Jag har ju problemet att jag är 182cm lång och väger 75kg. Jag har ingen rumpa, smala ben utan allt sitter på magen och på mina hängiga bröst.
För att få bort magen måste hela jag bli ganska smal. Jag vill ner till 68-70kg där jag trivs bra, och kämpar hårt nu för att gå ner så mycket som möjligt till op 5/3.
Det jobbiga är att folk omkring mig tycker att jag är "larvig" som kämpar med att gå ner, men det är ju ingen av dom som är längre än många män och vet hur det är att känna sig "stor". Min man tycker om mig som jag är, men jag vet hur bra jag mår när jag kommer i mina smaljeans och det viktigaste är ju vad jag tycker!
Så jag tänker kämpa vidare :-)

Jag är 162 och väger nu 57 kg :)

Något för smal fortfarande men försöker käka upp mig :3

Jag kände mig som en elefant inne på pof förut när jag läste om folks vikt och längd men sen började jag inse att jag såg smalare ut en än hel del av dom som vägde mindre  än mig medans jag samtidigt såg tjockare ut än många av dom som väger mer än mig. Vikten är ju trotts allt bara en siffra som vi fixerar vid! Man får komma ihåg att muskler väger mera än fett och fett på rätt ställen är aldrig fel

sen måste jag erkänna att jag på något underligt sett lyckats gå ner nästan 2kg sen min operation och det känns rätt bra även fast jag vet att man aldrig ska lite förmycket på vågen.

Jag känner mig också som en riktig tjockis jämfört med de flesta andra här, det enda som får mig att inte bry mig är att jag än så länge har gått ner 25 kilo, så om jag kollar på gamla kort känner jag mig inte så fläskig längre:) har dock fortfarande ca 20 kilo kvar innan jag är nöjd. 

Håller med tidigare inlägg om att vikten faktiskt inte säger så mycket. Jag ser själv smal ut med kläder men är jätteplöfsig under. En positiv sak med att bli äldre är att jag numera tränar för att bli stark och må bra. I yngre år tränade jag mycket mer kroppsfokuserat dvs för att bli smal och tajt, men mådde också mycket sämre. Träningen blir roligare om man fokuserar på välbefinnandet det ger. Jag kommer att tajta till genom operation det jag inte får bort genom träning just för att jag vill kunna fokusera på det jag mår bra av istället. När jag tittar på profiler så ser även jag att många verkar väldigt tunna, men jag bryr mig faktiskt inte så mycket längre. Alla har vi något (eller massa) på vår kropp som vi inte trivs med.

Själv känner jag mig också ganska tjock men framför allt väldigt otränad och gammal. Kan längta tillbaka till när jag var 20 år och jättevältränad - tränade 4-5 ggr/vecka. Å andra sidan hade jag dåligt självförtroende och mådde dåligt då för att jag bara hade kortvariga dåliga förhållanden, och nu har jag en make och två barn som jag älskar och som älskar mig.

Gammal tråd men intressant ämne,

jen6 wrote:

nyfiken1 wrote:

Gammal tråd men intressant ämne,

För mig så har vikten varit upp och ner en hel del genom åren, som minst har jag vägt 47 och nu väger jag som mest, 61kg vilket jag har jobbat hårt för att gå upp till. 

 

Nu när jag tänker på hur jag mådde när jag vägde så lite så vill jag aldrig dit igen, svag och trött och helt orkeslös. Men mitt bekymmer just nu är inte vikten, utan hur kroppen känns, för ett par månader sedan var jag full igång med träning och kände mig stark och formad och tight i kroppen. Sen fick jag träningsförbud och nu är jag mest mjuk, men som tur är går det att träna upp sig igen :) Så jag har inga problem med om jag skulle gå upp lite mer i muskelmassa, men annars tror jag att jag kommer ligga stilla på denna vikten nu.

 

Får jag fråga; fick du träningsförbud pga OP? Jag själv känner ibland att jag blir less på att man som smal blir påhoppad, och smal med stora bröat är ännu provocerande. Jag har länge jobbat för att lägga på mig men kommer inte över 50kg även om jag bulkar som min kille gör, det sliter väldigt mycket på min kropp att utsätta mig för sådan bulk så jag har faktiskt skitit i att jag inte är kurvig och struntar i vad folk tycker men jag anser ändå att det är fel att kalla en smal tjej med bröst för plastdocka, dålig förebild osv

Ja det är jobbigt att höra kommentarer om hur smal man är och hur lätt man har det för att man är smal. Men som smal vet man att varje gång man är sjuk ex influensa eller så, så känns det som att man tynar bort. Det kan ju också finnas diverse sjukdommar som gör att man har väldigt svårt att gå upp i vikt. Därför är jag väldigt nöjd med att ha gått upp i vikt, känns hälsosammare och så :)

Jag är inte en av dessa smala.. är 170 cm och väger 73 kg senast jag kollade. Har gått ner från 86 kg.

Min fasa nu är att gå upp det igen efter op :S

Jag var jättesmal innan jag blev gravid, födde barn för 7 veckor sedan och har fortfarande 10 kg kvar att gå ned. Ska gå ned så mycket som möjligt innan min konsultation, tror att det är lättare att avgöra vilken storlek som passar om man är så nära sin målvikt som möjligt när man provar ut implantaten!