Det är väldigt vanligt med postoperativ depression där allt känns bara fel. Självklart är man då extra mottaglig för negativ kritik även om den är helt obefogad. När jag tittar på dina bilder ser dina bröst ut att vara i ungefär samma storlek som innan op bara högre upp och med snyggare form :). Storleken passar din kropp mycket bra och du hade t o m kunnat ha större utan att det hade sett oproportionerligt ut. Sen ska man inte glömma att du är nyopererad och att du även har gjort en bukplastik. Kroppen blir mycket svullen av narkosen och alla mediciner bara vid en vanlig förstorning och det är bara logiskt att du är ännu mer svullen av det kombinerade ingreppet. Var snäll mot dig själv nu och gör allt du kan för att du ska kunna läka så bra som möjligt. Dvs ät bra och nyttig mat, rör på dig lagom mkt, drick mkt vatten och ta gärna tillskott som hjälper din kropp som zink, magnesium, c- och b-vitaminer och mjölksyrebakterier. Om du blir stressad och orolig av att granska resultatet - låt bli! Ge dig en time out från spegeln och kanske även forumet och vänta några veckor. Allting kommer att förändras så mkt ändå. Visa inte upp dig för dina kompisar om du är osäker ang resultatet och speciellt inte för de som du vet kommer att reagera negativt. Just nu kan du inte hantera negativ kritik så du bör inte utsätta dig för den heller. Om några veckor när du kommer att ha vant dig vid din nya kropp och förhoppningsvis kommer att tycka om den kommer du kunna hantera onödiga kommentarer på ett helt annat sätt. Det enda som spelar roll är vad DU tycker och det ska ingen tala om för dig. Om dina vänner tycker om dig för den du är kommer de att acceptera och respektera ditt val men du måste kunna stå för det först. Det kommer, ge det bara lite tid. Lycka till med läkningen och ta hand om dig nu!

Tur att du inte har lika stora som mig då.

Hösten2012 - vi har verkligen varit i samma situation. I början så försöker man få en uppfattning om sina bröst - vi alla andras uppfattning = FEL

 

Det är jättevsårt att distansera sig från alla andra, men för mig va det enda som hjälpte att faktiskt betsämma mig för att jag ska först SJÄLV skaffa mig en uppfattning om vad jag tycker, sen får alla andra tycka. Annars så hade jag inte orkat.

 

Jag har en pojkvän så absolut inte tyckte att det var någon bra ide och vi hade nog en smärre kris innan min operation. Och i början grät jag mycket, just pga av att de blev för stort (skulle haft 325 men det blev 350 efter att kirurgen tycket det skulle bli bättre på op-dagen) och inte som jag tänkt mig. Och sen så såg jag ju vad min kille tyckte utan att han sa nåt, för det va ju just det. Han sa ju inget.... Men mitt enda tips är att härda ut. Jag ångrar inte min operation idag, även om de är galet stora utan kläder men det ser bar ut med kläder. Tror det är typ ingen som har fattat att jag gjort det då jag bara delat det med min pojkvän. Mina vänner känner jag inte rikigt att berätta för, det får komma när det kommer, kommer antagligen bli ett jävla liv. Har framför allt en tjejkompis som alltid jämför sig med mig och hon har själv lite komplex för sina "små" bröst, och förr var det jag som hade de minsta...Så vi får se hur det går.

 

Håll ut, kämpa och stå på dig. Tycker det är väldigt oschysst och dåligt av din vän att säga att det är dåligt att göra bröst så det syns att man gjort dem. Hon har inga egna "plastbröst" va? Det absolut svåraste och ofta mest åtråvädra är ju just fakebrsöt som ser helt natruliga ut, inte så lätt att få till även om man öppnar plånboken. Försök umgås med dem som inre dömmer dig en stund, utan ser dig för den du är och inte dina nya bröst!

 

Kram

Usch vilken historia du har bakom dig tjejen! ;( Dags att bygga upp en bra självkänsla nu, efter sveket av din sambo. Kan inte ens föreställa mig hur jag hade tagit en sån grej..be strong!

Angående brösten är ddom jättefina och lagom storlek. Jag hade ALDRIG tänkt "oj hon har nog sillisar".

 

Men jag förstår precis hur du känner dig. Mina ÄR för stora. Jag har hela 450 cc, high profile.... Och jag känner mig bara så jävla fet. Stor ochtjock i ALLT!

Nu är brösten lite merän 3 månader och jag trodde jag skulle vänja mig.. men jag tycker fortfarande att dom är för stora.

Ville väl egentligen haft mediumprofil och kanske 350 cc... Men tänker inte gå igenom en op till. Iaf inte förens "alla barn" är födda.

I början hade jag mkt ångest. Många av mina vänner sa som din vän.. "ta inte för stora bara" "fult med stora bröst" osv..

Och så kommrt jag med värsta bomberna och dom bara står och stirrar med hakan i backen. Kändes sådär kul.

Men de flesta i min omgivning, mamma, mormor, sambo och systrar tycker dom är "lagom".

 

Jaja, skitsamma. Hoppas man vänjer sig vid sina nya tuttar :) Funderar på att träna lite, och gå ner i vikt så kanske jag känner mig mindre (fast brösten framhävs då). Men mitt problem är väl mest att kag käner mig så STOOOR....

Brösten är ju egentligen fina.

 

Jaja, kanske inte hj'lpte dig så mkt, men skönt att få skriva av sig och att få känna igen sig lite :)