Ja du det är banne mig inte lätt.. Känner precis som du i många frågor.

Har du varit på någon konsultation?

Jag har varit på 2 st nu och känner mig väl lite klokare. Det är så skönt med detta forum att man kan få fråga och få så bra svar.

Jag fick tom beröm att jag var så påläst av sköterskan jag träffade idag. Hon sa att det inte var så vanligt att man kunde så mycket om det. Hon frågade tom om jag jobbade med det. *fnissa*

Jag har också bestäm mig för framförplacering, Mentors geléhallon, runda, sedan lutar det åt texturerade och coh 2. Storlek 390 eller 430 som det kändes efter att ha provat idag.:-D

Vad gäller kompikationer så finns ju alltid risken. Det är svårt att säga något om det.

Hoppas att du får klarhet i vad du vill.

Lycka till!
 

Hej!! Är nog inte rätt person egentligen att svara , jag menar ...jag har inte ens genomgått min op ännu. Men jag vill ändå skriva ngr tröstande ord, du lät så förtvivlad.

Först o främst frågar du dig själv just hur mkt du vill detta...bara du vet svaret och hur mkt det är värt för dig.

Sen om du vill fortsätta så kan du alltid boka in ett par konsulationer, läs på om ämnet och skriv ner dina frågor så du inte glömmer ..... samt framförallt UTNYTTJA din tid på konsulten, känn efter ordentligt vid utprovningen av implantaten, ställ de frågor du har utan att känna dig jobbig. När du hittat rätt och känner dig lyssnad på och trygg hos en kirurg, ja då har du gjort det du kan....för ngr totala garantier mot komplikationer finns tyvärr inte.

Så här har jag själv gjort min egen förberedelseresa och sen ....ja sen får jag hoppas på att allt går bra och lita på att OM oturen är framme så kan jag/ måste jag vara stark nog att tackla de problem som uppstår.

Hasta inte in i ngt, känn efter och tids nog kommer du att veta vad som är rätt för dig. Lycka till!!

Kramar....!!

Sjukt svårt. Jag ska inte direkt påstå att jag velar för jag vill verkligen ha större bröst. Det vill jag. Sen läser man. Så läser man lite till och så undrar men om det verkligen är värt det. Sen känner jag lite på det som inte finns, tittar i spegeln och tänker att ja, det är värt det. 

Det är ett så himla stort beslut ändå och det är ganska sällan man fattar såna. I alla fall jag. Jag tror att man ska vara medveten om riskerna och för- och nackdelar med olika placeringar och sen hoppas på det bästa. Man får ju faktiskt tänka att allt ska gå bra. 

gurkan54 wrote:

Sjukt svårt. Jag ska inte direkt påstå att jag velar för jag vill verkligen ha större bröst. Det vill jag. Sen läser man. Så läser man lite till och så undrar men om det verkligen är värt det. Sen känner jag lite på det som inte finns, tittar i spegeln och tänker att ja, det är värt det. 

Det är ett så himla stort beslut ändå och det är ganska sällan man fattar såna. I alla fall jag. Jag tror att man ska vara medveten om riskerna och för- och nackdelar med olika placeringar och sen hoppas på det bästa. Man får ju faktiskt tänka att allt ska gå bra. 

Precis såhär känner jag också... För jag vill ha större bröst. Men jag har ändå fina, men små bröst. Vill kunan ha ngn snygg bh och jag vill att brösten ska synas när man har en jacka på sig... Suck. Svårt svårt.

Ja jag kan väl inte direkt påstå att jag någonsin tyckt illa om mina bröst egentligen. När jag var yngre var dom mycket större. Sen gick jag ner lite i vikt, inte alls särskilt mycket men brösten var ju det som försvann. Nu har jag gått upp det igen och brösten är fortfarande små. Lite känns det som att det är något som fattas. Ser jag mig själv i spegeln eller tar på det som finns så tycker jag inte att det motsvarar den bild jag har i huvudet hur jag ser ut. MEN, det är ett väldigt svårt beslut och det finns dagar jag verkligen undrar vad jag håller på med. Vill jag på riktigt gå runt med något i min kropp som inte egentligen är jag? Men i slutändan vill jag nog faktiskt det :)

Nä det är verkligen inte lätt :(

Inte ännu men ska på konsultation till Fredrik Gewalli nästa vecka och har preliminär op tid i juni. Har varit så glad för detta, gått i någots sorts lyckorus men just nu är jag som sagt kluven..svårt att känna det där lyckoruset lika mycket.

Vad roligt att hon berömde dig! :D Det är det som är så bra med detta forum att man får så mycket kunskap i ämnet och kan se vissa saker på andra sätt.

Tack för alla era svar..och skönt att veta att man inte är ensam om att ha dessa tankar och känslor.

Det gör det också lite extra svårt när man inte är sådär jätte missnöjd med sina bröst..trots att mina i mitt fall inte ens är en A-kupa. Jag är lycklig ändå och jag känner mig sexig för min sambo. Men jag tycker att det är så tråkigt att inte kunna köpa snygga bh:ar, vissa kläder, sexiga underkläder, och bikini. Att vilja gömma sig under linnen på stranden och inte kunna visa sig i bikini inför vissa vänner.

Ja det gäller att fundera på vad som är viktigt och om det är värt eventuella komplikationer osv.

Jag kan tillägga att jag är en riktig feeeegis när det gäller sånt här. Eller ja en riktig räddhare..haha

Jag känner precis som ni andra, jag vill ha bröst, vill att kläderna ska sitta bättre och känna mig kvinnligare... Men sen är det komplikationerna som oroar mig, framtida byte, onaturligt resultat osv. Men jag trivs inte med mig själv idag så kan det verkligen bli så mycket värre och om det nu skulle bli katastrof då får jag väl ta ut dem... då har jag provat iaf har undersökt andra alternativ men inget annat verkar passa mig. Men jag är också väldigt osäker och velig

Jag var nog inte heller helt missnöjd med mina innan (fyllde inte a kupa...) men man vill ju som sagt känna sig lite kvinnligare, kunna fylla ut kläderna lite bättre med för den  delen, är "smal" men breda höfter så med obefintliga bröst var det ju inte jätte enkelt med kläder heller! Tror inte att risken för komplikationer är fööör stor men att brösten inte kanske blir helt perfekta får man kanske ha i bakhuvudet...Det är ett svårt beslut att ta! Mina är inte helt perfekta (rippling, syns inte jättemycket) Men jag älskar att ha bröst, vill INTE vara utan dem Stort lycka till

Hmm, Älskasommar, jag känner igen mig helt i det du säger. När jag växte upp så HATADE jag mina bröst, de var inte runda, mina vårtgårdar var nästan större än brösten och såg inte ens ut att tillhöra brösten utan såg typ ut som påklistrade stora gelehallon.. Ser okej ut men bh och kläder men jag tycker absolut inte om att klä av mig inför någon.. Men sedan har man ju lärt sig leva med dem, men jag VILL verkligen göra en förstoring för att rätta till den ganska stora stlksskillnad mellan dem och för att få vårtgården att passa med bröstet..

Men idag mår jag inte sjukt dåligt över dem, tråkigt bara att bara kunna ha push up och så fort jag ser en smal tjej med vackra bröst vill jag bara gå och gömma mig.. Jag har fått en prel optid den 27e nu. Jag VET att jag vill, men jag VET också att jag kommer vara så hysteriskt rädd innan så det är egentligen mest det jag fasar för. Jag tror att när man väl har brösten så kommer inte små komplikationer kännas så mycket för du har sett hur resultatet blir och du har kännt hur det är att ha bröst.. =)