Har precis bokat in en konsultation hos Jesper Bergdahl jag med och skulle jättegärna vilja höra om andras erfarenheter och upplevelser av honom som läkare. Främst även resultat vid bröstförstoring gjord av honom.

Jag har god erfarenhet av AK. Jag upplevde att jag blev väl omhändertagen och fick förstklassig vår med ett sår som inte ville läka. Jag skall också få det ärr som uppkom pga detta korrigerat. Ärret blev bredare än övriga ärr.
Jag upplevde att man inte får mycket tid med läkaren när man ligger inne. Dock har man tillgång till sjuksköterskor när du ligger inne. De är mer än behjälpliga. När du kommer hem har du kontakt med din läkare ( inte sköterskor) via mobil. Min läkare svarade på stort och smått.
Jag har varit på tre återbesök hos läkaren. Det senaste resulterade i inbokad tid för korr. Det var läkaren som erbjöd sig korren då jag egentligen visade upp en annan del som jag funderar på att boka tid för.
Jag har inte betalat för återbesök eller byte av supportkläder som skavt. Jag har varit på AK mellan 10- 15 ggr och fått såret, som inte läkte, omlagt och senare opererat och ihopsytt. Jag fick också allt jag behövde för att sköta såret hemma. De hade fullkoll och jag kände mig trygg.
Det kostar kanske lite mer på AK. Men jag tycker att det har varit värt varenda krona.

Det vill jag också veta! Funderar på deras tune-up paket.

Jag har faktiskt tänkt samma tanke, att det inte finns mycket info om AK. Jag opade mig också hos en kirurg jag inte hittade ngn info om. Men jag resonerade som så. No news is good news. Kliniken är stor och har funnits länge. Jag gick dit på en infokväll vilket kändes avslappnat. Det var Angelica Hagelberg som hade föreläsningen och vad hon sade då och där var det som fick mig att välja henne. Hon var tydlig med att resultatet skulle se naturligt ut. Något som känns viktigt för mig. Jag ville också veta vad det skulle kosta. Jag ville inte ha några ekonomiska överraskningar och jag ville inte kompromissa pga ekonomi. Det har inte heller tillkommit några kostnader efter operation.

Jag är nöjd! Jag skall tillbaka om en månad och korrigera mitt ärr. Mitt ärr är vitt och i princip osynligt. Man ser förstås en rand om man tittat noga. Jag hade mycket överskottshud och fick även ett vertikalt ärr. Där det horisontella och det vertikala ärret möts läkte det långsamt (sägs vara vanligt), vilket resulterade i att det skars upp och syddes igen på nytt. Detta ärr har blivit synligt, bredare och blåskimrande. Det skall jag få korrigerat. Det var läkaren som erbjöd sig. Jag hade kunnat leva med ärret, det är inte jättefult. Men det syns, till skillnad från det andra ärret.

Jag skall tillägga att jag var vettskrämd innan jag lade mig på operationsbordet. Jag hade en riktig ångest. Men när jag väl kom till kliniken gick allt så snabbt. Du får ditt rum, det kommer in personal för att bl.a. prova ut kompressionsdräkten (som du har på dig när du vaknar), narkosläkaren får du träffa och narkossköterskan ( manlig i mitt fall) hämtar dig och ni går till operationssalen. Sedan lägger du dig på britsen. Får sövande medicin och vaknar några timmar senare. Då har du förmodligen dräkten på dig och dina fötter istoppade i varsin tryckmaskin. Vet inte specifikt vad den hjälper till med men misstänker att den hjälper blodet att cirkulera. När du väl vaknar och piggnar till, så märker du att du blir väl omhändertagen. Du får något att äta ex smörgås, fil, kaffe, juice eller vad du vill. Själv tog jag nyponsoppa för att jag var så trött och behövde energi. Det hjälpte.
Jag hade med mig en iPad och hörlurar. Den var jag glad över. Och mitt lypsyl! :)

Ja, det gjorde ont. Men jag lärde mig att parera smärtan ganska snabbt. Jag körde bil ensam till mitt första återbesök som var en vecka efter operation. Följande vardag var jag tillbaka på jobbet. Jag var hemma i en vecka innan jag började arbeta heltid igen. Jag jobber på kontor och står upp hela dagarna och det gick hur bra som helst. Min väninna som också gjort en stor bukplastik var hemma hela sjukskrivningen plus sommarsemester efter. Hon tyckte att det var jobbigare än vad jag tyckte. Det tar lång tid innan musklera slutar att göra ont. Jag känner mina än idag, om jag anstränger dem. Jag tror att man får räkna med två år innan man inte märker av operationen längre. Men detta behöver du inte oroa dig över. Du kommer att känna dig stark och stadig ganska snabbt, även om musklerna gör ont. Angående smärtlindring så tycker jag att jag fick tillräckligt. Jag äter inte smärtstillande annars och jag åt bara de som jag fick ordination på. Jag fick också en burk med typ Alvedon. Dessa provade jag men mådde illa av dem, som jag alltid gör. Ett tips: när du ligger inne så får du dina tabletter i små, typ flour, muggar. Spara några sådana så att de täcker intagen av piller. Ex om du tar tabletter 4 ggr på en dag, spara 4 muggar. När du kommer hem kan du skriva klockslag på dessa och fylla på dem varje morgon med rätt dos tabletter. Det blir snurrigt med vilken tablett man skall ta på vilket klockslag.