det känns så overkligt...
Nu är det mindre än två veckor kvar till min operation, och jag tror fortfarande inte att jag fattat att detta verkligen sker.
Jag har läst, läst och läst, men det känns inte som jag kan nånting.
Jag velar fortfarande om storleken och det känns som om jag har 1000 frågor som jag inte får svar på.
Jag har alltid haft en tendens att intala mig själv att saker jag vill ska hända inte kommer att ske, enbart för att inte bli besviken om saken inte skulle bli av, funderar på om jag intalat mig själv samma sak när det gäller bröstförstoringen.
Det kanske blir mer verkligt när man betalat och så, villket jag inte gjort än. Men det känns fortfarande konstigt, som om det bara är "planerat" att jag ska göra operationen men att det inte är spikat än, villket det är.
jag har som sagt många frågetecken, men vet inte vart jag ska vända mig, svaren jag fick av kliniken var sådär, här har jag ju fått massor hjälp, men man vill ju inte vara tjatig haha :)
Någon mer som känt såhär?
Jag ska inte opa mig förns den 30/9 men är SÄÄÄKER på att jag kommer känna precis som du. Just tanken om att det känns som en dröm alltihop och att kirurgen går typ o skadar sig eller något dagen innan operationen. Hehe :)
29 år, 162 cm, 55 kg
2019/04/24 - Operation uttag av implantat, Proforma Clinic
2019/04/12 - Konsultation uttag av implantat, Proforma Clinic
2010/09/17 - Operation Läkarhuset Norr, 400 cc framför muskeln
Tycker de är för stora, för jobbiga och ångrar att jag satte in implantat.
Ja precis.
det känns så sjukt och jag kan inte unmdvika att få ångest o känna mig nere :S
Pojkvännen är stöttande o säger att allt kommer kännas mkt bättre efter operationen... men endå liksom. Känns som om allt kommer gå åt pipsvängen.
Men man får la vara glad ändå, trodde aldrig jag skulle våga ta detta steg från första början.
kram
Jag tror det kommer kännas mer definitivt när du har betalat operationen. Så vart det för mig iaf. Då fanns det liksom ingen återvändo typ :)
Vad är det du undrar över? Kanske kan jag hjälpa dig litegrann iaf, även fast jag själv inte är opererad än :)
Jo men jag tänkte att jag skulle betala med postväxel, för jag vet inte till 100% vad opn går på, för väljer jag en större storlek än vad det var sagt går det på 1000:- mer. Ska ringa i morgon och höra med dom vad som är bäst igentligen.
Det finns 1000 frågor i mitt huvud, men när jag väl letar efter svaran försvinner det ur min skalle på nått konstigt vänster.
Det jag är mest bekymrad över är sportbhn. För på kliniken får man bra en tom bomullstopp och när jag mailade och frågade dom om sportbh sa de att jag skulle vänta till första återbesöket så skulle dom hjälpa mig med det... men det känns ju ganska osäkert att gå utan sportbh i två veckor liksom,.....
jag har haft världens ångest idag, dels operationen och sen pengarna... jag har sparat ihop det mesta själv men en oväntad utgift gjorde det hela lite mer klurigt, jag har preciiis så det räcker till räkningar + operationen. men sen har jag inget o leva på haha Iof, min pojkvän har lovat att jag kan låna en liten slant, men endå, det känns så knasigt.
kram