Dag 1 - efter operationen

Första dagen efter operationen vaknade jag utvilad, och förvånades över att inte ha så ont. Ska det inte göra mer ont än så här? Kändes som en barnlek. Men kanske var jag fortfarande bedövad och smärtan skulle komma senare under dagen?

Hela dagen blödde jag och blödde. Fick byta kompress stup i kvarten. Det började göra mig nervös, borde inte blödningen avta? Dessutom nös jag flera gånger och började få noja för att jag genom mina nysningar skulle ha tagit sönder stygnen och att det alltså var mitt fel att jag blödde. Hade en plastpåse bredvid sängen som började se riktigt äcklig ut av allt blod jag spottade ut.

Att ha glasögon på mig gjorde ont, så jag tog på mig linser trots att man egentligen ska vänta några dagar med att ta på sig dem. På kvällen började jag svullna upp och få mer ont. Tog en ipren. Jag hade tagit av mig linserna och nu kliade ögonen mycket. Ögonen tårades och vattnet rann nerför mina kinder. Tänk om jag fått en ögoninfektion pga mitt dumma beslut att använda linser så pass tidigt?

Post-op är både enklare och svårare än vad jag trodde. Hade förväntat mig en massa smärta, som inte kom. Men istället dök det upp massa oroliga frågor i mitt huvud, vilket smärtade på ett annat sätt.

Dag 2 efter operationen

Gladdes mycket åt att få ett telefonsamtal från klinikens sjuksköterska. Hon undrade hur jag mådde och om jag hade frågor. Jag fick chansen att fråga ifall stygnen kanske gått upp och hon lugnade mig, alla mina symptom var inom det rimliga för post-op. Plötsligt hade jag inte längre något att oroa mig för rent hälsomässigt, och då började jag undra hur slutresultatet skulle bli. Insåg att jag pratat för lite med läkaren om slutresultatet. Jag hade egentligen bara ett väldigt enkelt estetiskt önskemål och konsultationen kändes som att den gick på tio eller max femton minuter. Men med tanke på att det jag önskar mig är så grundläggande tror jag inte det kan gå fel!