dödsfall på 100 000 friska människor som sövs planerat. 0,001% risk alltså. (Källa enligt wikipedia: Jan Modig, Anestesi, 2000)
Det finns trådar på POF där man diskuterar just oro inför narkosen:
Annons
Annons
Annons