Bröstförstoring nov 2015 - Polarkliniken - Umeå Anders Nilsson - Duckan

Nu sitter jag här med drygt ett dygn gamla bröst :)

Åkte upp till Umeå så att jag och mitt sällskap hann checka in på hotellet som ingick i priset. Därefter gick vi över till kliniken som ligger i samma hus. Jag hade tid kl 14 och fick komma in direkt. Dock blev det lång väntan sen. Efter ca 1 timme kom sköterskan in med smärtstillande tabletter och jag fick svara på en del hälsofrågor. Hon berättade hur allt skulle gå till under och efter operationen och sedan fick jag byta om till morgonrock. Därefter fick jag vänta igen ganska länge innan kirurgen Anders kom. Skönt att ha sällskap med sig så man har någon att surra med under all väntan. Nu började jag även bli lite nervös men kände mig ändå lugn och trygg. Anders ritade på mig och fotade och sedan gick vi igenom exakt om implantaten som skulle läggas in och hur det skulle gå till.

Kort efter det kom sköterskan in och hämtade mig. Jag fick ta på mig en opmössa och kissa en sista gång. Inne i operationssalen fick jag lägga mig på britsen med armarna rätt ut. Fick en varm filt över mig. De kopplade upp ekg, tog blodtryck och satte in en kanyl i armvecket. De var tydliga och berättade precis vad de gjorde. Först fick jag två olika medel i kanylen mot illamående och sen lugnade. Därefter sprutade de in narkosen och sa att jag skulle bli lite snurrig och varm och inom två minuter skulle jag sova. Knappast tänkte jag och tänkt att jag nog skulle kunna kämpa emot och hålla ögonen öppna.. Haha icke! Kommer ihåg att jag blev lite yr, väldigt varm, försökte fokusera blicken men sen slocknade jag.

Vaknade upp inne på rummet där jag låg innan operationen av att de väckte mig. Frågade om det redan var klart och jag fick se brösten. Min första känsla var att det såg lika ut som innan haha! De ringde efter mitt sällskap och berättade att allt hade gått bra. Sen fick jag fika men hade ingen vidare aptit trots lång fasta. Var väldigt trött och kissnödig. Första gången jag skulle kissa var det jättesvårt vilket var frustrerande, jag fick ta i men sen gick det över. Var tydligen vanligt efter narkosen. Jag började skaka och frysa men fick nått medel och värme så gick det över. Hade inte ont alls först men ju längre tiden gick desto mer tryck och träningsvärk kom. Anders kom in och pratade och berättade att allt gått bra och hur jag skulle sköta allt. Sen fick jag mot min vilja åka rullstol över till hotellrummet. Där gick sköterskan igenom när och vilka tabletter jag skulle ta under kvällen och natten.

Sen gick vi och hämtade hem Subway och bara tog det lugnt på hotellet. Smärtan tilltog en del under natten och värst var stelheten när jag legat.
Idag har jag till och med orkat gå en sväng på stan innan vi åkte hemåt igen, hämtade ut smärtstillande och antibiotika. Mår just nu bra, trött, stel och en jävla känsla av träningsvärk. Trodde dock det skulle vara mycket värre och tror det är bra att vara inställd på det värsta. Nu får vi se om det fortsätter vara en okej smärta eller om det tilltar. Just det, 400 cc mentor, hög profil runda bakom muskeln blev det ;)
Hoppas någon kan få glädje av att läsa detta, har försökt ta med allt vettigt men fråga på om ni undrar över något :)