Lysa: hur har du det nu? Mår du bättre? Var det från buken eller brösten som du blödde? Min läkare kommer sy fast huden på buken mot muskulaturen. Han säger att det ger mindre svullnad efteråt. Hur gjorde din?

Jag opererade mig i torsdags, full buk plus bröstlyft och fett-transplantation. Blev väldigt hårt sydd och har fortfarande så jäkla ont i övre delen av magen. Att vara uppe mer än fem minuter är omöjligt utan att det flimrar för ögonen. Ni som gått genom det hör, när släpper egentligen det värsta?

Hej tjejer. För att kunna resa sig måste man först falla platt och det var väl egentligen det jag gjorde efter min operation men nu reser jag mig. Mina blodvärden dök rejält efter operationen då jag inte sluta blöda som man skulle. Hade ett drän från buken (vilket var planerat det första dygnet) som det fortsatte att sippra ur till följd av att Hb värdet blev för lågt. Har varit fruktansvärt matt pga av detta så jag har bara orkat med det man måste för att överleva. Har knappt hunnit reflekterat eller funderat på själva operationsresultatet eller nått annat heller förövrigt. Får dock många positiva kommentarer från både nära och kära men även sjukvården(fått blodtransfusion) . Nu känner jag kraften komma åter och jag orkar att fokusera i längre perioder. Smärtan i operationsområdet buk och bröst har varit överkomligt. Har egentligen inte haft så ont, Opererades i tisdags och sedan lördag har jag bara tagit alvedon vid behov, inte ens full dos. Tycker mest att jag haft ont i huvudet, typ migrän liknande där ljus och ljud varit jobbiga att ta in. Tror dock detta mer är kopplat till blodvärdena.
Det är besvärligt att sova på nätterna.Tycker att man ligger som en ostbåge i sängen och hur man än bullar upp med kuddar så är det inte riktigt skönt. Känner dock att man överlever detta. Ungefär som sista månaden som gravid :) det var kuddar här och där och då man trodde att man låg skönt rörde sig något i magen så var det inte skönt längre. Att man sover lite risigt på nätterna gör ju att man är trött på dagarna. En morgon vakna jag riktigt tidigt och hitta ingen skön ställning i sängen trots att jag bullat upp med kuddar så jag la två kuddar på köksbordet och somna på det viset :) Min son hade mycket roligt åt det när han vakna och hitta mig där. Ser att ni resonerar kring hur man ska berätta det för sina barn och jag är glad att de är införstådda i vad som hänt. De hjälper mig verkligen (9, 11 och 16 år.) Samtidigt så lär de sig en massa. Har man opererat sig på Citadell har man en byxgördel, gördel runt midjan, bh samt bröstband på sig. Det är en kostym i sig att få på sig de första dagarna och det tar tid och man behöver delvis hjälp på sidorna. Barnen har fått vara mig behjälplig. sedan ska man lufta buken och brösten 30 in morgon och kväll. Svårt att låsa in sig för att göra det, å då man gör det, är det gudomligt skönt. De 30 min är helt klart de snabbaste på hela dagen. Underbart att bli av med gördel, bh och bröstband. Man luftar och det går att andas som vanligt. Gör man bara buken så kan det vara lättare att dölja det för andra men gör man hela "paketet" så måste det vara jätte svårt att dölja. Trots att man bara gör buken går man lite som en gumma. Tom hunden reagerar på att nått är fel :) och vill inte gå ut med mig.
Tycker fortfarande att buk snittet ligger för högt, det är något jag får resonera kring på återbesöket. Nu fokuserar jag på att omge mig med positiv energi för att tanka på kraft i läkningsprocessen.
Lycka till alla som ska opereras nu i veckan. Är säker på att det kommer att gå bra för er. Komplikationer av mitt slag händer på Citadell ca 2-3 ggr per år och jag var en av dem. Nu är sannolikskvoten för den kliniken fylld för det här året :)
Kramar på er.

