Mercedes
Kvinna ·
06 feb, 2016
Panik när man vaknar efter op?!
BröstförstoringVar på konsulation idag och planerar operation i april. Allt känns bra och under kontroll, men är övertygad om att jag dels kommer noja över narkosen (även om jag vet att själva sövandet kommer gå fort) men allra mest över att vakna upp och komma underfund med vad som hänt o kanske få panik... Alltså, det är ju ett något mer omfattande ingrepp än att typ sätta in en konstgjord tand. Så, ni som har förstorat, hur var det att vakna upp med era nya bröst? Och hur lång tid tog det sen innan ni vant er mentalt vid att ha ett liksom främmande material i sin egen kropp? Innan ni kände att inläggen blivit "era bröst"?
Sortera efter
Noellle
Kvinna ·
07 feb, 2016
Carmen
Kvinna ·
07 feb, 2016
starlie
Kvinna ·
07 feb, 2016
LillSofy
Kvinna ·
07 feb, 2016
Jag var så borta på uppvaket, är en hel timme jag inte minns nåt av alls. Och hade väldigt ont och mådde illa (hade otur). MEN, brösten kändes som mina direkt på uppvaket och hela tiden från då 🙂 Jag har alltid avskytt mina naturliga bröst så nu var det nästan som att äntligen få bli "sitt riktiga jag". Man har en liten obehaglig tryckkänsla över brösten, men eftersom man vet om det är det inte så farligt. Så summan av kardemumman är att det är värt det ALLA gånger (iaf för mig). Även om man får ett dåligt uppvak (vilket inte är så vanligt) så känns det bra liksom. Jag är också bra på att oroa mig, men jag lovar att det kommer att gå bra TS! 🙂
sofie
Kvinna ·
07 feb, 2016
Mitt uppvak var en madröm kändes som en lastbil hade kört över mig. Men det släppte efter någon timme. :)
Ellie1
Kvinna ·
07 feb, 2016
Jag nojade över narkosen, aldrig blivit sövd förut. Var rädd att jag inte skulle vakna osv.
Det första jag sa när jag skulle lägga mig på operationsbordet var "ni ser väl till att jag vaknar?" och dom sa att det behöver jag absolut inte oroa mig över, dom var så underbara så jag blev helt lugn direkt, och jag tror inte det var pga det jag fick i armen haha
När jag vaknade var det typ som jag sovit ett tag bara och man var lite nyvaken och förvirrad en kort stund, eller jag hade nog legat där ett tag men för mig känns det som det bara var minuter det handlade om. jag visste vart jag var på ett ungefär, trodde jag var kvar i operationssalen men jag låg i rummet utanför på uppvaket.
Jag hade väldigt ont i övre delen av ryggen, vilket jag har problem med än idag när jag ska sova (5 dagar efter operation).. Hittar verkligen ingen skön ställning att ligga/sitta i så det plågade mig på uppvaket och även nu då.. Jag äter ändå 3 olika smärtstillande till natten pga ryggen men det hjälper inte så mycket..
Jag frågade till och med om jag fått brösten på ryggen för att jag typ bara kände smärta där haha
Det känns verkligen som när man sovit för länge i en oskön säng, massage på ryggen är underbart att få!
Sen kände jag mig stel, och som att man hade en hårt åtdragen korsett över brösten typ, gick inte att ta djupa andetag men det är normal och inget att få panik över :)
Nu känns det stelt och ömt i brösten, men det känns inte främmande eller konstigt på något vis, det känns som mina egna, men jag har ändå haft rätt stora bröst tidigare innan viktnedgång så kanske är en annan sak om man varit helt platt innan givetvis.
Jag var noga med att be om något för illamående innan narkosen, för jag hatar verkligen att må illa, min rumskompis tålde inte morfinet och spydde en massa när hon vaknade upp, jag mådde hur bra som helst, förutom ryggvärken då.
Pii
Kvinna ·
07 feb, 2016
Mitt uppvak var inte en av de bästa, tyvärr. Hade syremask på mig, näsan var täppt och det var så otroligt torrt i munnen att jag verkligen hade svårigheter att andas. Därtill hade jag frossa och ont i brösten, så att ligga där och skaka när varje skak gjorde ont var ju inte en av de skönaste känslorna. Kommer ihåg att jag dåsade till ett par gånger och vaknade alltid till den där obehagliga känslan av att inte kunna andas. Till sist kom en skötare till mig för att kolla hur jag har det, sa att det är torrt i munnen, så jag fick lite vatten och syremasken togs bort. När jag väl kunde andas bra, så märkte jag att utöver frossan och bröstonten så är otroligt kissnödig. Efter en x mängd minuter gick en skötare förbi och jag frågade henne om jag skulle få gå på toa. Det var lite problematisk då jag fortfarande hade droppen i och att röra på sig var otroligt tungt. Jag klarade mig till toan och tillbaka till sängen, varefter frossan också lättade och det var skönt att somna om igen.
Mercedes
Kvinna ·
07 feb, 2016
Tack alla för era svar...! Så jäkla skönt att detta forum finns alltså, för att stilla alla frågor och funderingar och få ta del av era berättelser.
Var hos Patrik på Laser och estetik igår och har bokat in en till konsultation hos Örjan på Proforma för att få inputs från två olika håll. Får se vem jag väljer. Och sen händer det!
Harmione
Kvinna ·
07 feb, 2016
LillSofy
Kvinna ·
08 feb, 2016
Vad intressant. Vid min första op som gick bra så sa narkossköterksan "så får du drömma om nåt fint nu då", hon typ nattade mig haha. Men på andra operationen som inte gick lika bra med uppvak så kände jag mig kvävd av syremasken det sista jag minns. Så kan säkert ligga nåt i det även om det beror på ingreppets storlek, smärta osv. också🙂