Är så rädd att dö

Jag är helt i liknande tankar. Har op imorgon hos Jörg (ser att du har honom med). Och jag är livrädd att jag aldrig ska vakna upp ur narkosen. Min sambo lugnar mig ordentligt nu ikväll dock men han kommer ju inte vara där imorgon. Har varit sövd innan så han kör ”det gick bra då” osv osv. Har du varit sövd innan? Det kommer ju gå bra för oss båda. Hade det varit så att folk inte vaknade och är fullt frisk så hade man ju hört det och kanske blivit avrådd för det.

Åh, lycka till, vad kul för dig! Kommer såklart gå jättebra, Jörg är bara så härlig:) Det är ju just det, man VET ju inte helt säkert att man är frisk. En helt frisk person klarar det, duktig och kunnig personal i trygg miljö. Men TÄNK OM jag inte är frisk utan har något som gör att det inte går väl. Kan inte släppa tanken. Hjärnspöken delux! Jätteglad för din skull som är så nära nu. Din sambo har helt rätt och du är nära de första lugnande tabletterna:)

Nej, jag har aldrig varit sövd.

Den tanken har slagit mig med, men det opereras sååå många varje dag och man hör inget om att någon dör. Gör någon det så blir det rubriker och går inte att undgå. Jag har valt att släppa de tankarna tänk om, för min egen skull och att lugna mig själv. Man utsätter sig för risker varje dag så fort man sätter foten utanför dörren försöker jag tänka. Allt kan hända, men det gör det ju inte :)

Det är precis sån pepp jag behöver, tack! Och att höra att man inte är ensam. Jag är en förnuftig människa som brukar kunna resonera bort obehagliga tankar men i detta fall har det låst sig helt. Tar till mig ditt tankesätt, kanske funkar det:)

Med tanke på att det är en egenvald op så blir det annorlunda tänk, men hade man blivit op av annan anledning så är det ju en nödvändighet och man tänker annorlunda. Bara att tänka positivt och blicka fram tills det är gjort och man ligger på uppvaket med nya fina bröst :)

Ja det blir jobbigare när det är självvalt. En mamma kommer aldrig kunna komma över tanken på att inte finnas där för sina barn<3

Nä och hjärnspökena sitter brutalt hårt också! Hoppas det inte är så långt kvar till din op. Väntan mellan konsultationen och op har varit dryg! Som du skrev när du svarade Mamm så håller jag med om att det jobbigaste är att man inte vill vara utan sin bebis. <3

Det bästa för mig hade varit operation imirgon så jag inte hann grubbla så förbenat mycket:) Är du taggad för morgondagen? Du får gärna upodatera när du är färdig och kan andas ut:)

Du är inte ensam! Jag är minst lika livrädd som du, även om det är långt kvar tills min operation så har jag hunnit läst en hel del och försökt tagit reda på så mycket fakta för att inte vara rädd... kan ju inte vara livrädd redan nu och oroa mig när det är månader kvar, hur ska man då må på operationsdagen xd? , jag tror starkt på att du kommer vara rätt trött inför din operationsdag, tror inte det är många som sover många timmar natten innan operationsdagen:) alla ligger alltid och grubblar på något de är spända inför/ser/fram emot eller rädsla inför narkosen/operationen. När du väl kommer in på din klinik och får se ett bekant ansikte (din kirurg) som man vet har stor erfarenhet och hanterar patienter som du dagligen! Som är lika minst lika nervösa som du:) så tror jag du genast kommer känna dig lite tryggare även om du känner dig väldigt stressad. Sen får du även träffa narkosläkaren och får lugnande mediciner som garanterat kommer underlätta en del för dig:) Det som även kanske kan kännas skönt att veta också är att dom har stenkoll på dig under operationen! Med datorer som mäter diverse saker, de ser mycket innan op om det skulle finnas risker :) med hjärta/andning/blodtryck etc! Du är vardagsmat för dom! Det som jag tycker känns skönt att veta att det är inte bara en person under operationen utan flera stycken för att underlätta och hjälpa till under operationen för att det ska gå rätt till och återigen ha stenkoll på dig! Du kommer bara hinna somna innan du vaknar igen:) mycket har hunnit hända på alla dessa år med teknik och övervakning så du kommer vara i trygga händer, även om det finns risker så är risken större att det skulle hända dig något i vardagen än att lägga dig på operationsbordet:) men är samma sak som att säga till en flygrädd person att det flyger flera hundra flygplan om dagen, men de hjälper inte den personen som är flygrädd, det är en rädsla/oro som kroppen skriker om trots all fakta.. så det är svårt att lugna mer än att ha med dig dom personer som du mår bra av och blir lugn av innan operation och när du vaknar sen <3 jag tror du kommer sköta det galant! att du kommer vara så lycklig över att ha tagit dig igenom operationen och gjort detta för din skull, även om det krävdes en del utav dig att lämna din trygghetszon. :) försök se det positiva som kommer utav det här, även om det är jobbigt att vänta, förbered dig eller njut av din vardag tills det är dags :) hoppas något i texten hjälper dig

Jag har precis samma tankar! Ligger sömnlös o tror att jag kommer att dö imorgon (då även jag ska opereras kl. 14!) :( Har ett barn som blir två år nästa månad.. hur skulle hen klara sig utan mig? Och tänk om jag inte får träffa min kärlek igen? Hoppas allt kommer gå bra för oss allihopa! Försöker tänka att jag velat detta så länge nu och vill bara få det överstökat, ser inte fram emot den hemska smärtan man lär ha efteråt men tiden efter att man återhämtat sig om man slipper komplikationer! Vilken tid ska ni andra opereras imorgon?