Jambo: Hoppas du mår bättre snart. Har hört att dom fyra första dagarna är värst, så det borde vända för dig snart. Jobbigt med flimret, kan det bero på järnvärdet kanske?

Lysa: så tråkigt att du stötte på komplikationer. Det låter fruktansvärt allt du genomgått. Men du låter väldigt positiv och skämtsam, det tror jag kan ta en väldigt långt i sin återhämtning. Du är grym som kämpar på och stöter jag själv på komplikationer så ska jag tänka på dig och hur stark du är. Skönt att dina barn hjälper och förstår dig. Jag hoppas du kommer på benen snabbt och att din återhämtningsperiod blir snabb och bra. Tack för all info vad gäller Citadellkliniken. Ta hand om dig.

Härligt att höra din utförliga berättelse Lysa. Fick du blod menar du, på kliniken eller var du tvungen att åka in till landsting? Skönt att du är på bättringsvägen. Faktiskt kan jag tänka mig att det kan varaganska skönt att sova med huvudet på bordet. I dagsläget med tre småbarn så kan jag knappt vänta på att få bli tvingad till vila. Men då tänke jag inte på att jag också kommer att ha ont och att sovställningen blir obekväm. Vad skönt att slippa starka värktabletter redan nu. Hur mänga dagar har det nu gått, en vecka va? Härligt att du mår bättre.

Jambo, vilken klinik har du opererat dig på?

Ebbakebba, jag har berättat för mina två närmsta chefer samt min närmsta kollega. När det närmar sig och vi kommer prata bortfall av kollegor under veckan så kommer jag att berätta för de andra som är där då, eftersom de säkert kommer att undra vart jag ska ta vägen. Jag har en kollega som gjorde samma op förra året så det är inget nytt för de ;) hehe! Några av mina vänner vet. Men jag är sån där att kommer inte saker upp på tal så känner jag inte behovet av att berätta. Det lär ju hur som helst märkas vad det lider. Annat skulle det vara om jag var i behov av hjälp från mina vänner, då skulle jag berätta. Så hur är det nu gällande operationerna, vilka är på tur och när?

Lysa: Skönt att höra att du är på banan igen. Blev lite orolig för dig när jag läste om din resa. Men du verkar ta det fantastiskt bra och verkar vara en riktigt stark kvinna. Nu håller vi tummarna för dig att allt bara flyter på.

Lysa: Vilken otrolig resa du har gjort! Du är så härligt positiv, vilket smittar av sig. Med bara tre dagar kvar till min operation så borde en historia som din, göra mig hypernervös. Men tack vare din inställning till det hela, så känner jag mig förvånadsvärt lugn. Hoppas att allt bara blir till det bättre för dig nu och att du blir nöjd med resultatet! :-)

Milen: Det du säger är precis vad jag själv känner: "I dagsläget med tre småbarn så kan jag knappt vänta på att få bli tvingad till vila". Först tänkte jag att jag skulle gå tillbaka och jobba så snart som möjligt, men vid närmare eftertanke så nää, varför då!? Jag har betalt mycket för denna operation, så varför inte utnyttja hela sjukskrivningen på 3 veckor och verkligen återhämta mig ordentligt?
Jag hade inte tänkt att berätta för hela avdelningen precis, men min chef nämnde på ett avdelningsmöte att jag skulle opereras, så då blev folk nyfikna såklart och det kom ju en del frågor efteråt. Jobbar på en teknikavdelning med 90% män/killar. De visste inte så mycket om magmuskeldelning, så jag fick förklara ganska ingående :-) Kände mig inte helt bekväm, men nu känns det bra. Lika bra att de vet läget.

Gällande operationerna så tror jag att det är jag som står på tur, den 25/11. Sen är det väl ett par som opereras den 29/11?

Ebbakebba, ja du är nog näst på tur! Spännande.

För min del är det en vecka kvar. Var och köpte några långa linnen och trosgördel på Lindex. Ska handla descutan också och ta blodprover.
Jag har redan fått en tid för återbesök. Har ni andra sådant inplanerat?

Lysa, hur pass rörlig är du nu? Har du mycket ont?