Dom tankarna känner jag igen, har funderat ett antal gånger över samma sak, det är inget fel på min näsa men stör mig ibland.

Har du varit på konsultation med 3d så du kan se ungefär hur resultatet skulle bli? :)

Jag kan nog inte hjälpa dig så mycket men känner igen mig sååååå väl. Jag är relativt nöjd med min näsa, rakt framifrån i spegeln. Men på kort och i vinklar tycker jag den är ful. Jag skulle vilja göra små ändringar och vet inte om det är möjligt att behålla formen typ framifrån men ändå ändra det jag vill. Typ "köttig" tipp och stora näsvingar. Jag har googlat jag vet inte hur länge och aldrig hittat någon näsa som ens liknar min. Så, unik är den tydligen i alla fall ;-)

Tiden går och mina döttrar har ärvt min näsa...plötsligt måste man även fundera över det.

Hej H!

Jag känner igen mig 100% i allt du säger. Jag vet inte vad som fick mig att ta tummen ur, för jag har ju haft tankarna kring näsplastik i hela mitt liv. I efterhand tycker inte min omgivning att det var så illa, dom tyckte näsan definerade vem jag var, medan jag tyckte att jag såg riktigt grotesk ut (förutom framifrån.) Jag vet inte heller om dom sa det för att vara snälla men kan ju tänka mig det. Min mamma blev inte ett dugg förvånad över min näsoperation för hon bekräftade att jag pratat om det sedan tidiga tonåren.

Jag kan säga att trots att näsan fortfarande är i läkningsprocessen och det har väl gått relativt smärtfritt förutom vissa små blues då jag varit orolig att något blivit fel osv men fått enormt stöd här på pof, så är jag fruktansvärt nöjd. Jag kommer aldrig ångra mig och jag är så glad och lycklig nu och har inte känt dåligt självförtroende en endaste dag efter operationen. Jag hade nog förr eller senare gjort operationen även om jag väntat och då väljer jag nog hellre förr :) Så jag säger gasa! Bli fri fri fri! :D

Jag har också tänkt så som du, men nu har jag bestämt mig för att göra det. Nu på fredag ska jag opereras på Longevita i Turkiet, jag är fruktansvärt nervös och känner återigen "behöver jag verkligen?" osv. Men jag vet att om jag inte gör det kommer jag återigen att må dåligt över min näsa, jag vill slippa det nu. Jag är dock rädd att jag ska ha ont, att resultatet inte blir som jag väntat mig, ja tusen funderingar har jag. Men jag hoppas att det kommer att bli värt det!

kom ihåg att det är nyttigt att vela, det betyder att du tänker över ditt beslut noga :) 

Jag känner också igen mig en hel del i det du/ni skriver. Har funderat på operation ett tag och har nu bestämt mig för att i alla fall boka en konsultation. Antar att man måste gå på ett par konsultationer för att bli säker på att man faktiskt vill operera sig. Är det någon som vill rekommendera sin plastikkirurg? 

Jag gick på 2 konsultationer och bestämde mig för den andra jag gick på hos Ivan Letterfors.

Åhh, vad jag känner igen mig i dina funderingar! Jag har alltid haft komplex över min näsa (vilket säker beror på att jag fick höra mycket om den när jag var liten). Jag har alltid önskat operera mig men varit för feg.... Nu efter 30 känner jag att jag vågar. Jag vet att jag har självförtroende och klarar mig utan op. Men! Man lever bara en gång och jag retar mig på min näsa, känner att den inte är jag. Den är stor, uppseendeväckande och det är inte jag... Önskar att jag hade kommit på detta 10 år tidigare! Dock är min tröst läkarna haft 10 år längre tid att finslipa sin teknik ;)

Kände exakt så som du beskriver i säkert 10-12 år tills jag förra året bara bestämde mig för att sluta fundera och göra nått åt det.

BÄSTA JAG HAR GJORT! Jag vet att jag hade gått runt och tänkt, funderat och varit missnöjd med mitt utseende än idag om jag inte opererat mig. Nu är näsan är inget jag tänker på längre istället är jag bara nöjd med den och hur jag ser ut. Du förtjänar också att känna dig tillfreds med dig själv och att ägna tankar och energi på nått annat än hur din näsa ser ut, go for it!