Hur förklara för barnen?

Jag tänker spontant att ärlighet varar längst, men ibland kanske det är på sin plats med en vit lögn? Mina barn är bara 5, 3 och 1 så de är fortfarande små. Om de varit äldre hade jag nog berättat om brösten, eftersom att jag inte hade några alls innan min op. Att jag ville ha bröst för att känna mig kvinnlig och hel igen. Jag tror att de förstått mig eftersom att jag är en trygg o stabil person i övrigt. Men näsan är kanske ett större dilemma, speciellt som några av dina barn fått samma som du... Hur ska de vara nöjda om inte du är nöjd? Du skulle ju ev kunna skylla på något medicinskt vad det gäller näsan, men det beror på hur du känner inför en vit lögn...

Sånt är såå svårt. Det är ju jätteviktigt att barnen ska vara nöjda med sig själva, precis just så som de ser ut. Men som vuxen så har man ju faktiskt vissa rättigheter och förmågan att tänka kritiskt på ett konstruktivt sätt , kring sig själv. Jag har en 5 åring och en bebis, och den stora kommer ju se att jag kommer ha ont och må dåligt efter bröstop, så jag tänker att jag ska säga att jag ska till doktorn och att jag kommer ha ont. Men tänker inte säga att jag lyfter brösten eller att dom ska bli snyggare, utan framställa det som något medicinskt. Visst, ärlighet varar längst men jag anser att hon är för liten att förstå varför man vill fixa ett par urammade bröst, och det absolut viktigaste för mig är att hon ska vara nöjd med sig själv. Hur knäppt det än låter så kommer jag dra en vit lögn - för hennes eget bästa.

Ja, jag är mest inne på vit lögn jag med.. Iaf vad gäller näsan. Dock tror jag min 8-åring kommer borde se och förstå att jag gjort något med brösten då jag verkligen inte har några nu och vill iaf ha en större B-kupa när jag är klar- tror jag kommer förklara att dom blev så av amningen och att jag inte kan hitta BH, bikini etc som passar bra. Och pratar hon om det till andra-då får jag helt enkelt stå för det ;) Men näsan är dilemmat! Jag vill verkligen inte stå där när hon är 18 (eller yngre) och är förtvivlad öve sin näsa och den sen framkommer att jag op:at min... Jag vill var ärlig samtidigt som jag inte vill att hon ska veta nu- pga att hon borde kunna få chans att skapa sin egen självkänsla och att hon med stor risk kommer berätta för alla....

Det känns som om du får väga saker och ting emot varandra. Kanske är det oundvikligt att ditt barns självförtroende påverkas av dina handlingar. är du villig att riskera det? Samtidigt måste man som vuxen ha rätt att göra saker och ting för sin egen skull. Så det handlar väl om att göra dessa avvgägningar och tänka igenom det ordentligt.

Har inga egna barn. Men ett tips är att prata med en terapuet. Där du kan ställe frågor om hur det kna påverka dina barn med plastik operationer osv och få lite guiding om hur du ska göra. Men tror det bästa är ärlighet, men blir något svårt om dina barn har ärvt din näsa eller om din dotter inte får lika stor byst som du har. Är väldigt komplicerat läge, det kan jag förstå. Men tala med en terapuet, lär nog räcka med 1-2 samtal eller tala med din kirurg. Kirurgen lär nog ha hört den frågan förut. Hoppas det går bra

Just det. Barn förstår också mycket mer än vi vuxna tror.

Jag har själv inga barn så kan väl inte riktigt sätta mig in i din situation, dock var det inte så längesedan jag själv var barn så jag kan mer sätta mig in i ditt barns situation. Jag vet inte hur markant näsa du och dina barn har men jag som 8-åring skulle aldrig reflektera över att jag har likadan näsa som min mamma, och om 6 år när hon är 14 kommer hon förmodlgien inte komma ihåg hur du såg ut innan du opererade dig. Som ett exempel kan vi ta min mamma. Om du nu drar en vit lögn om att det är i medicinsk syfte tror jag inte hon kommer tänka på det när hon står där framför spegeln och sminkar sig som 15åring. Barn glömmer väldigt fort. När jag föddes hade min mamma killkort hår, detta har jag själv inga minnen utav utan har bara sett det på gamla videos osv, efter det började hon spara ut sitt hår och när jag var runt 8 hade hon hår ner till rumpan. Nästan 10 år efter det kapade hon av allt och nu har hon inte längre hår än till axlarna. Idag när jag föreställer mig min mamma i huvudet kan jag inte ens se henne i sitt långa hår, och då är det ändå bara gått 3 år sedan hon klippte av det och jag är 21. Trots detta så har jag överlag väldigt bra minne. Jag har fortfarande flera starka minnesbilder från det att jag var 3-4år, men som sagt mammas hår är helt borta för allt som finns kvar är hennes nuvarande bild.   Sen kan jag också säga att jag gått hela mitt 21åriga liv utan att veta att min mamma har sillikonbröst. Det var först när jag själv berättade att jag ville göra en operation som hon berättade att hon själv opererade sig när hon var 19. Det var först då jag förstod vad jag fått mina taskiga gener ifrån, för innan dess kunde jag inte förstå vart dem kom ifrån, men jag hade ändå accepterat mina små bröst även om jag tillslut valde att operera mig, för att jag kan, för att jag har råd och för att jag vill. Om din dotter vill operera sin näsa när hon blir gammal nog kommer det förmodligen inte vara för att hennes mamma också har gjort det, utan för att hon precis som du är missnöjd och vet att hon har möjligheten att ändra på det. Har du själv alltid haft komplex för din näsa eller har det kommit på senare år? 

tILL Geléhallon91 Men menar du att om en förälder opererar sig synligt att det inte skulle påverkar barns självuppfattning?