Jag la upp före och efterbilder igår om ni kollar. Op den 21 okt. Pm:a om ni vill veta mer.

Att jag gjorde om armarna berodde helt enkelt på att jag inte blev nöjd. För mkt häng kvar. På första op så togs ändå 13 cm och det var allt som kunde tas då. Jag har ju också förlängt snittet genom armhålan och ner en bit på sidorna. Eftersom jag också lyfte brösten så sa min kirurg att det var max vad han ville göra under samma optillfälle. Jag kan säga att det är jag tacksam för. Hade inte klarat av låren samtidigt. Hade jag bara gjort armar utan förlängt snitt och inga bröst så hade det nog varit en annan sak. Smärtan i armarna var inte kul. Kunde bara gå med dem rakt ut och kunde inte heller sträcka ut armarna utan fick ha dem böjda (vid armvecket) hela tiden. Kunde inte dra på mig byxorna för armarna gick inte att få bakom kroppen. Men det var första operationen som sagt. När jag nu gjorde min andra så togs det ca 5 cm, inget i armhålan men på sidan. Inte alls lika jobbigt som första gången men såhär två veckor senare så kan jag fortfarande inte ha armarna helt utmed sidan av kroppen pga svullnaden och det svider och stramar som tusan. Så kommer det att hålla på ett bra tag till och även vid träning om några månader. Ärret jag fick efter första op var inte snygga och ömmade en hel del. Hoppas på bättre läkning den här gången.
Låren är väldigt jobbiga också, satt inget under den första veckan för att skona ärren lite...och att det gjorde för ont.
Om jag ska smärtskala operationerna:
1(ondast) ; buken
2; armarna
3; låren
4; brösten(var som inget i jämförelse...)
Vet inte om du fick svar på dina funderingar egentligen men allt är ju så himla individuellt beroende på vilket utgångsläge man har. Hur mycket som ska skäras bort och var snitten ska läggas.
Förstår hur du menar med den psykiska läkningen. Jag var ett vrak inför den här operationen och kände efteråt att jag aldrig mer i hela mitt liv lägger mig på opbordet igen. Nu känner jag såhär: att kanske då om jag behöver korra låren......man är galen eller nåt.