Jag skulle ALDRIG förlita mig på kirurgen. Varför? Den första kirurgen Tuve på Citadell jag var hos rekommenderade mig 375cc ultrahög projektion i soft touch, med 11 cm bredd och nästan 6 cm put. Med facit i hand då mina anatomiska som var 12 cm breda och 4.4 cm projektion och såg ut som jättestrutar på mina redan strutiga bröst hade Tuves rekommenderade implantat sett groteska ut på mig. Mina anatomiska var soft touch och stenhårda. Jag hade med 100% säkerhet hatat mina bröst. Nästa konsultation var med Örjan gribbe. Han ville sätta in max 250cc 11.3 cm smala med 3.4 cm put, han sa att det inte gick att forma om mina strutiga bröst, de skulle bli likadana som innan fast större. Där ser man hans ambitionsnivå. 11.3 cm hade också blivit för smala implantat. Patrik rekommenderade mig sedan anatomiska i 12cm bredd, 4.4 cm put och jag gick på hans rekommendation, visserligen blev brösten betydligt rundare och jag fick underpol som jag knappt hade tidigare tack vare den anatomiska formen, men de fasta implantaten ville inte någonstans samarbeta med min egna mjuka vävnad, jag fick också db pga att implantaten var för smala och de såg ut som torn. De sista implantaten som jag VALDE SJÄLV, med 12.8 cm bredd och lite mindre put än tidigare ser naturliga och fina ut. Om man litar blint på kirurgen och går med på att han som på löpande band, på 30 minuters konsultation hafsar ihop något passande implantat som kan bli bra så visst. Faktum är att inte ens kirurgerna vet vad som blir bäst alla gånger. Och som Tin säger har alla kirurger sina egna metoder, som inte passar alla trots att de envisas att använda samma "mall" på varenda patient. 

Därför skjuter man enligt mig sig själv i foten om man inte ens reflekterar över om de implantat som har valts ut åt en inför många år framöver åtminstone låter rätt.

Självklart måste man läsa på lite innan men samtidigt tycker jag nog att man iallafall ska lyssna på vad kirurgen tycker. och komma fram till ev. kompromiss.

De gör inga halvdana arbeten om de är seriösa. Hela deras karriär (och en utbildning på ca 10-13 år) hänger på hur bra de utför sitt jobb. Gör de usla arbeten får de inga klienter.

Sen kanske kirurgen har en smak vad han tycker är fina bröst, och du en annan. Då får man förhandla fram något bra.

Men tycker absolut man ska lyssna på någon som har så pass bra ubildning om kroppens anatomi och förutsättningar.

och viktigt att personkemin är bra mellan patient och läkare. Och känner man att det är något fel, går man vidare till nästa. Men säkert kommer samtliga kirurger ge olika förslag på storlek då de alla har en bild på vad som är snygga bröst, men då får man stå på sig.

Många som ska göra op är inte pålästa om olika implantat och sina förutsättningar och att då gå helt gå emot läkaren kan ge väldigt dåligt resultat. Fast oftast gör inte en bra läkare en op om han inser att de kommer ge ett uselt resultat. Deras bröst och resultat är ju som en konstnärs signatur på en tavla. De vill ju kunna stå för sina arbeten.

En ge och ta situation.

Jag menar inte att man ska gå emot läkaren utan att vara påläst. Självklart ska man läsa på om vad man ger sig in i inför en operation så att man kan hålla en dialog med läkaren. 

Jag har inte fått intrycket av att de är konstnärer som vill göra bästa möjliga tavla av varje patient. Det låter ju bra men när man har haft tusentals patienter bakom sig tror jag inte att man lägger ner så mycket tankeverksamhet mer än att göra sitt jobb. Som Tuve själv uttryckte sig "mitt jobb är att stoppa in implantatet på dig, sen blir det som det blir". 

Ja var ju ett professionellt uttalande av Tuve. När man börjar lessna på sitt jobb och det inte är roligt och intressant längre riskerar man att vara en fara för patienterna och borde kanske göra något annat....

Jag tror att det var pga att jag var där dagen innan sommarsemestern 

Candycane wrote:

Jag har inte fått intrycket av att de är konstnärer som vill göra bästa möjliga tavla av varje patient. Det låter ju bra men när man har haft tusentals patienter bakom sig tror jag inte att man lägger ner så mycket tankeverksamhet mer än att göra sitt jobb. Som Tuve själv uttryckte sig "mitt jobb är att stoppa in implantatet på dig, sen blir det som det blir". 

Vill påpeka att det intrycket har inte jag fått då jag träffat Paolo Montemurro som har hjälpt mig med mina bröst. Tvärtom! Jag kände att han snabbt förstod mina önskemål, och att han sedan med sin expertis har gjort allt han kunnat för att ge mig det resultat som bäst sammanstämmer med önskemålet utifrån mina förutsättningar. Och jag tror att långt ifrån alla människor bara tänker på att göra sitt jobb efter att ha utfört samma syssla tusentals gånger. För den som trivs med det arbete man har tror jag det t.o.m. kan finnas ännu mer engagemang ju mer erfarenhet och kunskap man samlar på sig.

Jag vet ingenting om den kirurg du nämner, men måste säga att det var oerhört oempatiskt och oproffsigt sagt av honom. För att inte säga nonchalant!