Jag känner ibland (mer ju närmre operationen jag kommer) samma som dig men tror att det beror på nervositet bland annat. Känns som att det är en ”onödig risk” och som att folk kommer se annorlunda på en… tänker ibland att jag inte är ”den typ av person” som gör sånt, men sen har jag ju samtidigt valt att gå på konsultationer och bokat operationen för att jag vill, och tror mest det handlar om att jag är rädd för att bli dömd och att göra familj m.m besviken, även om de antagligen kommer bry sig mycket mindre om det än vad man tänker sig. Har dessutom en resa bokad 6 veckor efter operationen och nu börjar jag bli så sjukt orolig att jag ska få någon komplikation och inte kunna ta mig iväg på denna resa som jag bokat o betalat för, det är verkligen en drömresa för mig och det känns ibland som att jag riskerar den för att jag tvungen skulle klämma in en operation precis innan. Man vet ju faktiskt aldrig hur det går, men om något skulle gå fel och jag inte skulle kunna åka skulle jag få såna sjuka skuldkänslor… men försöker vara positiv och hoppas på att allt går bra och att jag kan åka iväg på min resa som planerat.

Däremot förstår jag att du har en annan oro när det gäller din hälsa, och jag tycker du och din kirurg tillsammans borde diskutera igenom om det är en bra tid att göra operationen eller inte! Och känns efter själv om kanske oron påverkar dig och får dig att tveka mer?
Jag är säker på att allt kommer gå bra!

Linnea98 wrote:

lasueca22 wrote:

Jag känner ibland (mer ju närmre operationen jag kommer) samma som dig men tror att det beror på nervositet bland annat. Känns som att det är en ”onödig risk” och som att folk kommer se annorlunda på en… tänker ibland att jag inte är ”den typ av person” som gör sånt, men sen har jag ju samtidigt valt att gå på konsultationer och bokat operationen för att jag vill, och tror mest det handlar om att jag är rädd för att bli dömd och att göra familj m.m besviken, även om de antagligen kommer bry sig mycket mindre om det än vad man tänker sig. Har dessutom en resa bokad 6 veckor efter operationen och nu börjar jag bli så sjukt orolig att jag ska få någon komplikation och inte kunna ta mig iväg på denna resa som jag bokat o betalat för, det är verkligen en drömresa för mig och det känns ibland som att jag riskerar den för att jag tvungen skulle klämma in en operation precis innan. Man vet ju faktiskt aldrig hur det går, men om något skulle gå fel och jag inte skulle kunna åka skulle jag få såna sjuka skuldkänslor… men försöker vara positiv och hoppas på att allt går bra och att jag kan åka iväg på min resa som planerat.

Däremot förstår jag att du har en annan oro när det gäller din hälsa, och jag tycker du och din kirurg tillsammans borde diskutera igenom om det är en bra tid att göra operationen eller inte! Och känns efter själv om kanske oron påverkar dig och får dig att tveka mer?
Jag är säker på att allt kommer gå bra!

Tack fina du för att du delar med dig om dina känslor. Kan verkligen relatera till tankar om vad familj ska tycka osv…just nu hoppas jag att de inte ska märka något haha…samtidigt har min mamma gjort sina så hon är inte riktigt i position att döma hehe

Jag har varit i kontakt med kliniken och vi ska avvakta och se hur jag mår kommande tid så nu känns det lite bättre!

Vad skönt att höra att ni kom fram till något! Då behöver du ju inte oroa dig om att vara tvungen att göra operationen fast du inte känner dig helt 100. Och förhoppningsvis går det över snart och du kan få göra din operation!!

Jag känner också igen mig i att få dåligt samvete framförallt inför barnen då det är en risk man tar. Känner också en oro för vad folk i omgivningen ska tycka. Bryr mig lite för mycket om vad andra tänker. Men tänker också att man måste göra saker för dig själv!

Tycker det låter klokt att avvakta lite tills du mår bättre.

Precis försöker tänka så också! Utmana sig själv och göra något för en själv utan att bry sig om vad andra tänker!

Tycker de är klokt att du avvaktar tills du mår bättre men tror inte det är ovanligt att man kanske får dåligt samvete å tänker över sitt beslut. Jag får lite dåligt samvete mot barnen eftersom jag gör en operation som inte är ett "måste" men även till min familj då de är pengar vi hade även kunnat använda till mycket annat vi en dag ska göra (renovera osv) men sen kan jag även få dåligt samvete att jag väljer göra något sånt här när man dagligen pressas med vad som händer i resten av välden..

Linnea98 wrote:

Sommardrömm89 wrote:

Tycker de är klokt att du avvaktar tills du mår bättre men tror inte det är ovanligt att man kanske får dåligt samvete å tänker över sitt beslut. Jag får lite dåligt samvete mot barnen eftersom jag gör en operation som inte är ett "måste" men även till min familj då de är pengar vi hade även kunnat använda till mycket annat vi en dag ska göra (renovera osv) men sen kan jag även få dåligt samvete att jag väljer göra något sånt här när man dagligen pressas med vad som händer i resten av välden..

Förstår dina tankar och känslor! Också att du lyfter tankarna om när man ser till ett större perspektiv eller när man ser till resten av världen, då känns inte något som att det spelar någon roll (typ sina bröst). Samtidigt tror jag att det är viktigt att inte fastna i de tankarna utan vi lever här och nu och måste göra saker som gör oss glada, och då istället vara tacksamma för att vi har möjligheten och privilegiet att kunna göra något för oss själva :)

Eller hur, försöker att ej fastna i det tankarna utan tänka mer att man får göra något för sig själv. Skulle man inte få "unna sig" så skulle livet inte bli så roligt i det långa loppet men det är bra att man ändå reflekterar över sitt beslut och även är medveten om risker som finns :)