Sådär, nu har det gått 12 veckor sen jag opererades, fyra månader herre gud. Fortfarande hemma sjukskriven (dessutom med både halsfluss och lunginflamation senaste månaden).

Senaste som hänt var att jag veckan innan jul testade jobba, fick endast två dar och infektionen blossade upp och det var bara ge upp åka hem igen. Varit lite förkrossad över att min kropp inte orkat ta hand om infektionen med hjälp av penicillin och hela köret, har vilat och verkligen försökt ge kroppen svängrum att orka.

Så då jag för en vecka sen fick odlingsvaret att mina baciller blivit resistenta så känndes det bra men samtidigt jobbigt, men bra att det inte är min kropp som är svag, det är bakterierna som är elaka. Själva såret på magen var för en vecka sen 1*2cm, idag är det under 0.5*0.5 så jag märker att den nya starkare antibiotikan hjälpt och det känns väldigt skönt. Finns kanske hopp om denhär kroppen med:) kändes skönt kunna säga till chefen med att det verkligen finns en anledning att jag inte jobbar (eftersom jag jobbar med mat är det inte ok att gå med resistenta bakterier)

Gjort en fin ihopklippt bild som jag bifogar, såg att jag aldrig gjort det här. Den är gjord då magen var en månad så lägger till en sista bild som är några veckor gammal. tycker inte det är avsevärd skillnad så lite kul se att det ändå blev fint väldigt fort. nu då jag hostat lungorna ur mig är magen kopiöst svullen och det gör så sjukt ont att hosta så längtar verklgien tills jag blir frisk (äta två sorters antibiotika känns ju bra :P).

Som en sidenot är såret under bröstet fortfarande öppet, ca 2cm. läkt från djupet iaf, men fortfarande så tröttsamt.