Måste bara säga att jag känner EXAKT likadant som du.. Jag är snarare jätterädd för själva open (ska opas på torsdag..) känner inte så mycket nu men jag VET att jag kommer vara livrädd på torsdag och kanske dra mig ur.. =( Surt när man redan betalat och jag vill ju verkligen. Dock känner jag vl också så att jag inte hatar mina bröst. Jag gjorde när jag växte upp men sedan har man ju lärt sig leva med dem.. Önskar nästan att jag gjorde det bara för att det skulle säkert vara lättare att genomföra då.. ;)

Hmmm... Det är bara en sån skum känsla, jag tror inte verkligheten kommit ikapp mig än, det känns så overkligt att jag om bara 3 dygn borde vakna upp med bröst och därför har jag svårt att se mig själv gå igenom det. Varje gång jag ligger på mage eller sidan i sängen o gosar ner mig i täcket tänker jag att; JA, det här kommer jag ju inte kunna göra på si och så lång tid..

Jag kommer bli GALEN

Jag ska inte lägga in så mycket, blir 325 i ena och 350 i andra.. Men jag håller helt med, mina är inte särskilt fina egentligen men jag har alltid gillat att ha typ klänningar o sånt utan bh för jag får lite den här fotomodells-smalheten över bröstkorgen liksom..

Men det är ju sååå mycket finare med bröst, om allt går som det ska! Men jag brukar försöka tänka att mitt vanliga jag finns ju där under, jag plockar ju inte bort de gamla brösten de blir ju bara lite fylligare och då känns det bättre. =)

Hoppas bara att jag slipper slänga några kläder, typ tighta skjortor och sånt =)

Lycka till du med, det kommer säkert att gå jättebra och vi kommer nog bli nöjda båda två ;)

KRAM!

Jag går själv igenom lite av en deppig period just nu såhär dag 3 efter op.Ska ha mitt STORA sjukt åtsittande bandage i nästan 2 veckor till och ingen heldusch innan dess...Har inte ens fått se mina bröst än-dessutom är brösten stenhåda och idag känns det som jag blivit överkörd av ett tåg.Ena sekunden kan jag ångra det jag gjort-hatar att jag är "instängd" pga en så "ytlig" sak...men sen kommer jag på mig själv hur länge jag funderat på detta.Att om allt faktiskt går bra så kommer jag förhoppningsvis få mig en rejäl självförtroende knuff som jag länge "behövt" och funderat på.Va livrädd för att få för stora-dom känns gigantiska nu-men enligt sambon så syns det inte så stor skillnad när jag har kläderna på mig-har alltid haft väldigt bra bh:ar för att få mina tomma trötta bröst att se fylligare ut-så han lugnar mig....=o)

Men i allra värsta fall får jag väl plocka ut inläggen och kanske bli tvungen att lyfta det jag har kvar efter inläggen är borta-pengar kostar det såklart-men då har jag iallafall gett det en chans och slipper fundera på om/hur/varför/kanske/ osv....eller?

Känner också igen mig i det du skriver. Jag har iofs drygt 3 månader kvar. Jag är så rädd att få nån komplikation och får göra en massa korrigering hit och dit. Innan jag bokade hade jag inte lika mycket koll på de olika komplikationerna, men på alla forum står det en massa som blivit missnöjda och som fått göra korrigering.. Visst det är väl oftast dom som skriver av sig, men man blir lite skraj när man är inne på dessa forum. Men man vill ändå veta så mycket som möjligt och andras upplevelser. Jag önskar bara att man klarar sig fri från komplikationer och blir nöjd..

Vill inte backa ur för annars tror jag att man alltid kommer ångra sig. Gillar inte mina bröst alls och vill mer än nåt annat ha fina kvinnliga bröst.

Hoppas man blir positiv när det närmar sig och inte är för orolig. Är det några som ångrat sin bröstoperation? Isf varför?

Jag tänkte likadant som många andra. Var så rädd dagarna innan op. Trodde att jag skulle hoppa av operationsbänken. Sen så kunde inte min man följa med kliniken då vi inte hade barnvakt. Var supernervös men blev betydligt mycket lugnare av medicinen jag fick innan op. När jag väl låg på op bordet så berättade jag om att jag var nervös och jag blir mer nervös för varje sekund jag ligger där, så dom sövde mig direkt medans jag höll på att berätta. Hann lixom inte ens vara vaken en minut.
Efter op var jag jättedeppig. Mådde dåligt och ångrade mig med det gick över när svullnaden gick ner lite och när det inte spände åt så mycket.

Skönt att veta att man inte var ensam om att va deppig och ångra sig...bölade två nätter i rad och undra vad f-n jag hade gjort mot mig jsälv.Men nu har svullnaden på vänster sida börjat gå ner lite och jag kan slappna av lite äntligen igen.Och som sambon sa:om jag känner att det verkligen INTE är jag efter nåt halvår eller år-jag då får vi se till att ta bort dom helt enkelt och lyfta som egna jag hade från början!

Ja exakt. Man kan alltid plocka bort dom. Men igår provade jag bikinin och då kände jag att d var rätt beslut. Så just nu ångrar jag inte mig.

tyra , hur mycket la du in ? :) ser jätte bra ut på din lilla bild...