MissLatika
Kvinna ·
10 jan, 2017
18 år och vill operera näsan! HJÄLP MIG
Näsoperation - NäsplastikHej! Jag är 18 år och funderar på att operera näsan antingen under sommarlovet eller jullovet i år. Jag funderar på att operera den i Libanon, Beirut. Jag har frågor som jag uppskattar om du kan ta din tid och svara på oavsett var du gjort din operation. Tacksam om du kan svara på minst 1 fråga iallafall <3 Hur mådde du psykiskt/fysiskt efter operationen och påverkade det dina studier/arbetet negativt? Hur reagerade omgivningen på din operation? Var det jobbigt med alla frågor du fick efter operation från de som inte visste om det? Ångrar du operationen? Hur gammal var du när du opererade näsan? Hur mycket kostade din operation med narkos?Finns det fler kostnader än dessa? Vart och vem gjorde du den hos; klinik, kirurg, stad och land? Är det en kirurg du rekommenderar, varför? Är narkos något du rekommenderar? Vad gör man om komplikationer skulle förekomma och du är tillbaka i Sverige? Eller om operationen går fel i Libanon/Sverige? Finns det garanti i Sverige/Libanon? Funderar på att åka till Libanon med en kusin (23 år gammal,dock ingen erfarenhet av en näsoperation, men kan språket flytande så till stor hjälp;)) Eller måste/Rekommenderar du att en förälder finns med? Kommer inte på fler frågor, men berätta gärna allt du vet och dina erfarenheter kring näsoperationer. Kram, MissLatika
Sortera efter
Jlm
Kvinna ·
11 jan, 2017
Annafrisk
Kvinna ·
11 jan, 2017
8Years
Kvinna ·
12 jan, 2017
Marina
Kvinna ·
12 jan, 2017
Viktorias
Kvinna ·
12 jan, 2017
Är själv lite skeptisk till skönhetsoperationer utomlands eftersom man inte går på återbesök och inte kan göra så mycket om det går snett. Tror inte Sverige kan hjälpa dig då.
Jag op:ade mig (total näsplastik) under halvnarkos, var alltså vaken, och är glad att jag gjorde det då jag absolut inte kände att full narkos hade behövts. Finns större risker med full narkos och kroppen tar mer stryk.
Marina
Kvinna ·
12 jan, 2017
När man lokalbedövas är man som regel även "sederad", dvs fullproppad med lugnande. Man är liksom inte glasklar och skärpt, utan rejält lullig, ungefär som när man blivit väckt i sin djupaste sömn av något ljud och precis är mellan sömn och vaka. Jag har inte hört så mycket om "halvnarkos" faktiskt, men gissar att det är detta tillstånd man menar även med det, men väljer en beskrivning som låter mindre skrämmande än "lokalbedövning"..?
Det fina med det är att man inte har samma svårighet att vakna efteråt. När jag varit sövd på riktigt kan jag ha så himla svårt att piggna till, jag är dötrött i flera timmar, så jag nästan inte förmår lyfta ögonlocken. Vissa kliniker erbjuder lokalbedövning som ett alternativ, medan andra av princip vill att alla sover.
Viktorias
Kvinna ·
13 jan, 2017
Nu har jag inte opat näsan, men rent generellt:
När man lokalbedövas är man som regel även "sederad", dvs fullproppad med lugnande. Man är liksom inte glasklar och skärpt, utan rejält lullig, ungefär som när man blivit väckt i sin djupaste sömn av något ljud och precis är mellan sömn och vaka. Jag har inte hört så mycket om "halvnarkos" faktiskt, men gissar att det är detta tillstånd man menar även med det, men väljer en beskrivning som låter mindre skrämmande än "lokalbedövning"..?
Det fina med det är att man inte har samma svårighet att vakna efteråt. När jag varit sövd på riktigt kan jag ha så himla svårt att piggna till, jag är dötrött i flera timmar, så jag nästan inte förmår lyfta ögonlocken. Vissa kliniker erbjuder lokalbedövning som ett alternativ, medan andra av princip vill att alla sover.
Alma27
Kvinna ·
13 jan, 2017
Jlm
Kvinna ·
13 jan, 2017
8Years
Kvinna ·
13 jan, 2017
MissLatika
Kvinna ·
13 jan, 2017
Hej,
Opererade för ca 6-7 mån sedan, för mig var det väldigt fysiskt påfrestande den första tiden. panik känsla när jag var gipsad, sedan övergick det till den psykiska processen. Det är extremt jobbigt eftersom du blir väldigt osäker. Ena dagen gillar man det man ser och nästa dag hatar du det. Och inte nog med det så känner man sig så jäkla ful i typ 4 månader, blek, finnar och mörka ringar under ögonen. Det släppte dock för mig efter att jag började sola lite för att inte se så dödssjuk ut :,D.