Hoppas det går bra för dig med! Vet inte när jag ska opereras men ska vara på olats 9 för att duscha, bli fotad osv. Hoppas allt går bra och att du blir nöjd! :)

Tack! Önskar dig detsamma! :-)

Är ni opererade nu? Hoppas allt gått super (klart det har)och att ni blir väl omhändertagna!

Era pepp och hjälp på hur man kan tänka kring en operation fick mig att bestämma mig. Jag bara gör det och väljer att inte vara rädd! Så nu håller jag tummarna för att tiden som passar mig finns kvar imorgon. Tack alla som delade med sig, tänk att det finns fler som jag<3

Ja bara boka! Håller tummarna att tiden är kvar! Op redan 11 för min del, sköterskan var heeeelt underbar! Började gråta av nervositet men hon förklarade allt och lugnade mig, var inte ett dugg nervös när de väl sövde mig. Allt har gått bra, mina bröst ser bra ut och jag ångrar inte detta en enda sekund! Gör rätt ont nu efteråt bara men de kollar en typ hela tiden och är frikostiga med smärtstillande! Även Jörg har varit här inne för att koll till mig. Så boka! :D Du får gärna fråga/bolla med mig hur mycket du vill,

Hej allesammans! Jag opererades igår, osäker på exakta klockslaget men det var på efterm. o jag fick i efterhand höra att det tagit fyrtio min. Trots min dödsångest så överlevde jag! När jag vaknade så hade jag inte ont alls och jag frös/ skakade ingenting som jag har hört att många gör. På uppvaket vaknade jag ganska snabbt efter narkosen, halvsittandes i en ställbar säng med ett superhärligt, mysigt tjockt duntäcke. Jag var klar i huvudet och kunde genast sträcka upp armarna mot taket! Visst låter det bra!? Sedan kom tryckkänslan, hade inget ont på brösten och de kändes inte spända heller men emellan dem satt ett tryck men det kändes absolut inte som om en elefant satt på bröstkorgen och var inte en outhärdlig smärta, jag hade väntat mig mycket värre! Tryckte dock på knappen två gånger och fick morfinliknande piller mot trycket då jag var rädd att det skulle öka. Efter cirka en halvtimme kom en sjuksköterska med en ljuvlig bricka med vackra rosor, en smörgås, yoghurt med crunchy och blåbär och någon annan sort färska bär på toppen, te, smoothie och choklad! Allt slank ner o då jag påpekat för narkosläkaren att risk för illamående fanns hade han tidigare i samband med sövningen givit mig en coctail (som jag tror han kallade det :D), intravenöst. Allt gick så himla bra och all personal var så trevlig, de var så lugna, lyhörda och snälla! På kvällen åkte jag pendeltåg hem, stannade dock till åtta på kvällen (ville försäkra mig om att min tvååring sov när jag kom hem). Den en timmes långa pendlingsresan och den korta bussresan på femton min gick båda bra, fick lite ont när det skumpade på bussen men tåget var helt behagligt. Tog mig hem, åt, tog medicinerna, alla utom den starkaste Oxikodon som bara behöver tas vid behov. Vaknade 04.30 med jättevärk på båda brösten och hela det partiet av kroppen så tog genast en sådan och mår mycket bättre nu. Skulle nästan rekommendera att ta en sådan till i alla fall första natten så att man inte vaknar med jätteont mitt i natten (vet att det kan skilja sog från individ till individ dock). Det var min upplevelse! Ta hand om er och det kommer att gå bra för er som inte redan opererats med. Narkosen gick för övrigt så smidigt, minns bara att jag fick lägga mig på op- bordet med armarna utsträckta och en morgoneock över mig, fick en infart i ena armen, blodtrycket mättes, fick en mask över näsan och sedan måste jag ha slocknat för efter det är första minnet att jag vaknar upp med bröst! Good luck everybody! ;-)

Grattis! Och bra jobbat:) jätteglad för din skull. Hoppas inte du behöver ha superont kommande dagar.

Skönt att höra att det gick så himla bra! Och att du fick komma hem tidigt, måste vara rena lyxen. Jag får åka hem vid nio idag så sov inte så mycket inatt och har fortfarande ryggsmärtor konstant. Hoppas du blir nöjd med ditt resultat!

Jobbigt att du har fått ryggsmärtor :( Du har inte ont i magen? Min mage vart lite uppblåst imorse av alla mediciner antar jag, skönt att vara hemma då heheh.. Min läk- bh är uppklippt och jag kan knappt sluta kolla på dem! De är snygga redan nu och just nu är jag väldigt nöjd! :-) Hoppas att din ryggvärk går över (vet att det kan vara plågsamt) och att du också blir nöjd med ditt resultat!