Nu har jag gjort massa trådar här, men eftersom att jag går på en medicin som påverkar sårläkning så har jag mycket tid att bestämma mig.

Jag var på konsultation och fick rekommenderat 200 cc. Det såg bra ut på "fileerna" man lägger på behån, men de ger inte så mycket extra projektion. När jag provade ut det som ristest blev det för stort.

Min situation är att jag har inte små bröst alls, men det är lite för mycket hud i förhållande till vävnad kanske framförallt i överpoolen, samtidigt som de inte hänger. Eller, det är ju subjektivt då vissa kanske anser att ett bröstveck är häng, men mindre häng än så ser inte naturligt ut. Poängen är att jag vill "fylla ut", men inte lyfta upp, då skulle bröstvårtan också hamna lite väl högt upp. Huden har hållit sig bra egentligen men vävnaden har tappats så den har inte dragit sig tillbaka. Detta efter viktnedgång och avbrott av p-piller.

Min partner är negativ i allmänhet. Han menar att kirurgerna vill sälja på oss operationer vi inte behöver och att de antagligen har en förvrängd syn av storlek men också form. Han föredrar verkligen den naturliga looken och anser inte att jag har några skäl till att operera mig, men han kan ändå bedöma vad han anser vara bra eller mindre bra resultat.

Jag opererar mig ju för min egen skull, men eftersom att jag vill ha en naturlig look och inte förstora mycket så är hans synpunkter relevanta. Dessutom vill jag ju gärna att han ska tycka det är fint.

Kirurgen när jag pratade om form sa att min form är tacksam för att få ett naturligt resultat och ofta är egen vävnad och faktiskt lite extra hud eller egen form (till och med urammade bröst) bra för att få en bra form. Jag oroar mig inte så mycket för formen (är dock lite kritisk till profilvalet då jag tycker att mina bröst absolut inte saknar profil, om något så är de för putiga i förhållande till volymen) men framför allt för storleken. Jag vill inte ha så mycket implantat som möjligt för huden, det är egentligen någonting positivt att mina bröst kan expandera under graviditet utan att huden kanske påverkas för mycket.

När jag har sett vissa göra 200 cc så har det blivit en stor skillnad, och när jag visade på ristestet och fyllde även i vatten så sa han "detta är redan ett par bröst som kanske inte är stora men definitivt existerande". På mig såg ristestet gigantiskt ut! Men... enligt kirurgen så 1) brukar de flesta ångra sig och vill ha större 2) det är inte "värt" att operera sig om man ska ha mindre än 200cc.

Gällande ettan så förstår jag det, men det kanske också är en annan målgrupp. Jag är nog en rätt otypisk person (personlighet, samhällsgrupp m.m.) för att operera mig och det finns nog andra estetiska ideal. Hade inte haft någonting emot mindre bröst än mina egna i teorin, så för mig är en förstoring inte nödvändigtvis för att "få större bröst" utan för att få de finaste brösten med de förutsättningar jag har. Men gällande tvåan är jag lite osäker på vad som menas? Att man bara borde operera sig för stora förändringar? Att det inte är värt risken eller att det inte kommer att synas? Jag förstår att det kanske inte är värt risken, men har absolut ingenting emot att skillnaden blir liten - det är vad jag vill egentligen. Inte ändra utan "refine" mitt egna utseende. Däremot om det inte blir någon skillnad alls såklart...

Tror min egna vävnad ligger på kanske 500 eller strax under. Mina bröst ser mycket mindre ut när de "faller naturligt" än när jag håller upp dem då vävnaden när jag står upp är i underpoolen väldigt mycket och de plattar till sig lite. De putar kanske 7 cm när jag låter dem vara fritt och 8.5 om jag håller handen under (men då blir det inte så mycket bröst i höjden.

Tycker silikonbröst ser mycket större ut än naturliga, vilket jag tror kan bero på formen. Det kan vara anledningen till att en så liten skillnad blir så visuellt stor på mig, då det verkligen framhäver visuellt den volym jag har.

Så för er som funderat på eller gjort o.s.v. små implantat? Särskilt med egen vävnad? Vad är er erfarenhet?