hej hej! nä skäms inte alls, men som tjejen tidigare sagt så  är det ett så pass privat område för dom flesta av oss, och även en sexuell grej å det vill man inte kanske prata om med vem som helst!=) går inte runt å säger det till nån men skulle aldrig ljuga om nån fråga=)

har större problem med hur ja ska förklara för mina barn (om ja i framtiden skulle få en dotter) skulle ja känna att ja inte alls vet hur ja ska prata med henne om detta, å försöka få henne att älska sig själv när ja samtidigt gjort om mig, skit svårt tycker ja????? nån som har nå bra förslag?

Hmm. jo tanken har slagit mig med..har en dotter hehe.

Fast..kommer berätta för henne o varför. Just att hon ska älska sin kropp, men skulle hon va så pass missnöjd med något när hon e äldre skulle jag stöttat henne till 100% om hon velat få det fixat.

Sen hur många barn tänker på om ens mamma har silikonbröst :P blir väl mer i tonåren hehe

Jag skäms faktiskt, har ju inte gjort det än, men ni fattar. Jag har ett ganska intellektuellt krävande jobb där en bröstförstoring = sänkt IQ i mångas värld. INGEN jag känner har gjort det och de man vet om sägs inte så snälla kommentarer om... Jag har nog också fällt en del kommentarer tidigare p g a okunskap och p g a avundssjuka/ att känna sig hotad.

Nu skäms jag nästan att jag skäms

Jag skäms bara över mina bröst som de är nu, inte alls över operationen.

2-barnsmamma wrote:

Jag skäms faktiskt, har ju inte gjort det än, men ni fattar. Jag har ett ganska intellektuellt krävande jobb där en bröstförstoring = sänkt IQ i mångas värld. INGEN jag känner har gjort det och de man vet om sägs inte så snälla kommentarer om... Jag har nog också fällt en del kommentarer tidigare p g a okunskap och p g a avundssjuka/ att känna sig hotad.

 

Nu skäms jag nästan att jag skäms

naw <3 Men du..du gör detta för din egen skull :) IQ sitter inte i hur mkt silikon man har i kroppen ;) o som du sa beror mkt på okunskap

Skäms och skäms. Jag ville ju göra detta och det är min ensak men jag springer inte och berättar till höger eller vänster för jag orkar inte höra folks fördomar. Jag vill inte precis som Kissemissen skrev, bli placerad i ett tack. För många har nog bröstförstoring en negativ klang och man får gärna en bild i huvud av en storbystad platinablond blondin a la Heidi Montag, Anna Nicole Smith osv. Inget fel i det men det är inte riktigt jag. Innan jag fick barn hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle göra en op trots att jag alltid haft rätt små bröst. Men efter första barnet så blev de rätt trötta och trista och efter andra ännu värre. Jag känner inte så många som gjort OP (vad jag vet) så det är lätt att tycka att det bara är en "viss typ" av tjejer som gör det. Min mamma blev rätt förvånad när jag berättade om en gemensam bekant som jag vet la in efter barnen. Mamma hade ingen aning. Jag tror att det är mkt vanligare än man tror.

Men ja, lite skäms jag kanske på sätt och vis. Eller rättare sagt, jag vill inte att alla ska veta och jag orkar inte höras deras åsikter.

Guldfisken: Jag vet, men det sitter hårt. Har inte ens berättat för några av mina närmate vänner (bara en vän, min man, min syster och min mamma) och tänkte inte göra det sen heller även fast vi verkligen är nära vänner. Har stoppat bh:n sedan amningen så syns nog inte så stor skillnad för dom. Kommer bli lite klurigt när dom ser att jag är hemma men att jag inte kan följa med och löpträna på flera månader... Men det löser sig på något sätt. Önskar jag var lite mer som en del av er andra på forumet ibland.  Men samtidigt så tycker jag att det är att jämföra med en penisförlängning och det skulle man väl inte basunera ut?!

min mamma vill inte höra om operationen fastän on har gjort egna för några år sedan!
hon bara skakar på huvudet och drar :P

vet iaf hur man INTE ska reagera!

hha så tokigt det kan bli maj-a

2-barnsmamma wrote:

Jag skäms faktiskt, har ju inte gjort det än, men ni fattar. Jag har ett ganska intellektuellt krävande jobb där en bröstförstoring = sänkt IQ i mångas värld. INGEN jag känner har gjort det och de man vet om sägs inte så snälla kommentarer om... Jag har nog också fällt en del kommentarer tidigare p g a okunskap och p g a avundssjuka/ att känna sig hotad.

 

Nu skäms jag nästan att jag skäms

Gud vad jag känner igen mig! Jag är också rädd att bli placerad i ett fack som korkad om folk får veta. Jag har bara berättat för några vänner, min mamma och min bror. Vissa vänner tog det jättebra medan andra var mer negativa till det. Jag känner att jag får en klump i magen om nån börjar prata om silikonbröst på jobbet eller i skolan för jag är så rädd att det ska komma fram att jag gjort det.

Jag har också snackat skit om folk med silikonbröst innan när jag inte visste bättre. Men nu över jag mig på att vara stolt över mina nya bröst. Jag har lärt känna en tjej som också gjort det som har jättehärlig inställning till det. Hon skäms inte ett dugg utan har en väldigt lättsam inställning till det hela. Så vill jag också känna! =) Men jag känner att jag är på väg dit. Det krävs bara lite viljestyrka och en ändrad inställning, ibland tar jag mig själv på för stort allvar. Det känns skönt att det går på det hållet i alla fall :) Hoppas du också lära dig vara stolt över dina bröst (som du snart har) 2-barnsmamma =)