Omgivningen är det som jag känner har varit extremt jobbigt, ingen frågar men alla ser typ. Mina absolut närmsta som består av 3 personer har sagt att min näsa blev verkligen bra. Därefter har jag mina kära "kompisar", inte ett knyst om varken att snoken är fin eller ful. Mina kompisar är väldigt utseendefixerade, ser de en liten ojämnhet så är de väldigt duktiga på att påpeka detta utan att jag ens frågat. Har även hört att "jag tycker att den såg bättre ut innan" av en vännina vars hon hörde det av en annan. Sanningen är att jag vet själv om att jag ser bättre ut med min nya näsa, därefter om jag är nöjd med jobbet är en annan sak.
Med tanke på att du skall fixa den i Livanon så antar jag att du är icke svensk. Och då vet du precis vad jag talar om med att omgivningen är extremt duktiga med att poängtera oväsentliga brister. Ett råd från mig, lyssna inte på någon annan än de som står dig nära och faktiskt är ärliga mot dig. Dvs de som önskar dig glädje! För min omgivning sänkte mitt självförtroende men nu känner jag bara att de kan dra åt ******* :)
Ta hand om dig och förbered dig för den psykiska processen, det gör inte ont men det är en låång psykisk process som kommer att ta på dig.
:) lycka till
Marina
Kvinna ·
15 jan, 2017
Man läser ibland om folk som skriver att bedövningen inte tog och att de kände allt och det gjorde ONT. Jag är ganska säker på att det oftast handlar om den hjär typen av toppar som brutit igenom och att patienten framför allt blir oerhört rädd eftersom man förväntat sig att få vara helt smärtfri. Jag har själv varit med om att det gjort mer ont än som var bekvämt när de försökt få ut mer fett från svårskördade ställen till min transplantation, men jag hade förtroende för personalen och ganska mycket is i magen, och fick en extra dos sedering, så jag kunde ta det utan att det blev något trauma av det. Men det jag kände var förmodligen några procent av den smärta det skulle ha inneburit om bedövningen inte tagit. Vid mindre ingrepp i lokalbedövning har jag verkligen varit helt smärtfri och inte ens velat ha eller behövt något lugnande, utan kunde köra därifrån själv. (Det var bl a en vårtgårdskorrigering/pyttelyft.).
Men jag förstår också om personalen hade tyckt det varit både otrevligt och riskabelt om jag blivit väldigt rädd, skrikit och försökt röra mig och att det är det som gör att vissa kliniker har policyn att alla ska sövas, så "blir det inga diskussioner" i enstaka fall.
Jlm
Kvinna ·
16 jan, 2017
Jlm
Kvinna ·
16 jan, 2017
Prinsessan
Kvinna ·
16 jan, 2017
Hej misslatika!
Jag opererade min näsa i vuxenålder, 25 år. Du är ganska ung och visst finns det fördelar med att operera sig när man är så ung som dig. Jag vet inte om du nu går på gymnasiet och har sommarlov i 2 månader. Men jag tycker att du definitivt skall operera dig när du är långledig från skolan. Den jobbiga parten är att komma tillbaka till skola/arbete. Jag har en barndomsvän som opererade näsan när hon var 17 år. Det slutande med att hon blev deprimerad och att det var extremt jobbigt för henne att vara i skolan så betygen sjönk. Det är en extremt jobbig process och man bör då ha ett ganska starkt psyke. Men jag tycker att du skall tänka 10 gånger om innan du fixar näsan. Är det en liten operation och endast ta bort brosk från tippen så kommer der inte att synas för att du lär vara svullen ett bra tag.
Men om du skall köra en totalop. Då ska du tänka igenom det verkligen. Dvs. Du skall vara 100% säker och bestämd att du vill genomföra en operation. För efteråt så är det inte en dans på rosor, Hollywood utseendet direkt efter osv. Nu är jag ärlig om att man ser förhävlig ut i ett par månader samt att det tar flera månader att bygga upp självförtroendet igen. Så var det för mig iaf, nu talar jag enbart efter mina erfarenheter. Jag är en väldigt stark person som kan tackla det mesta, jag är inte fåfäng och därför bryr jag mig inte om vad andra tycker och tänker. Men efter min näsoperationen försvann mitt självförtroende och då blev jag extremt osäker! Behövde konstant bekräftelse eftersom att jag blev/är blind i det hela.
Det är så komiskt att mina nära talade om att det inte är lätt, men mitt försvar var att jag kan tackla det och vet vad som väntar mig så jag hade förberett mig psykiskt. Men..... Det hjälpte mig inte sen :).
Mitt tips är, tänk igenom det först ordentligt. :)
Marina
Kvinna ·
16 jan, 2017
Jlm
Kvinna ·
17 jan, 2017
Prinsessan
Kvinna ·
17 jan, 2017
Jlm
Kvinna ·
17 jan, 2017
MissLatika
Kvinna ·
17 jan, 2017
OBS!!
Läs på ordentligt om kirurgen och ta in så mycket information som möjligt. Har du bestämt vilken klinik och kirurg ännu? Följ alltid magkänslan och låt ingen påverka ditt beslut, men du bör vara väl påläst och medveten om alla komplikationer.