Bukplastik - full - stor okt 2014 - Bellakliniken - Helsingborg Johan Nordquist - Sneckan70

Tidigt tisdag morgon var det dags att köra de fem minuterna in till knutan och lägga sig återigen under Johans kniv. Låter hemskt men så är det ju. Jag har tidigare gjort en ögonplastik och en fettsugning insida lår hos Johan och Bellakliniken. Mitt ena lår blev inte så bra och Johan var ju inte heller nöjd med det vid slutkontrollen så därför skulle han åtgärda det, och eftersom jag inte tycker det är alltför spännande att bli nersövd så ville jag slå två flugor i en smäll. Jag har länge pratat om att göra en bukplastik efter mitt kejsarsnitt och viktnedgång som fått buken att hänga som dökött över rattmuffen. Behöver jag säga att jag inte alls kände mig kvinnlig,sexig eller så.

Så jag passade på att göra en full bukplastik samtidigt när han skulle åtgärda låret. Dagarna innan var jag så nervös så att jag nästan mådde illa, det är ju ingen liten operation och en massa tänk OM snurrade i huvudet på mig.

Men väl på plats nere på Bellakliniken så möter ju Mia upp med ett fantastiskt leende tidigt på morgonen, går igenom lite fakta inför op, betalningar, sjukintyg skrivs osv. Sedan visas jag in till det bästa rummet med utsikt mot Helsingör, dock kunde ju vädret visat sig ifrån sin bästa sida. Det regnade och var dimma !

Jag fick ännu mer information och sen ta en dusch och krypa in i morgonrocken. Camilla kom och satte en nål på mig, narkosläkaren kom och pratade lite grann. Jag sa till honom att söva mig snabbt eftersom jag mår så dåligt utav det smärtstillande man får precis innan sömnmedlet, tror det är ett morfinpreparat eller nåt sånt, snurrar riktigt illa i kupan i alla fall. Jag var nr 2 på dagens operationsordning och det var ju skönt, då har inte Johan hunnit bli trött efter en lång dag i op-salen.( skämt åsido). Johan kom in och snackade lite, ritade på hela magen och låret. Han var på ett himla gott humör och det gjorde mig lugn.

Väl inne i op salen så blev det till och ta på sig en t-tröja och lägga sig på bordet, narkosläkaren en skojfrisk man snackade konstant med mig, jag fick sömnmedlet innan smärtstillande så det var ju toppen.

Jag vaknade några timmar senare och en sjuksköterska pratade lite med mig, minns inte så mycket men jag fick vakna i lugn och ro. Kände mig lite stel när jag vaknat till liv ordentligt men hade inte ont någonstans. Efter ett tag så kom Johan in och pratade lite, han sa att operationen gått jättebra och att han var supernöjd med magen. Sjuksköterskan Camilla kom också in och pratade lite och hon berättade att de alla hade precis snackat om min mage och hur fin den hade blivit. Jaja, tänkte jag så säger ni om alla ! ;-)

Men med tanke på vad Johan fick för utmaningar med min krigsskadade mage så hade han ju lite och bita i. Jag har ett gammalt ärr ifrån 1974 och en bilolycka där de öppnat mig med gammal ärrvävnad djupt in. Ärret gick ifrån strax under revbensbågen till under naveln. Sen så hade jag ju ett ärr ifrån blindtarmsoperation samt då kejsarsnittet.

Jag låg hela den dagen och slökollade på tv´n, min man och barn kom och hälsade på en sväng på kvällen. Fick serverat en paj med sallad utav nattpersonalen och en bunke smärtstillande. Jag blödde rätt mycket i mitt drän så till sist fick hon ge mig blodstillande medel som gjode att jag började ulka som en gris. Hon var snabbt på plats och gav mig medel emot illamåendet. Stannade kvar hos mig och pratade lite, fick koll på att jag mådde bra igen. Jag kan säga att det var ingen skön känsla alls att ulka med ett stort ärr över hela buken.

Jag sov inte på hela natten, kändes som om jag inte fick luft så hårt inpackad var jag med gördlar. Dagen efter så kom Johan in och tog av bandaget och jag fick se magen...WOW, Var blev min mage av ? Så platt mage har jag nog inte haft sedan jag var tonåring, fick ett riktigt hallelujamoment där, men det varade inte så länge. Sen skulle jag ju packas in igen i en ny gördel som jag skulle ha i flera veckor. Jezzus, vad de drog åt, jag kippade efter luften och gnällde om att så här kan jag ju inte ha det jag kan ju inte andas. Jag fick även behålla dränet eftersom det fortfarande rann ut blod och vätska till fredagen, då skulle jag komma tillbaka och ta bort det.

Jag fick en massa instruktioner, smärtstillande, förband och allt möjligt med mig hem i en påse. Nästan som om man handlat på apoteket. Väl hemma så lossade jag lite grann på gördeln men bara så pass att det kom in lite luft till lungorna.