Jag var livrädd innan min första operation i februari i år, aldrig blivit sövd innan dess. Men det gick hur bra som helst, var som att vakna upp efter att man sovit, mådde hur bra som helst förutom att jag hade väldigt ont i ryggen, men piggnade till fort och kunde äntligen få äta lite då jag var sjukt hungrig innan operation hehe.

Gjorde ett lyft för 3 dagar sen och då hade jag lite ont i huvudet och käkarna när jag vaknade, men det var allt. Mådde lika bra som gången innan, piggnade till fort och var väldigt hungrig så jag fick äta rätt snabbt efter att jag kommit in på mitt rum igen :) 

Båda gångerna har allt jag ätit och druckit efter operationen varit bland det godaste jag fått i mig :)

Be om tabletter mot illamående när du träffar narkosläkarna, om man inte får sånt automatiskt. Min rumskamrat från första operationen tålde inte morfinet och spydde väldigt mycket på uppvaket men sen när hon kommit in på rummet mådde hon bättre. Men sånt är ju svårt att veta i förväg om man inte blivit sövd förut, hoppas du vaknar upp och mår så bra som jag gjorde :)

Jag var snurrig först, sen blev jag ledsen, hade sån ångest o grät. Visste inte varför. Var tydligen inte rör ovanligt, men trodde inte jag skulle må så. Men de gick över relativt snabbt :-) var inge hemskt alls o bli sövd, hann knappt med! Haha

Jag var också sjukt nervös, hade inte heller blivit sövd tidigare. Men när jag träffade narkosläkaren så började jag slappna av. Efter att jag lagt mig på operationsbordet och han sa att "nu sprutade jag in medlet jag pratade om" så minns jag bara att jag sa "vad bra!" sedan vakande jag upp på uppvaket i en skön säng, haha. Kändes som det gick på ett par sekunder :) Mådde väldigt bra när jag vaknade, var tvungen att kolla att jag verkligen fått ett par nya bröst för att vara säker på att jag verkligen gjort en op!

Hade inte så mycket smärta, kändes mest som ett tryck över bröstkorgen och en rejäl träningsvärk. Så kunde inte direkt dra djupa andetag eller liknande. Men däremot fick jag frossa och skakade sjukt mycket, men det gick över efter någon timme eller så :P
Man hade lite svårt att fokusera och var lite yrslig, men annars var det väldigt lugnt för min del. Jag fick t.o.m. åka hem tidigare för att jag mådde så bra. :)

Ja va snurrig men grät av lycka när jag vaknade.

Ni som redan har opererats, hur lång tid från att man vaknat brukar det ta innan man kan åka hem? Hade ni såpass ont att man var tvungen att ta hjälp av någon eller ok att gå själv?

Jag vaknade strax efter kl 11 o jag hade kunnat åkt hem vid ca 15.00. Varr hämtad runt 16.30 och då ville jag gärna gå sakta i armkrok :)

När jag vaknade var de första jag tänkte "shit jag lever!" (Var livrädd för narkosen, hade världens ångest inför å sövas). Sen kände jag på mina bröst å liksom "ja å dem sitter där" sen somnade jag om igen haha. Kände inte mig alls yr, illamående eller så bara väldigt trött.

Hedvigivarsson: Jag vaknade vid 17-17.30, kände mig pigg och hade inte direkt ont så jag fick lämna kliniken kl 19. Min sambo hämtade upp mig, men det var inga problem att gå (sakta!) till bilen själv :)