#1
2010, August 19 - 18:17
ojoj.. vad håller jag på med?!?!
Nu har det slagit mig! Shit, jag ska göra en bröstförstoring. Nu kommer allt, när jag sitter med inbetalningen i min hand. Efter detta så är det definitivt.
Börjar tänka på allt som kan gå snett, på hur mycket pengar jag lägger ner på detta, att jag även tagit ett lån för det! Såg några av mina 70a bhar ligga i tvättkorgen. Dom är så söta och fina, kommer aldrig kunna använda dom igen. Känns lite elakt mot mamma som ändå gett mig denna kropp, att jag nu tänker ändra den... Vad är detta för känslor som kommer upp igentligen...
Någon mer som känner igen sig..?
—
Opererad på Citadellkliniken den 26 Augusti
320cc mp profil perthese
Före: Liten A-kupa
Efter: 70c/d
156 cm , Vikt 50 kg
Annons
Annons
Annons
Ja jag känner lite som du bitvis... speciellt det där med lilla mamsen :) Hon är ju inte överförtjust över denna förstoring om vet inte ens om att jag faktiskt bokat op! Så det är väl lite känsligt där!
Hur känner din mamma inför din operation då? Är hon helt emot det eller stöttar hon dig?
Ålder/Längd/Vikt: 23år / 172 cm / 62-65kg
Före: 75A/B
Konsultation/Operation: Proforma Clinic 12/8 -10 / Dr Carl-Johan Gustafson 25/8 -10
Implantat:
o vad skönt att höra att man inte är helt ensam! Tror attt dom är mest orolig för komplikationer och är oroade över det.
Hon känner oro och är rädd att jag ska ha jätte ont, och självklart för komplikationer, men hon vet att jag velat förstora dom ända sen jag var 15-år så hon stöttar mig. Hon hade tänkt att ta ledigt för att följa med mig ner till Landskrona.. åker från sthlm.. men sa att det va ok och att jag kommer sova mycket o att det är lungt, kommer dock bo hos henne första veckan o bli ompysslad =)
Hur reagerade din mamma? Tror du hon kommer följa med dig dit?
kramar!
Opererad på Citadellkliniken den 26 Augusti
320cc mp profil perthese
Före: Liten A-kupa
Efter: 70c/d
156 cm , Vikt 50 kg
Känner igen mig också. Jag skulle haft op först i oktober egentligen men sen ringde dom häromdagen och frågade om jag kunde komma redan den 8 september. Det var ju bara 3 veckor kvar igår! Det blev så mkt verkligare nu när det helt plötsligt blev så kort tid kvar. Känns skönt att det inte ens är 3 veckor kvar men det känns så konstigt. Har inte betalat än och ska få all info om op+betalning nästa vecka och så ska vi bestämma storlek nästa vecka också. Känns helskumt. Jag hade ju så gott om tid att berätta för min bror och hans tjej vad jag ska göra men nu är det inte alls lika lång tid kvar. Får väl dra med dom ut på en promenad nästa vecka jag träffar dom så vi kan komma undan min far (som jag för övrigt inte ska berätta för pga flera olika anledningar).
Min mamma blev ju inte direkt förtjust i mina planer som nu snart är verkliga men eftersom det är henne jag nu ska få låna en del pengar av så var hon ju tbungen att få reda på vad det var till för.
25 år
2 barn
Konsultation Reformedica
OP Reformedica september -10 (det blir 350 cc morderate + profile)
167 cm lång och 65 kg tung
Vilken gullig mamma du har. Min mamma bor 50 mil bort och hon är en rätt bestämd dam. Hon har en massa åsikter "från förr" som hon verkligen INTE ändrar. När hon var och hälsade på hos oss så var hon och jag ute och åt och då tog jag upp ämnet. Konversationen om bröstoperation lät ganska ordagrant såhär:
(Jag)-Mamma, jag är rätt missnöjd med hur mina bröst ser ut. Har aldrig varit nöjd egentligen och nu efter tre barn så är jag om möjligt än mer missnöjd
(mamma)-Jaha
(Jag)-Så därför har jag bestämt mig för att jag vill göra en bröstförstoring och kanske lyft
(mamma)-Det skall du då rakt inte
(Jag)-Jo, jag har bokat tid
(mamma)-Nej, det skall du inte. Min dotter skall inte bli något porrobjekt
(Jag)-Men det är..
(blir avbruten)
(mamma)-Nej, har jag sagt. Vet du vem jag träffade förra veckan?? Vet du det?
