Min pojkvän sen 5 år tillbaka är som ett barn i en leksaksbutik och "kan knappt vänta" tills han får fri tillgång till systrarna, men han var väldigt orolig innan operationen och frågade säkert 100 gånger för att försäkra sig om att jag gjorde det för min skull och inte för hans skull! (Vilket i min värld är självklart, det är min kropp och mitt val!)
Vi hade inte ens pratat om bröstförstoring förens jag tog upp att jag ville gå på konsultation.

Hästtjej,
Det gör ont in mot klyftan, typ musklerna. Det är som en ömmande värk, svårt att förklara :P Det gör inte jätteont, men det ömmar och spänner ändå ganska mycket.

Så det är lite jobbigt, för det håller i sig ett tag innan det släpper (ett par dagar efteråt).

Men ja, jag har ju lagt implantaten under muskeln så det är nog inte konstigt. Tar nog ett tag innan allt känns bra och läkt. Men det är ju olika från person till person :)

Hihi min pojkvän vill verkligen försäkra sig om att jag gör detta för min skull och inte hans. För mig är det ju en självklarhet, vad tror de egentligen ;D
Så mer jag som är som ett barn i en leksaksbutik, kan knappt vänta tills min op är klar, även om jag nu blivit lite osäker på stlken..

Hästtjej wrote:

Asirnas, så man känner någon typ av obehag eller att det gör ont om man " gör fel"? Det har jag tänkt endel på och är orolig för, att liksom förstöra resultatet utan att jag märker det..
När jag var på konsultationen så frågade jag kirurgen varför vissa resultat man ser blir rätt trista, han svarade då att man inte får slarva ( gå ut å festa å dansa, skumpande sex ect) så det är väl det jag är rädd för...
Kan man kanske hålla i brösten om man ligger ner? Fast man kanske trycker i hop dem då...
Många lyx problem;)

Jag gick ut o dansade efter ca 2 veckor. Men då hade jag också den kända tortyr bh:n, veckorna efter den plågan hade jag på mig en stadig bh för hålla brösten i schack. Likaså är det bäst att ha på sig bh:n under sex för de inte ska skumpa allt för mycket.

Kommer du ha någon läkebh från kliniken?

Som någon sa- bara det inte skumpar upptill, gör det väl detsamma vad de nedre regionerna har för sig!  Så snart kroppen har lust, skulle jag vilja säga att det är ok, det brukar gå hand i hand - men med förstånd och sans då.
Bästa ställningstips (om jag utgår ifrån att partnern är en man, det är ju inte allas) är väl liggandes på rygg med benen böjda över partnerns höft medan han ligger på sidan på tvären, typ så du når hans ansikte med ena handen och hans lår med andra. Brösten får vara ifred och du kan hålla fast dem utan att pressa, och ta inte av läk-BHn om du inte har ok på det än. I den ställningen kan inte ens en svältfödd man trycka på så våldsamt att det blir tokskumpigt, eftersom han ligger på sin höft och du kan dessutom trycka ner honom lite med benen om det behöver bromsas. Och ställningen som sådan är ändå inte så dum, liksom. Och ta en kudde under nacken så brösten balanseras upp lite och inte vill halka så långt uppåt heller.

Jag och sambon provade en vecka efter op, han satt på knä först och jag låg på rygg, en sorts missionären kan man väll säga? Sen körde vi den ställningen som Marina pratar om ovan, båda gick bra men jag var ju lite stel och öm, så det varade inte jättelänge :p
Sen dess har jag inte haft någon direkt lust. Jag har känt att jag vill vänta tills jag liksom är lite mer bekväm i mitt eget skinn liksom :) Men OM jag skulle få värsta sexsuget nu så skulle det nog funka jättebra :p

Hästtjej wrote:

Hyscinth, får jag fråga om du hade bh-n på då? Känner mej som sjuk med den här bh-n och inte direkt sexuell... Vet inte om jag vågar ta av den..

Ja, jag hade bh-n på, det kan ju bli skumpigt och då är det bra, men framförallt mycket skönare att ha den på.