Ja, så gick det med det. Jag har opat brösten och är so far jättenöjd. Mamma vet inget och tror inte att hon kommer att se något heller. Hon är liksom inte så observant på andra.... :-)
Hahah, vilken härlig story.... Liknar min mamma detta, skulle jag kunna tro. Ännu har jag inte tagit upp ämnet, kanske blir aktuellt när jag bockat av konsultationen el så.
Härligt att du blev så nöjd.... Grattis
Nu: 350 hp släta mentor framförplacering av Per Windh
65 E-F verkar det bli
Jag kände också som du precis innan op! men nu ångrar jag mig inte det minsta! kläder sitter ju finare och kroppen ser mer propotionerlig ut nu :) va absolut värt det!
OP 16/6- 10 hos Michael Olenius, Proforma Clinic.
350cc u/ muskel, runda gelehallon
före: 75A, 164 cm, 55 kg
Linalisa:
Men vad skönt ändå att din mamma är så stöttande! För mig iaf så är det de viktigaste. Att min familj inte misstycker. Pengar är bara pengar. Sen är jag absolut inte tät på nått vis och jag har sparat väldigt länge för att få ihop till detta. Men jag känner att hade jag inte haft det här målet och velat detta så mycket så hade jag aldrig sparat så mycket pengar heller utan bränt dem på andra konstiga saker. Annars är det väl bara komplikationerna då som man kan oroa sig lite för. Men förhoppningsvis så blir det ett rätt så lyckat resultat och blir det inte det så får man väl korra då. Jag ser nog rätt optimistiskt på det hela! Man kan ju inte styra så mycket utöver situationen så jag försöker att inte oroa mig.
Ewamarie:
Oj oj oj.. har vi samma mamma eller? ;) Min lät exakt likadant och kom med några fina argument till varför jag inte skulle göra det:
- "Man ska inte skära i sin kropp i onödan"
- "Tänk att andra människor kommer se på dig som en slampa"
- "Man ska inte uppta läkarnas tid med nått så onödigt som en bröstoperation när dem kan göra så mycket mer nytta på annat håll där dem verkligen behövs"
Några mer argument hade hon också men dem minns jag inte. Men i hela samtalet på ca 10 min tror jag hon sa "Jag tycker VERKLIGEN INTE att du ska göra det" kanske 10ggr.
Så summa summarum: Min mamma vill verkligen INTE att jag ska opa mig ;P
Ålder/Längd/Vikt: 23år / 172 cm / 62-65kg
Före: 75A/B
Konsultation/Operation: Proforma Clinic 12/8 -10 / Dr Carl-Johan Gustafson 25/8 -10
Implantat:
ewamarie: Ja hon är en klippa! Jobbigt om mamsen hade motarbetat mig. Tror din mamma är orolig bara, som de flesta mammor kan vara, det är ju kärlek igentligen! Hoppas hon smälter det och att hon stödjer dig sen =) Vilket som så hoppas jag att det går bra för dig.
5cmc: Jag hoppas att jag kommer känna så snart... Lite ledsamt o jobbigt..
Opererad på Citadellkliniken den 26 Augusti
320cc mp profil perthese
Före: Liten A-kupa
Efter: 70c/d
156 cm , Vikt 50 kg
Som linalisa skrev tror jag med att era mammor är lite oroliga, de vill nog bara ert bästa. Min mamma är helt tvärtom, hon är helt lyrisk över att jag ska förstora brösten och pratar mer om det än vad jag gör. Våra samtal ser mer ut såhär:
Jag- Vad svårt det är att bestämma vilken storlek man ska ha
Mamma- Ta inte försmå!
Jag- Men jag vill inte ha några baloobas
Mamma- Det är bättre med förstora än försmå
(tror mamma har drömt om att själv göra en förstoring, fast det erkänner hon inte)
linalisa: Dagen innan Op var jag en skata här hemma jag betedde mig riktigt illa gick och fräste och hade mig. Jag hade typ inte sovit ordentligt på fleeera nätter och jag var så orolig. Vad är det jag utsätter min kropp för. Tänk om det går tvärfel och jag blir förstörd för livet. Mina fina söta små 70A BHar kommer jag aldrig mer att kunna ha... Tänk om ajg uppfattas som tjock (?) osv.
Nu är mina bröst tio dagar och dom är jättefina. Visst är dom svullna och visst kommer det bli ärr efter lyftet. Jag har ju långt kvar tills jag ser det rätta resultatet men än så länge är jag helnöjd. Jag ångrar mig inte för allt i världen :-)
Du kommer bli nöjd och du kommer bli jättefin!!!!
aallvvaa: Så det var det mamma ville få fram. Att hon verkligen INTE VILLE att jag skulle opa mig..... Aha, ja det är ju försent nu :-D :-D :-D